Ordlista

sv stor – liten   »   am ትልቅ ትንሽ

68 [sextioåtta]

stor – liten

stor – liten

68 [ስልሳ ስምንት]

68 [silisa siminiti]

ትልቅ ትንሽ

[tilik’i – tinishi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
stor och liten ትልቅ እ----ሽ ት-- እ- ት-- ት-ቅ እ- ት-ሽ ---------- ትልቅ እና ትንሽ 0
t-l--’i-i-a---ni-hi t------ i-- t------ t-l-k-i i-a t-n-s-i ------------------- tilik’i ina tinishi
Elefanten är stor. ዝ-- ት-ቅ--ው ዝ-- ት-- ነ- ዝ-ን ት-ቅ ነ- ---------- ዝሆን ትልቅ ነው 0
ziho-- --lik’- n--i z----- t------ n--- z-h-n- t-l-k-i n-w- ------------------- zihoni tilik’i newi
Musen är liten. አይጥ -ን---ት አ-- ት-- ና- አ-ጥ ት-ሽ ና- ---------- አይጥ ትንሽ ናት 0
āyi-’i ----sh- -a-i ā----- t------ n--- ā-i-’- t-n-s-i n-t- ------------------- āyit’i tinishi nati
mörk och ljus ጨ-ማ--- ብ-ሃን ጨ-- እ- ብ--- ጨ-ማ እ- ብ-ሃ- ----------- ጨለማ እና ብርሃን 0
ch-el-m- --- bir-h-ni c------- i-- b------- c-’-l-m- i-a b-r-h-n- --------------------- ch’elema ina birihani
Natten är mörk. ለሊ- ጨለ- --። ለ-- ጨ-- ነ-- ለ-ት ጨ-ማ ነ-። ----------- ለሊት ጨለማ ነው። 0
l------c-’--e-a-newi. l----- c------- n---- l-l-t- c-’-l-m- n-w-. --------------------- lelīti ch’elema newi.
Dagen är ljus. ቀን -----ነው። ቀ- ብ--- ነ-- ቀ- ብ-ሃ- ነ-። ----------- ቀን ብርሃን ነው። 0
k’--i -iri-a-----wi. k---- b------- n---- k-e-i b-r-h-n- n-w-. -------------------- k’eni birihani newi.
gammal och ung ሽ-ግ- እና--ጣት ሽ--- እ- ወ-- ሽ-ግ- እ- ወ-ት ----------- ሽማግሌ እና ወጣት 0
sh--agi----n- ---’a-i s-------- i-- w------ s-i-a-i-ē i-a w-t-a-i --------------------- shimagilē ina wet’ati
Vår farfar / morfar är mycket gammal. የእ--ወ-- አ-ት-በጣም ሽ--ሌ---። የ-- ወ-- አ-- በ-- ሽ--- ነ-- የ-ኛ ወ-ድ አ-ት በ-ም ሽ-ግ- ነ-። ------------------------ የእኛ ወንድ አያት በጣም ሽማግሌ ነው። 0
ye’i----wen-----ya-i b-t’--i-----a--lē ne-i--| y------ w----- ā---- b------ s-------- n---- | y-’-n-a w-n-d- ā-a-i b-t-a-i s-i-a-i-ē n-w-. | ---------------------------------------------- ye’inya wenidi āyati bet’ami shimagilē newi. |
För 70 år sedan var han ännu ung. ከ 70---ት በ-ት-እ- ወጣት ነ--። ከ 7- አ-- በ-- እ- ወ-- ነ--- ከ 7- አ-ት በ-ት እ- ወ-ት ነ-ረ- ------------------------ ከ 70 አመት በፊት እሱ ወጣት ነበረ። 0
k- 7- --e-i--ef-t------w-t’--i -e---e. k- 7- ā---- b----- i-- w------ n------ k- 7- ā-e-i b-f-t- i-u w-t-a-i n-b-r-. -------------------------------------- ke 70 āmeti befīti isu wet’ati nebere.
vacker och ful ው- እ- አስቀያሚ ው- እ- አ---- ው- እ- አ-ቀ-ሚ ----------- ውብ እና አስቀያሚ 0
wibi---a--s-k----mī w--- i-- ā--------- w-b- i-a ā-i-’-y-m- ------------------- wibi ina āsik’eyamī
Fjärilen är vacker. ቢራቢ--ቆ-ጆ -ው። ቢ--- ቆ-- ነ-- ቢ-ቢ- ቆ-ጆ ነ-። ------------ ቢራቢሮ ቆንጆ ነው። 0
bī--b-ro k---ijo n-w-. b------- k------ n---- b-r-b-r- k-o-i-o n-w-. ---------------------- bīrabīro k’onijo newi.
Spindeln är ful. ሸ--ት-አ-ቀ-ሚ ና-። ሸ--- አ---- ና-- ሸ-ሪ- አ-ቀ-ሚ ና-። -------------- ሸረሪት አስቀያሚ ናት። 0
s-e--r-t- ās--’---m---a-i. s-------- ā--------- n---- s-e-e-ī-i ā-i-’-y-m- n-t-. -------------------------- shererīti āsik’eyamī nati.
tjock och smal ወ--ም እና---ን ወ--- እ- ቀ-- ወ-ራ- እ- ቀ-ን ----------- ወፍራም እና ቀጭን 0
we-ira-i-i-a-k’ech-i-i w------- i-- k-------- w-f-r-m- i-a k-e-h-i-i ---------------------- wefirami ina k’ech’ini
En kvinna på 100 kg är tjock. መ- ኪሎ የምት--- -ት ወ--- -ት። መ- ኪ- የ----- ሴ- ወ--- ና-- መ- ኪ- የ-ት-ዝ- ሴ- ወ-ራ- ና-። ------------------------ መቶ ኪሎ የምትመዝን ሴት ወፍራም ናት። 0
m--o---l- -emi---ezini --ti we-ir----n-t-. m--- k--- y----------- s--- w------- n---- m-t- k-l- y-m-t-m-z-n- s-t- w-f-r-m- n-t-. ------------------------------------------ meto kīlo yemitimezini sēti wefirami nati.
En man på 50 kg är smal. ሃም--ኪሎ የ---- -ን----ጫ -ው። ሃ-- ኪ- የ---- ወ-- ቀ-- ነ-- ሃ-ሳ ኪ- የ-መ-ን ወ-ድ ቀ-ጫ ነ-። ------------------------ ሃምሳ ኪሎ የሚመዝን ወንድ ቀጫጫ ነው። 0
hamisa---l------m----- w-ni-i -’ech’---’a-----. h----- k--- y--------- w----- k---------- n---- h-m-s- k-l- y-m-m-z-n- w-n-d- k-e-h-a-h-a n-w-. ----------------------------------------------- hamisa kīlo yemīmezini wenidi k’ech’ach’a newi.
dyr och billig ው-----እ-ካሽ ው- እ- እ--- ው- እ- እ-ካ- ---------- ውድ እና እርካሽ 0
wid- ina ir--a-hi w--- i-- i------- w-d- i-a i-i-a-h- ----------------- widi ina irikashi
Bilen är dyr. መኪና- -ድ ነው። መ--- ው- ነ-- መ-ና- ው- ነ-። ----------- መኪናው ውድ ነው። 0
mekīna-i---di-n---. m------- w--- n---- m-k-n-w- w-d- n-w-. ------------------- mekīnawi widi newi.
Tidningen är billig. ጋ-ጣ- እር-ሽ -- ። ጋ--- እ--- ነ- ። ጋ-ጣ- እ-ካ- ነ- ። -------------- ጋዜጣው እርካሽ ነው ። 0
g----’--- iri--sh----wi-. g-------- i------- n--- . g-z-t-a-i i-i-a-h- n-w- . ------------------------- gazēt’awi irikashi newi .

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Kodväxling

Fler och fler människor växer upp tvåspråkiga. De kan tala mer än ett språk. Många av dessa människor växlar ofta språk. De bestämmer vilket språk de ska använda beroende på situationen. De talar till exempel ett annat språk på arbetet än hemma. Härigenom anpassar de sig till sin omgivning. Men det finns också en möjlighet att växla kod spontant. Detta fenomen kallas kodväxling . Vid kodväxling byts språket mitt under talet. Det kan finnas många skäl till varför de som talar byter språk. Ofta hittar de inte det lämpliga ordet på det ena språket. De kan uttrycka sig bättre på det andra språket. Det kan också vara så att den som talar känner sig mer säker på ett av språken. De använder detta språk för privata eller personliga saker. Ibland finns inte ett visst ord på det ena språket. I så fall måste den som talar byta språk. Eller de byter språk för att inte bli förstådda. I det fallet fungerar kodväxling som ett hemligt språk. Tidigare kritiserades språkblandning. Man trodde att den som talade inte kunde något av språken korrekt. Idag ser man annorlunda på det. Kodväxling är erkänd som en speciell språklig kompetens. Det kan vara intressant att observera individer som använder kodväxling. Ofta byter de inte bara språket de talar. Andra kommunikativa element förändras också. Många talar snabbare, högre eller mer accentuerat på det andra språket. Eller de börjar plötsligt använda fler gester och ansiktsuttryck. På det sättet är kodväxling alltid lite kulturväxling också…