Ordlista

sv vilja ha något   »   ar يحب/ يريد/ يود شيئاً‬

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

‫70[سبعون]‬

70[sabeuna]

يحب/ يريد/ يود شيئاً‬

[yhb/ yryd/ yawadu shyyaan]

svenska arabiska Spela Mer
Vill ni röka? ‫أ--- ا-------‬ ‫أتحب التدخين؟‬ 0
a----- a--------? at---- a--------? atahab altadkhin? a-a-a- a-t-d-h-n? ----------------?
Vill ni dansa? ‫أ--- ا-----‬ ‫أتحب الرقص؟‬ 0
a----- a----? at---- a----? atahab alrqs? a-a-a- a-r-s? ------------?
Vill ni gå ut och gå? ‫أ--- ا---- ع-- ا-------‬ ‫أتحب السير على الأقدام؟‬ 0
a----- a----- e---- a-'a----? at---- a----- e---- a-------? atahab alsayr ealaa al'aqdam? a-a-a- a-s-y- e-l-a a-'a-d-m? ----------------------'-----?
Jag skulle vilja röka. ‫أ--- أ- أ---.‬ ‫أريد أن أدخن.‬ 0
a--- 'a- 'a-----. ar-- '-- '------. arid 'an 'adkhna. a-i- 'a- 'a-k-n-. -----'---'------.
Vill du ha en cigarett? ‫أ---- س------‬ ‫أتريد سيجارة؟‬ 0
a----- s-----? at---- s-----? atirid syjart? a-i-i- s-j-r-? -------------?
Han vill ha eld. ‫إ-- ي--- و----.‬ ‫إنه يريد ولاعة.‬ 0
'i---- y---- w-------. 'i---- y---- w-------. 'iinah yurid walaeata. 'i-n-h y-r-d w-l-e-t-. '--------------------.
Jag skulle vilja ha något att dricka. ‫أ--- أ- أ--- ش----.‬ ‫أريد أن أشرب شيئاً.‬ 0
a--- 'a- 'a----- s------. ar-- '-- '------ s------. arid 'an 'ashrib shyyaan. a-i- 'a- 'a-h-i- s-y-a-n. -----'---'--------------.
Jag skulle vilja äta något. ‫أ--- أ- آ-- ش----.‬ ‫أريد أن آكل شيئاً.‬ 0
a--- 'a- a--- s------. ar-- '-- a--- s------. arid 'an akil shyyaan. a-i- 'a- a-i- s-y-a-n. -----'---------------.
Jag skulle vilja vila mig lite. ‫أ--- أ- أ---- ق-----.‬ ‫أريد أن أرتاح قليلاً.‬ 0
a--- 'a-- 'a---- q------. ar-- '--- '----- q------. arid 'ana 'artah qlylaan. a-i- 'a-a 'a-t-h q-y-a-n. -----'----'-------------.
Jag skulle vilja fråga er något. ‫أ--- أ- أ---- ش----.‬ ‫أريد أن أسألك شيئاً.‬ 0
a--- 'a- 'a-'a--- s------. ar-- '-- '------- s------. arid 'an 'as'alak shyyaan. a-i- 'a- 'a-'a-a- s-y-a-n. -----'---'--'------------.
Jag skulle vilja be er om något. ‫أ--- أ- أ--- م-- ش----.‬ ‫أريد أن أطلب منك شيئاً.‬ 0
a--- 'a- 'a---- m--- s------. ar-- '-- '----- m--- s------. arid 'an 'atlub mink shyyaan. a-i- 'a- 'a-l-b m-n- s-y-a-n. -----'---'------------------.
Jag skulle vilja bjuda in er på något. ‫أ-- أ- أ---- ل---.‬ ‫أود أن أدعوك لشيء.‬ 0
a-- 'a- 'a---- l----'a-. aw- '-- '----- l-------. awd 'an 'adeuk lashi'an. a-d 'a- 'a-e-k l-s-i'a-. ----'---'-----------'--.
Vad vill ni ha? ‫م- ت--- ح-----‬ ‫ما تريد حضرتك؟‬ 0
m- t---- h-----? ma t---- h-----? ma turid hadrtk? m- t-r-d h-d-t-? ---------------?
Vill ni ha en kaffe? ‫ه- ت--- ق----‬ ‫هل تريد قهوة؟‬ 0
h- t---- q-----? hl t---- q-----? hl turid qahuta? h- t-r-d q-h-t-? ---------------?
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? ‫أ- أ-- ت--- ا-----‬ ‫أم أنك تفضل الشاي؟‬ 0
a- 'a--- t------ a------? am '---- t------ a------? am 'anak tafadal alshaay? a- 'a-a- t-f-d-l a-s-a-y? ---'--------------------?
Vi skulle vilja åka hem. ‫ن--- أ- ن--- إ-- ا----.‬ ‫نريد أن نذهب إلى البيت.‬ 0
n--- 'a- n------ 'i---- a-----. nr-- '-- n------ '----- a-----. nrid 'an nadhhab 'iilaa albayt. n-i- 'a- n-d-h-b 'i-l-a a-b-y-. -----'-----------'------------.
Vill ni ha en taxi? ‫ه- ت----- س---- أ----‬ ‫هل تريدون سيارة أجرة؟‬ 0
h- t------ s-------- a--? hl t------ s-------- a--? hl turidun sayaratan ajr? h- t-r-d-n s-y-r-t-n a-r? ------------------------?
De vill ringa. ‫إ--- ي----- ا------ ب------.‬ ‫إنهم يريدون الاتصال بالهاتف.‬ 0
'i------ y------ a-------- b--------. 'i------ y------ a-------- b--------. 'iinahum yuridun alaitisal bialhatif. 'i-n-h-m y-r-d-n a-a-t-s-l b-a-h-t-f. '-----------------------------------.

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.