Ordlista

sv vilja ha något   »   hi कुछ अच्छा लगना

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

७० [सत्तर]

70 [sattar]

कुछ अच्छा लगना

[kuchh achchha lagana]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Vill ni röka? क्या--प---धू--र--- क-ना --? क--- आ--- ध------- क--- ह-- क-य- आ-क- ध-म-र-ा- क-न- ह-? --------------------------- क्या आपको धूम्रपान करना है? 0
kya a-pak--d--om--p-a--ka---a-h--? k-- a----- d---------- k----- h--- k-a a-p-k- d-o-m-a-a-n k-r-n- h-i- ---------------------------------- kya aapako dhoomrapaan karana hai?
Vill ni dansa? क--- आ--ो -ा-न--ह-? क--- आ--- न---- ह-- क-य- आ-क- न-च-ा ह-? ------------------- क्या आपको नाचना है? 0
kya aapa-o naa------hai? k-- a----- n------- h--- k-a a-p-k- n-a-h-n- h-i- ------------------------ kya aapako naachana hai?
Vill ni gå ut och gå? क-----प टह-न---ा-ते --च---- ह--? क--- आ- ट---- च---- / च---- ह--- क-य- आ- ट-ल-ा च-ह-े / च-ह-ी ह-ं- -------------------------------- क्या आप टहलना चाहते / चाहती हैं? 0
ky- -a- t--al----c--a---e-/ ---a--te- -ai-? k-- a-- t------- c------- / c-------- h---- k-a a-p t-h-l-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-i-? ------------------------------------------- kya aap tahalana chaahate / chaahatee hain?
Jag skulle vilja röka. म----धूम्र----क--ा--ै म--- ध------- क--- ह- म-झ- ध-म-र-ा- क-न- ह- --------------------- मुझे धूम्रपान करना है 0
mu-he---o-m--pa-n-ka-an- h-i m---- d---------- k----- h-- m-j-e d-o-m-a-a-n k-r-n- h-i ---------------------------- mujhe dhoomrapaan karana hai
Vill du ha en cigarett? क--ा--ु-्हें -ि--े--च----? क--- त------ स----- च----- क-य- त-म-ह-ं स-ग-े- च-ह-ए- -------------------------- क्या तुम्हें सिगरेट चाहिए? 0
k---tum-----i--r-t chaahie? k-- t----- s------ c------- k-a t-m-e- s-g-r-t c-a-h-e- --------------------------- kya tumhen sigaret chaahie?
Han vill ha eld. उ--ो ----ा-े-क- -ि--क-छ---ह-ए उ--- स------ क- ल-- क-- च---- उ-क- स-ल-ा-े क- ल-ए क-छ च-ह-ए ----------------------------- उसको सुलगाने के लिए कुछ चाहिए 0
u--k- --l-g-a-e--e lie-ku-h--chaa-ie u---- s-------- k- l-- k---- c------ u-a-o s-l-g-a-e k- l-e k-c-h c-a-h-e ------------------------------------ usako sulagaane ke lie kuchh chaahie
Jag skulle vilja ha något att dricka. मैं-क-छ-प-ना च-ह-ा - --ह---हूँ म-- क-- प--- च---- / च---- ह-- म-ं क-छ प-न- च-ह-ा / च-ह-ी ह-ँ ------------------------------ मैं कुछ पीना चाहता / चाहती हूँ 0
main---c-h -e--a -ha----a / -h-a-a--- ---n m--- k---- p---- c------- / c-------- h--- m-i- k-c-h p-e-a c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- ------------------------------------------ main kuchh peena chaahata / chaahatee hoon
Jag skulle vilja äta något. मै---ुछ-ख-ना चाहत------------ँ म-- क-- ख--- च---- / च---- ह-- म-ं क-छ ख-न- च-ह-ा / च-ह-ी ह-ँ ------------------------------ मैं कुछ खाना चाहता / चाहती हूँ 0
m-i--k-c-------n-----ah-ta-----aa--tee---on m--- k---- k----- c------- / c-------- h--- m-i- k-c-h k-a-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- ------------------------------------------- main kuchh khaana chaahata / chaahatee hoon
Jag skulle vilja vila mig lite. म-ं -ोड़- -रा--कर-ा------ / -ाह----ूँ म-- थ--- आ--- क--- च---- / च---- ह-- म-ं थ-ड़- आ-ा- क-न- च-ह-ा / च-ह-ी ह-ँ ------------------------------------ मैं थोड़ा आराम करना चाहता / चाहती हूँ 0
m--n-tho-a-a-r-am --r-n- ----h-t--/-c-aa-a--e-h-on m--- t---- a----- k----- c------- / c-------- h--- m-i- t-o-a a-r-a- k-r-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- -------------------------------------------------- main thoda aaraam karana chaahata / chaahatee hoon
Jag skulle vilja fråga er något. म-ं-आप-से-कुछ -ूछ-ा-च---ा - च-हती-हूँ म-- आ- स- क-- प---- च---- / च---- ह-- म-ं आ- स- क-छ प-छ-ा च-ह-ा / च-ह-ी ह-ँ ------------------------------------- मैं आप से कुछ पूछना चाहता / चाहती हूँ 0
ma-n aa---e-k-chh p-o-h--na-c-a----- ----aahat-----on m--- a-- s- k---- p-------- c------- / c-------- h--- m-i- a-p s- k-c-h p-o-h-a-a c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- ----------------------------------------------------- main aap se kuchh poochhana chaahata / chaahatee hoon
Jag skulle vilja be er om något. म----प स- कु- ब-नती क-न- चाह-ा-/--ाह-ी -ूँ म-- आ- स- क-- ब---- क--- च---- / च---- ह-- म-ं आ- स- क-छ ब-न-ी क-न- च-ह-ा / च-ह-ी ह-ँ ------------------------------------------ मैं आप से कुछ बिनती करना चाहता / चाहती हूँ 0
m-i----p s- ----- -in-tee kar-----h-a-a-a /--h-aha--- ---n m--- a-- s- k---- b------ k----- c------- / c-------- h--- m-i- a-p s- k-c-h b-n-t-e k-r-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- ---------------------------------------------------------- main aap se kuchh binatee karana chaahata / chaahatee hoon
Jag skulle vilja bjuda in er på något. म-ं -पक- न-मन्त्रण-द-न------ा-/ च---ी हूँ म-- आ--- न-------- द--- च---- / च---- ह-- म-ं आ-क- न-म-्-्-ण द-न- च-ह-ा / च-ह-ी ह-ँ ----------------------------------------- मैं आपको निमन्त्रण देना चाहता / चाहती हूँ 0
main -a-ak- -i---t-a--d--- -h-a-ata---------t----o-n m--- a----- n-------- d--- c------- / c-------- h--- m-i- a-p-k- n-m-n-r-n d-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- ---------------------------------------------------- main aapako nimantran dena chaahata / chaahatee hoon
Vad vill ni ha? आप क्य- --हते - -ाह-- ह--? आ- क--- च---- / च---- ह--- आ- क-य- च-ह-े / च-ह-ी ह-ं- -------------------------- आप क्या चाहते / चाहती हैं? 0
aap -ya --a----e-/---aa-atee-ha-n? a-- k-- c------- / c-------- h---- a-p k-a c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-i-? ---------------------------------- aap kya chaahate / chaahatee hain?
Vill ni ha en kaffe? क-या आप क-फ़ी------चाह-े-- चाह-- ---? क--- आ- क---- प--- च---- / च---- ह--- क-य- आ- क-फ-ी प-न- च-ह-े / च-ह-ी ह-ं- ------------------------------------- क्या आप कॉफ़ी पीना चाहते / चाहती हैं? 0
k-a --p--o--e -ee---c---ha-e----ha--at-e-h--n? k-- a-- k---- p---- c------- / c-------- h---- k-a a-p k-f-e p-e-a c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-i-? ---------------------------------------------- kya aap kofee peena chaahate / chaahatee hain?
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? या----च---पी------त----चाह-ी---ं? य- आ- च-- प--- च---- / च---- ह--- य- आ- च-य प-न- च-ह-े / च-ह-ी ह-ं- --------------------------------- या आप चाय पीना चाहते / चाहती हैं? 0
ya-a---cha---p--na---a--a-- - c-a-h---- ---n? y- a-- c---- p---- c------- / c-------- h---- y- a-p c-a-y p-e-a c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-i-? --------------------------------------------- ya aap chaay peena chaahate / chaahatee hain?
Vi skulle vilja åka hem. ह---र-जा-ा --ह-े---ं ह- घ- ज--- च---- ह-- ह- घ- ज-न- च-ह-े ह-ं -------------------- हम घर जाना चाहते हैं 0
ham-gh-----an- ch-a------ain h-- g--- j---- c------- h--- h-m g-a- j-a-a c-a-h-t- h-i- ---------------------------- ham ghar jaana chaahate hain
Vill ni ha en taxi? क्-- -ु------टै---ी चा-िए? क--- त------ ट----- च----- क-य- त-म-ह-ं ट-क-स- च-ह-ए- -------------------------- क्या तुम्हें टैक्सी चाहिए? 0
ky--t---e- ----s-e c-aa--e? k-- t----- t------ c------- k-a t-m-e- t-i-s-e c-a-h-e- --------------------------- kya tumhen taiksee chaahie?
De vill ringa. वे--े-िफोन करन---ा-त- ह-ं व- ट------ क--- च---- ह-- व- ट-ल-फ-न क-न- च-ह-े ह-ं ------------------------- वे टेलिफोन करना चाहते हैं 0
ve-tel-p-o--kar-n- ---ahate---in v- t------- k----- c------- h--- v- t-l-p-o- k-r-n- c-a-h-t- h-i- -------------------------------- ve teliphon karana chaahate hain

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.