Ordlista

sv vilja ha något   »   hu valamit akarni, kedvelni, szeretni

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [hetven]

valamit akarni, kedvelni, szeretni

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ungerska Spela Mer
Vill ni röka? Sze--t-e -ohányozn- - rá-y-j--ni? S------- d--------- / r---------- S-e-e-n- d-h-n-o-n- / r-g-ú-t-n-? --------------------------------- Szeretne dohányozni / rágyújtani? 0
Vill ni dansa? Sz-re-ne-tán-----? S------- t-------- S-e-e-n- t-n-o-n-? ------------------ Szeretne táncolni? 0
Vill ni gå ut och gå? Szer--n- s-táln-? S------- s------- S-e-e-n- s-t-l-i- ----------------- Szeretne sétálni? 0
Jag skulle vilja röka. Szer-t-ék---há--o----/ r--yúj---i. S-------- d--------- / r---------- S-e-e-n-k d-h-n-o-n- / r-g-ú-t-n-. ---------------------------------- Szeretnék dohányozni / rágyújtani. 0
Vill du ha en cigarett? Sz-re-n---eg---iga---t--? S-------- e-- c---------- S-e-e-n-l e-y c-g-r-t-á-? ------------------------- Szeretnél egy cigarettát? 0
Han vill ha eld. Ő -üz-t --er--ne. Ő t---- s-------- Ő t-z-t s-e-e-n-. ----------------- Ő tüzet szeretne. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Sze-e-nék---ni va-ami-. S-------- i--- v------- S-e-e-n-k i-n- v-l-m-t- ----------------------- Szeretnék inni valamit. 0
Jag skulle vilja äta något. Szer---é- e-n- -al-mit. S-------- e--- v------- S-e-e-n-k e-n- v-l-m-t- ----------------------- Szeretnék enni valamit. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Sz-r-tné----c--------hen-i-ma-a-. S-------- k----- k-------- m----- S-e-e-n-m k-c-i- k-p-h-n-i m-g-m- --------------------------------- Szeretném kicsit kipihenni magam. 0
Jag skulle vilja fråga er något. Sz--et-ék ---de-ni---t------a-it. S-------- k------- ö---- v------- S-e-e-n-k k-r-e-n- ö-t-l v-l-m-t- --------------------------------- Szeretnék kérdezni öntől valamit. 0
Jag skulle vilja be er om något. Szeretné- ö-t-megk-rni val----e. S-------- ö-- m------- v-------- S-e-e-n-m ö-t m-g-é-n- v-l-m-r-. -------------------------------- Szeretném önt megkérni valamire. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Sze-et----ön--m-ghív-i--a-am--e. S-------- ö-- m------- v-------- S-e-e-n-m ö-t m-g-í-n- v-l-m-r-. -------------------------------- Szeretném önt meghívni valamire. 0
Vad vill ni ha? M-- --er---e--ké-e-? M-- s-------- k----- M-t s-e-e-n-, k-r-m- -------------------- Mit szeretne, kérem? 0
Vill ni ha en kaffe? S-e-e-n- --y-káv-t? S------- e-- k----- S-e-e-n- e-y k-v-t- ------------------- Szeretne egy kávét? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? Vagy----á-b --y t--t-szeret-e? V--- i----- e-- t--- s-------- V-g- i-k-b- e-y t-á- s-e-e-n-? ------------------------------ Vagy inkább egy teát szeretne? 0
Vi skulle vilja åka hem. Haz-----ret--nk -en-i. H--- s--------- m----- H-z- s-e-e-n-n- m-n-i- ---------------------- Haza szeretnénk menni. 0
Vill ni ha en taxi? Sz-----ét-k --- --xi-? S---------- e-- t----- S-e-e-n-t-k e-y t-x-t- ---------------------- Szeretnétek egy taxit? 0
De vill ringa. T--e--ná-n---z-r---én--. T---------- s----------- T-l-f-n-l-i s-e-e-n-n-k- ------------------------ Telefonálni szeretnének. 0

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.