Ordlista

sv vilja ha något   »   it aver voglia di qualcosa

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [settanta]

aver voglia di qualcosa

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska italienska Spela Mer
Vill ni röka? Le v- d- f-----? Le va di fumare? 0
Vill ni dansa? Le v- d- b------? Le va di ballare? 0
Vill ni gå ut och gå? Le v- d- f--- u-- p----------? Le va di fare una passeggiata? 0
Jag skulle vilja röka. Vo---- f-----. Vorrei fumare. 0
Vill du ha en cigarett? Vu-- u-- s--------? Vuoi una sigaretta? 0
Han vill ha eld. Lu- v------- a-------- (u-- s--------). Lui vorrebbe accendere (una sigaretta). 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Vo---- b--- q-------. Vorrei bere qualcosa. 0
Jag skulle vilja äta något. Vo---- m------- q-------. Vorrei mangiare qualcosa. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Vo---- r-------- u- p--. Vorrei riposarmi un po’. 0
Jag skulle vilja fråga er något. Vo---- c-------- u-- c---. Vorrei chiederLe una cosa. 0
Jag skulle vilja be er om något. Vo---- c-------- u- f-----. Vorrei chiederLe un favore. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Vo---- o------- q-------. Vorrei offrirLe qualcosa. 0
Vad vill ni ha? De------- p----? Desidera, prego? 0
Vill ni ha en kaffe? Gr------ u- c----? Gradisce un caffè? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? O p--------- u- t-? O preferisce un tè? 0
Vi skulle vilja åka hem. Vo------ a----- a c---. Vorremmo andare a casa. 0
Vill ni ha en taxi? Vo------ u- t----? Vorreste un tassì? 0
De vill ringa. Lo-- v--------- t---------. Loro vorrebbero telefonare. 0

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.