Ordlista

sv vilja ha något   »   ja 何かを望む

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [七十]

70 [Shichijū]

何かを望む

[nanika o nozomu]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska japanska Spela Mer
Vill ni röka? タバコを 吸いたい です か ? タバコを 吸いたい です か ? タバコを 吸いたい です か ? タバコを 吸いたい です か ? タバコを 吸いたい です か ? 0
ta-ak------i--id-su-k-? t----- o s--------- k-- t-b-k- o s-i-a-d-s- k-? ----------------------- tabako o suitaidesu ka?
Vill ni dansa? 踊りたい です か ? 踊りたい です か ? 踊りたい です か ? 踊りたい です か ? 踊りたい です か ? 0
o--rita---s--k-? o----------- k-- o-o-i-a-d-s- k-? ---------------- odoritaidesu ka?
Vill ni gå ut och gå? 散歩に 行きたい です か ? 散歩に 行きたい です か ? 散歩に 行きたい です か ? 散歩に 行きたい です か ? 散歩に 行きたい です か ? 0
sa-p- n- -----i---u -a? s---- n- i--------- k-- s-n-o n- i-i-a-d-s- k-? ----------------------- sanpo ni ikitaidesu ka?
Jag skulle vilja röka. タバコが 吸いたい〔です〕 。 タバコが 吸いたい〔です〕 。 タバコが 吸いたい〔です〕 。 タバコが 吸いたい〔です〕 。 タバコが 吸いたい〔です〕 。 0
t-bako g- s-ita---d--u〕. t----- g- s----- 〔------ t-b-k- g- s-i-a- 〔-e-u-. ------------------------ tabako ga suitai 〔desu〕.
Vill du ha en cigarett? タバコ 、 要ります か ? タバコ 、 要ります か ? タバコ 、 要ります か ? タバコ 、 要ります か ? タバコ 、 要ります か ? 0
ta-ako- iri-asu--a? t------ i------ k-- t-b-k-, i-i-a-u k-? ------------------- tabako, irimasu ka?
Han vill ha eld. 彼は ライターが 必要 です 。 彼は ライターが 必要 です 。 彼は ライターが 必要 です 。 彼は ライターが 必要 です 。 彼は ライターが 必要 です 。 0
ka-e ---r-i-ā ----i-suyōd-su. k--- w- r---- g- h----------- k-r- w- r-i-ā g- h-t-u-ō-e-u- ----------------------------- kare wa raitā ga hitsuyōdesu.
Jag skulle vilja ha något att dricka. 何か 飲みたいの です が 。 何か 飲みたいの です が 。 何か 飲みたいの です が 。 何か 飲みたいの です が 。 何か 飲みたいの です が 。 0
nani k- n-m---i--odesu--. n--- k- n------ n-------- n-n- k- n-m-t-i n-d-s-g-. ------------------------- nani ka nomitai nodesuga.
Jag skulle vilja äta något. 何か 食べたいの です が 。 何か 食べたいの です が 。 何か 食べたいの です が 。 何か 食べたいの です が 。 何か 食べたいの です が 。 0
n--ik-------ai-nodes-ga. n----- t------ n-------- n-n-k- t-b-t-i n-d-s-g-. ------------------------ nanika tabetai nodesuga.
Jag skulle vilja vila mig lite. 少し 休憩 したいの です が 。 少し 休憩 したいの です が 。 少し 休憩 したいの です が 。 少し 休憩 したいの です が 。 少し 休憩 したいの です が 。 0
s---sh- -yū--i-sh-tai---des-ga. s------ k----- s----- n-------- s-k-s-i k-ū-e- s-i-a- n-d-s-g-. ------------------------------- sukoshi kyūkei shitai nodesuga.
Jag skulle vilja fråga er något. あなたに ちょっと お聞き したいの です が 。 あなたに ちょっと お聞き したいの です が 。 あなたに ちょっと お聞き したいの です が 。 あなたに ちょっと お聞き したいの です が 。 あなたに ちょっと お聞き したいの です が 。 0
a--ta-n- -h-tto --k-ki sh-t-- -o-e--g-. a---- n- c----- o k--- s----- n-------- a-a-a n- c-o-t- o k-k- s-i-a- n-d-s-g-. --------------------------------------- anata ni chotto o kiki shitai nodesuga.
Jag skulle vilja be er om något. あなたに ちょっと お願いが あるの です が 。 あなたに ちょっと お願いが あるの です が 。 あなたに ちょっと お願いが あるの です が 。 あなたに ちょっと お願いが あるの です が 。 あなたに ちょっと お願いが あるの です が 。 0
a-ata ni ch--t- -nega--g----u no----g-. a---- n- c----- o----- g- a-- n-------- a-a-a n- c-o-t- o-e-a- g- a-u n-d-s-g-. --------------------------------------- anata ni chotto onegai ga aru nodesuga.
Jag skulle vilja bjuda in er på något. あなたを ちょっと ご招待 したいの です が 。 あなたを ちょっと ご招待 したいの です が 。 あなたを ちょっと ご招待 したいの です が 。 あなたを ちょっと ご招待 したいの です が 。 あなたを ちょっと ご招待 したいの です が 。 0
an--a-o-c----o----s---ai------i-no-esuga. a---- o c----- g- s----- s----- n-------- a-a-a o c-o-t- g- s-ō-a- s-i-a- n-d-s-g-. ----------------------------------------- anata o chotto go shōtai shitai nodesuga.
Vad vill ni ha? 何が 欲しい です か ? 何が 欲しい です か ? 何が 欲しい です か ? 何が 欲しい です か ? 何が 欲しい です か ? 0
n-n- g--ho--ī---u --? n--- g- h-------- k-- n-n- g- h-s-ī-e-u k-? --------------------- nani ga hoshīdesu ka?
Vill ni ha en kaffe? コーヒーは いかが です か ? コーヒーは いかが です か ? コーヒーは いかが です か ? コーヒーは いかが です か ? コーヒーは いかが です か ? 0
k-hī-wa-ika-adesu-ka? k--- w- i-------- k-- k-h- w- i-a-a-e-u k-? --------------------- kōhī wa ikagadesu ka?
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? それとも お茶の ほうが いい です か ? それとも お茶の ほうが いい です か ? それとも お茶の ほうが いい です か ? それとも お茶の ほうが いい です か ? それとも お茶の ほうが いい です か ? 0
s-re---o-oc-- no--- -a ---s- ka? s------- o--- n- h- g- ī---- k-- s-r-t-m- o-h- n- h- g- ī-e-u k-? -------------------------------- soretomo ocha no hō ga īdesu ka?
Vi skulle vilja åka hem. 私達は 運転して 家へ 帰りたい です 。 私達は 運転して 家へ 帰りたい です 。 私達は 運転して 家へ 帰りたい です 。 私達は 運転して 家へ 帰りたい です 。 私達は 運転して 家へ 帰りたい です 。 0
wa--sh--achi -a u--en-s-ite--e-e k--r-ta-de--. w----------- w- u---- s---- i- e k------------ w-t-s-i-a-h- w- u-t-n s-i-e i- e k-e-i-a-d-s-. ---------------------------------------------- watashitachi wa unten shite ie e kaeritaidesu.
Vill ni ha en taxi? タクシーは 要ります か ? タクシーは 要ります か ? タクシーは 要ります か ? タクシーは 要ります か ? タクシーは 要ります か ? 0
ta---hī -a i--m-s----? t------ w- i------ k-- t-k-s-ī w- i-i-a-u k-? ---------------------- takushī wa irimasu ka?
De vill ringa. 彼らは 電話を したいの です ね 。 彼らは 電話を したいの です ね 。 彼らは 電話を したいの です ね 。 彼らは 電話を したいの です ね 。 彼らは 電話を したいの です ね 。 0
k--era w--d-n-a---s-i----nodesu--e. k----- w- d---- o s----- n----- n-- k-r-r- w- d-n-a o s-i-a- n-d-s- n-. ----------------------------------- karera wa denwa o shitai nodesu ne.

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.