Ordlista

sv vilja ha något   »   mk нешто сака

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [седумдесет]

70 [syedoomdyesyet]

нешто сака

[nyeshto saka]

Du kan klicka på varje tomt fält för att se texten eller:   
svenska makedonska Spela Mer
Vill ni röka? Са---- л- д- п-----? Сакате ли да пушите? 0
Sa----- l- d- p--------?Sakatye li da pooshitye?
Vill ni dansa? Са---- л- д- т--------? Сакате ли да танцувате? 0
Sa----- l- d- t-----------?Sakatye li da tantzoovatye?
Vill ni gå ut och gå? Са---- л- д- с- п--------? Сакате ли да се прошетате? 0
Sa----- l- d- s-- p-----------?Sakatye li da sye proshyetatye?
Jag skulle vilja röka. Ја- с---- д- п----. Јас сакам да пушам. 0
Јa- s---- d- p------.Јas sakam da poosham.
Vill du ha en cigarett? Са--- л- е--- ц-----? Сакаш ли една цигара? 0
Sa---- l- y---- t-------?Sakash li yedna tziguara?
Han vill ha eld. То- с--- з------. Тој сака запалка. 0
To- s--- z------.Toј saka zapalka.
Jag skulle vilja ha något att dricka. Са--- д- с- н------ н----. Сакам да се напијам нешто. 0
Sa--- d- s-- n------ n------.Sakam da sye napiјam nyeshto.
Jag skulle vilja äta något. Са--- д- ј---- н----. Сакам да јадам нешто. 0
Sa--- d- ј---- n------.Sakam da јadam nyeshto.
Jag skulle vilja vila mig lite. Са--- м---- д- с- о------. Сакам малку да се одморам. 0
Sa--- m----- d- s-- o------.Sakam malkoo da sye odmoram.
Jag skulle vilja fråga er något. Са--- д- В- п----- н----. Сакам да Ве прашам нешто. 0
Sa--- d- V-- p------ n------.Sakam da Vye prasham nyeshto.
Jag skulle vilja be er om något. Са--- д- В- з------ з- н----. Сакам да Ве замолам за нешто. 0
Sa--- d- V-- z------ z- n------.Sakam da Vye zamolam za nyeshto.
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Са--- д- В- п------ з- н----. Сакам да Ве поканам за нешто. 0
Sa--- d- V-- p------ z- n------.Sakam da Vye pokanam za nyeshto.
Vad vill ni ha? Шт- с------ м----? Што сакате, молам? 0
Sh-- s------- m----?Shto sakatye, molam?
Vill ni ha en kaffe? Са---- л- к---? Сакате ли кафе? 0
Sa----- l- k----?Sakatye li kafye?
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? Ил- п----- с----- ч--? Или повеќе сакате чај? 0
Il- p-------- s------ c---?Ili povyekjye sakatye chaј?
Vi skulle vilja åka hem. Са---- д- п------- н---- д---. Сакаме да патуваме накај дома. 0
Sa----- d- p--------- n---- d---.Sakamye da patoovamye nakaј doma.
Vill ni ha en taxi? Са---- л- т----? Сакате ли такси? 0
Sa----- l- t----?Sakatye li taksi?
De vill ringa. Ви- с----- д- т-----------. Вие сакате да телефонирате. 0
Vi-- s------ d- t--------------.Viye sakatye da tyelyefoniratye.

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.