Ordlista

sv vilja ha något   »   sl nekaj imeti rad

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [sedemdeset]

nekaj imeti rad

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Vill ni röka? Že---- --d---? Ž----- k------ Ž-l-t- k-d-t-? -------------- Želite kaditi? 0
Vill ni dansa? Žel--e----s-ti? Ž----- p------- Ž-l-t- p-e-a-i- --------------- Želite plesati? 0
Vill ni gå ut och gå? B--š-- --d---a s-reh-d? B- š-- r--- n- s------- B- š-i r-d- n- s-r-h-d- ----------------------- Bi šli radi na sprehod? 0
Jag skulle vilja röka. R-- bi--ad--. R-- b- k----- R-d b- k-d-l- ------------- Rad bi kadil. 0
Vill du ha en cigarett? Bi-rad-a- -ig--e--? B- r----- c-------- B- r-d-a- c-g-r-t-? ------------------- Bi rad(a) cigareto? 0
Han vill ha eld. On-b---ad -genj. O- b- r-- o----- O- b- r-d o-e-j- ---------------- On bi rad ogenj. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. R----- b---e-aj--o-il(-). R----- b- n---- p-------- R-d-a- b- n-k-j p-p-l-a-. ------------------------- Rad(a) bi nekaj popil(a). 0
Jag skulle vilja äta något. R----- -----kaj pojedel--------a-. R----- b- n---- p------ (--------- R-d-a- b- n-k-j p-j-d-l (-o-e-l-)- ---------------------------------- Rad(a) bi nekaj pojedel (pojedla). 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Ra--a) bi ---ma----p-č--(a-. R----- b- s- m--- s--------- R-d-a- b- s- m-l- s-o-i-(-)- ---------------------------- Rad(a) bi si malo spočil(a). 0
Jag skulle vilja fråga er något. Rad--- ---v-s-ne-aj-v----a-(-). R----- b- v-- n---- v---------- R-d-a- b- v-s n-k-j v-r-š-l-a-. ------------------------------- Rad(a) bi vas nekaj vprašal(a). 0
Jag skulle vilja be er om något. R--(a- b- v-s -e--- pros-l---. R----- b- v-- n---- p--------- R-d-a- b- v-s n-k-j p-o-i-(-)- ------------------------------ Rad(a) bi vas nekaj prosil(a). 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. R-d(-- -i --- n--n--a- --v--il---. R----- b- v-- n- n---- p---------- R-d-a- b- v-s n- n-k-j p-v-b-l-a-. ---------------------------------- Rad(a) bi vas na nekaj povabil(a). 0
Vad vill ni ha? Kaj ž-li--,--r-s-m? K-- ž------ p------ K-j ž-l-t-, p-o-i-? ------------------- Kaj želite, prosim? 0
Vill ni ha en kaffe? Želit- --vo? Ž----- k---- Ž-l-t- k-v-? ------------ Želite kavo? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? A-i-bi-ra-e ---? A-- b- r--- č--- A-i b- r-j- č-j- ---------------- Ali bi raje čaj? 0
Vi skulle vilja åka hem. Ra-i--i --i---mov. R--- b- š-- d----- R-d- b- š-i d-m-v- ------------------ Radi bi šli domov. 0
Vill ni ha en taxi? Želi---t-ks-? Ž----- t----- Ž-l-t- t-k-i- ------------- Želite taksi? 0
De vill ringa. On---- --d----le-on-ral-. (On---i r--e telefon-r-le-) O-- b- r--- t------------ (--- b- r--- t------------- O-i b- r-d- t-l-f-n-r-l-. (-n- b- r-d- t-l-f-n-r-l-.- ----------------------------------------------------- Oni bi radi telefonirali. (One bi rade telefonirale.) 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.