Ordlista

sv vilja ha något   »   tl to like something

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [pitumpu]

to like something

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tagalog Spela Mer
Vill ni röka? Gu--- m- b--- m----------? Gusto mo bang manigarilyo? 0
Vill ni dansa? Gu--- m- b--- s------? Gusto mo bang sumayaw? 0
Vill ni gå ut och gå? Gu--- m- b--- m-------------? Gusto mo bang maglakad-lakad? 0
Jag skulle vilja röka. Gu--- k--- m----------. Gusto kong manigarilyo. 0
Vill du ha en cigarett? Gu--- m- b- n- s--------? Gusto mo ba ng sigarilyo? 0
Han vill ha eld. Gu--- n--- n- p--------. Gusto niya ng pangsindi. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Gu--- k- s----- u-----. Gusto ko sanang uminom. 0
Jag skulle vilja äta något. Gu--- k- s----- k-----. Gusto ko sanang kumain. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Gu--- k- m----- m---------. Gusto ko munang magpahinga. 0
Jag skulle vilja fråga er något. Ma- g---- a---- i------ s---. May gusto akong itanong sayo. 0
Jag skulle vilja be er om något. Ma- g---- a---- i---------- s- i--. May gusto akong ipapakiusap sa iyo. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Gu--- k----- a--------. / G---- k----- a----. Gusto kitang anyayahan. / Gusto kitang ayain. 0
Vad vill ni ha? An- a-- g---- m-? Ano ang gusto mo? 0
Vill ni ha en kaffe? Gu--- m- b- n- k---? Gusto mo ba ng kape? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? O m-- g---- m- n- t---? O mas gusto mo ng tsaa? 0
Vi skulle vilja åka hem. Gu--- n----- u----. Gusto naming umuwi. 0
Vill ni ha en taxi? Gu--- n--- n- t---? Gusto niyo ng taxi? 0
De vill ringa. Gu--- n------ t------. Gusto ninyong tumawag. 0

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.