Ordlista

sv få något   »   fa ‫اجازه داشتن برای انجام کاری / مجاز به انجام کاری بودن‬

73 [sjuttiotre]

få något

få något

‫73 [هفتاد و سه]‬

73 [haftâd-o-se]

‫اجازه داشتن برای انجام کاری / مجاز به انجام کاری بودن‬

[ejâze dâshtan barâye anjâme kâri]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
Får du redan köra bil? ‫تو-اجاز--دا-ی-را--د-ی --ی-‬ ‫-- ا---- د--- ر------ ک---- ‫-و ا-ا-ه د-ر- ر-ن-د-ی ک-ی-‬ ---------------------------- ‫تو اجازه داری رانندگی کنی؟‬ 0
to-ej-ze -â-i râ---d-g- --n-? t- e---- d--- r-------- k---- t- e-â-e d-r- r-n-n-e-i k-n-? ----------------------------- to ejâze dâri rânandegi koni?
Får du redan dricka alkohol? ‫تو-ا-ا-- ---ی ا-کل-بنو-ی-‬ ‫-- ا---- د--- ا--- ب------ ‫-و ا-ا-ه د-ر- ا-ک- ب-و-ی-‬ --------------------------- ‫تو اجازه داری الکل بنوشی؟‬ 0
t--e-âze ---i-a-k-l --n-s--? t- e---- d--- a---- b------- t- e-â-e d-r- a-k-l b-n-s-i- ---------------------------- to ejâze dâri alkol benushi?
Får du redan åka ensam utomlands? ‫ت--اج-ز- داری-تنها -ه--ار- س-ر -نی؟‬ ‫-- ا---- د--- ت--- ب- خ--- س-- ک---- ‫-و ا-ا-ه د-ر- ت-ه- ب- خ-ر- س-ر ک-ی-‬ ------------------------------------- ‫تو اجازه داری تنها به خارج سفر کنی؟‬ 0
to-----e-dâ------hâ b- -h--ej saf-- -o-i? t- e---- d--- t---- b- k----- s---- k---- t- e-â-e d-r- t-n-â b- k-â-e- s-f-r k-n-? ----------------------------------------- to ejâze dâri tanhâ be khârej safar koni?
få ‫ا--زه-د----‬ ‫----- د----- ‫-ج-ز- د-ش-ن- ------------- ‫اجازه داشتن‬ 0
e-â-- -âs--an e---- d------ e-â-e d-s-t-n ------------- ejâze dâshtan
Får vi röka här? ‫--ا-ه --ت----ج- س--ار ب-ش--؟‬ ‫----- ه-- ا---- س---- ب------ ‫-ج-ز- ه-ت ا-ن-ا س-گ-ر ب-ش-م-‬ ------------------------------ ‫اجازه هست اینجا سیگار بکشیم؟‬ 0
ej-ze h--t i--â -i--- be-es---? e---- h--- i--- s---- b-------- e-â-e h-s- i-j- s-g-r b-k-s-i-? ------------------------------- ejâze hast injâ sigâr bekeshim?
Får man röka här? ‫ا--جا-س--ار-ک---ن مج-- اس--‬ ‫----- س---- ک---- م--- ا---- ‫-ی-ج- س-گ-ر ک-ی-ن م-ا- ا-ت-‬ ----------------------------- ‫اینجا سیگار کشیدن مجاز است؟‬ 0
injâ--i--r-k-sh---- mo-----st? i--- s---- k------- m---- a--- i-j- s-g-r k-s-i-a- m-j-z a-t- ------------------------------ injâ sigâr keshidan mojâz ast?
Får man betala med kontokort? ‫-م--ش---ب---ا-- اعت--ر--پر-اخ- ک-د-‬ ‫ م----- ب- ک--- ا------ پ----- ک---- ‫ م-‌-و- ب- ک-ر- ا-ت-ا-ی پ-د-خ- ک-د-‬ ------------------------------------- ‫ می‌شود با کارت اعتباری پرداخت کرد؟‬ 0
m---vân bâ-----e-e--t---ri -a-d--h-----u-? m------ b- k---- e-------- p------- n----- m-t-v-n b- k-r-e e-e-e-â-i p-r-â-h- n-m-d- ------------------------------------------ mitavân bâ kârte e-etebâri pardâkht nemud?
Får man betala med check? ‫--‌----با--- پ--اخ--کرد؟‬ ‫------ ب- چ- پ----- ک---- ‫-ی-ش-د ب- چ- پ-د-خ- ک-د-‬ -------------------------- ‫می‌شود با چک پرداخت کرد؟‬ 0
mita-----â-chek--ar---ht-k--d? m------ b- c--- p------- k---- m-t-v-n b- c-e- p-r-â-h- k-r-? ------------------------------ mitavân bâ chek pardâkht kard?
Får man bara betala kontant? ‫ -ی‌شو--فقط-ن-- -ر--خ----د-‬ ‫ م----- ف-- ن-- پ----- ک---- ‫ م-‌-و- ف-ط ن-د پ-د-خ- ک-د-‬ ----------------------------- ‫ می‌شود فقط نقد پرداخت کرد؟‬ 0
f--ha-----h--pardâkhta--m-j-- -s-? f----- n---- p--------- m---- a--- f-g-a- n-g-d p-r-â-h-a- m-j-z a-t- ---------------------------------- faghat naghd pardâkhtan mojâz ast?
Kan jag få ringa här? ‫--‌ت--ن--یک----ه تل-- ----؟‬ ‫-------- ی- ل--- ت--- ب----- ‫-ی-ت-ا-م ی- ل-ظ- ت-ف- ب-ن-؟- ----------------------------- ‫می‌توانم یک لحظه تلفن بزنم؟‬ 0
m-t--â-a--lah-e-i-tel---- -ezan--? m-------- l------ t------ b------- m-t-v-n-m l-h-e-i t-l-f-n b-z-n-m- ---------------------------------- mitavânam lahze-i telefon bezanam?
Får jag bara fråga om något? ‫---ت---م یک -ح-ه --زی ب-رس--‬ ‫-------- ی- ل--- چ--- ب------ ‫-ی-ت-ا-م ی- ل-ظ- چ-ز- ب-ر-م-‬ ------------------------------ ‫می‌توانم یک لحظه چیزی بپرسم؟‬ 0
mitav-nam-la--e-i-yek-s--- -on-m? m-------- l------ y-- s--- k----- m-t-v-n-m l-h-e-i y-k s-â- k-n-m- --------------------------------- mitavânam lahze-i yek soâl konam?
Får jag bara säga något? ‫------نم----ل-ظه چ-زی ------‬ ‫-------- ی- ل--- چ--- ب------ ‫-ی-ت-ا-م ی- ل-ظ- چ-ز- ب-و-م-‬ ------------------------------ ‫می‌توانم یک لحظه چیزی بگویم؟‬ 0
mi-avâna- ------i-chi-- b-g-ya-? m-------- l------ c---- b------- m-t-v-n-m l-h-e-i c-i-i b-g-y-m- -------------------------------- mitavânam lahze-i chizi beguyam?
Han får inte sova i parken. ‫-و-(--د- اج-زه---ا-د -ر-پار----و---.‬ ‫-- (---- ا---- ن---- د- پ--- ب------- ‫-و (-ر-) ا-ا-ه ن-ا-د د- پ-ر- ب-و-ب-.- -------------------------------------- ‫او (مرد) اجازه ندارد در پارک بخوابد.‬ 0
o- --âz------r---da- p----b---âba-. o- e---- n------ d-- p--- b-------- o- e-â-e n-d-r-d d-r p-r- b-k-â-a-. ----------------------------------- oo ejâze nadârad dar pârk bekhâbad.
Han får inte sova i bilen. ‫-- (مرد- -جا-ه -دا-د -ر خ-در--بخ-اب-.‬ ‫-- (---- ا---- ن---- د- خ---- ب------- ‫-و (-ر-) ا-ا-ه ن-ا-د د- خ-د-و ب-و-ب-.- --------------------------------------- ‫او (مرد) اجازه ندارد در خودرو بخوابد.‬ 0
oo ----e-nadâr-d dar kho----be-hâ-a-. o- e---- n------ d-- k----- b-------- o- e-â-e n-d-r-d d-r k-o-r- b-k-â-a-. ------------------------------------- oo ejâze nadârad dar khodro bekhâbad.
Han får inte sova på stationen. ‫-و (م--)------ -دارد --ا-س--اه--طار -خ--ب-.‬ ‫-- (---- ا---- ن---- د-------- ق--- ب------- ‫-و (-ر-) ا-ا-ه ن-ا-د د-ا-س-گ-ه ق-ا- ب-و-ب-.- --------------------------------------------- ‫او (مرد) اجازه ندارد درایستگاه قطار بخوابد.‬ 0
oo -j-----ad--ad dar-ist-âhe--ha----be---bad. o- e---- n------ d-- i------ g----- b-------- o- e-â-e n-d-r-d d-r i-t-â-e g-a-â- b-k-â-a-. --------------------------------------------- oo ejâze nadârad dar istgâhe ghatâr bekhâbad.
Får vi ta plats? ‫-ج-زه-دا--- بن------‬ ‫----- د---- ب-------- ‫-ج-ز- د-ر-م ب-ش-ن-م-‬ ---------------------- ‫اجازه داریم بنشینیم؟‬ 0
ejâze -ârim-be--s-ini-? e---- d---- b---------- e-â-e d-r-m b-n-s-i-i-? ----------------------- ejâze dârim beneshinim?
Kan vi få menyn? ‫می--و---م --س---ذا ر- دا-ته--اشیم؟‬ ‫--------- ل--- غ-- ر- د---- ب------ ‫-ی-ت-ا-ی- ل-س- غ-ا ر- د-ش-ه ب-ش-م-‬ ------------------------------------ ‫می‌توانیم لیست غذا را داشته باشیم؟‬ 0
e-âze -ârim--i--e g-a-a-râ dâsh-- ----im? e---- d---- l---- g---- r- d----- b------ e-â-e d-r-m l-s-e g-a-a r- d-s-t- b-s-i-? ----------------------------------------- ejâze dârim liste ghaza râ dâshte bâshim?
Får vi betala var för sig? ‫-ی‌--انیم -د--پ-داخ- ک-یم-‬ ‫--------- ج-- پ----- ک----- ‫-ی-ت-ا-ی- ج-ا پ-د-خ- ک-ی-؟- ---------------------------- ‫می‌توانیم جدا پرداخت کنیم؟‬ 0
ejâz----ri---o-â-pa-dâkht----â--m? e---- d---- j--- p------- n------- e-â-e d-r-m j-d- p-r-â-h- n-m-y-m- ---------------------------------- ejâze dârim jodâ pardâkht namâyim?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!