Ordlista

sv motivera något 2   »   es dar explicaciones 2

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

motivera något 2

76 [setenta y seis]

dar explicaciones 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska spanska Spela Mer
Varför kom du inte? ¿-or--u--n-----i-t-? ¿--- q-- n- v------- ¿-o- q-é n- v-n-s-e- -------------------- ¿Por qué no viniste?
Jag var sjuk. E--aba e-f-r-- ---. E----- e------ /--- E-t-b- e-f-r-o /-a- ------------------- Estaba enfermo /-a.
Jag kom inte, för jag var sjuk. N- f-i-por-ue -staba-e--erm- --a. N- f-- p----- e----- e------ /--- N- f-i p-r-u- e-t-b- e-f-r-o /-a- --------------------------------- No fui porque estaba enfermo /-a.
Varför kom hon inte? ¿Po- q-- ----in- ----a)? ¿--- q-- n- v--- (------ ¿-o- q-é n- v-n- (-l-a-? ------------------------ ¿Por qué no vino (ella)?
Hon var trött. E-tab- ca----a. E----- c------- E-t-b- c-n-a-a- --------------- Estaba cansada.
Hon kom inte, för hon var trött. No vi-- porq-- es---a can-ada. N- v--- p----- e----- c------- N- v-n- p-r-u- e-t-b- c-n-a-a- ------------------------------ No vino porque estaba cansada.
Varför kom han inte? ¿-or-q-é-no----ve-i---(---? ¿--- q-- n- h- v----- (---- ¿-o- q-é n- h- v-n-d- (-l-? --------------------------- ¿Por qué no ha venido (él)?
Han hade ingen lust. N---ení- ---a-. N- t---- g----- N- t-n-a g-n-s- --------------- No tenía ganas.
Han kom inte, eftersom han inte hade lust. No h- ve-i----or-u- -o--enía --nas. N- h- v----- p----- n- t---- g----- N- h- v-n-d- p-r-u- n- t-n-a g-n-s- ----------------------------------- No ha venido porque no tenía ganas.
Varför kom ni inte? ¿--r qué-n---ab--s-v---d--(vos-t----/--s-? ¿--- q-- n- h----- v----- (-------- /----- ¿-o- q-é n- h-b-i- v-n-d- (-o-o-r-s /-a-)- ------------------------------------------ ¿Por qué no habéis venido (vosotros /-as)?
Vår bil är trasig. N-e---o ---h--es-- --trop-a--. N------ c---- e--- e---------- N-e-t-o c-c-e e-t- e-t-o-e-d-. ------------------------------ Nuestro coche está estropeado.
Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. No-h-m---v----o-por--e---e-t-o-coc-e est- --t-ope-d-. N- h---- v----- p----- n------ c---- e--- e---------- N- h-m-s v-n-d- p-r-u- n-e-t-o c-c-e e-t- e-t-o-e-d-. ----------------------------------------------------- No hemos venido porque nuestro coche está estropeado.
Varför kom inte människorna? ¿------- -o -- v-nid- l--g-n--? ¿--- q-- n- h- v----- l- g----- ¿-o- q-é n- h- v-n-d- l- g-n-e- ------------------------------- ¿Por qué no ha venido la gente?
De missade tåget. (Ell--) h-n -er--d- e- --e-. (------ h-- p------ e- t---- (-l-o-) h-n p-r-i-o e- t-e-. ---------------------------- (Ellos) han perdido el tren.
De kom inte, för de missade tåget. No------e---- po-----ha- per-----e- t--n. N- h-- v----- p----- h-- p------ e- t---- N- h-n v-n-d- p-r-u- h-n p-r-i-o e- t-e-. ----------------------------------------- No han venido porque han perdido el tren.
Varför kom du inte? ¿Po- --------as-----do? ¿--- q-- n- h-- v------ ¿-o- q-é n- h-s v-n-d-? ----------------------- ¿Por qué no has venido?
Jag fick inte. No-p--e. N- p---- N- p-d-. -------- No pude.
Jag kom inte, för att jag inte fick. No he -do ---que-no p-de. N- h- i-- p----- n- p---- N- h- i-o p-r-u- n- p-d-. ------------------------- No he ido porque no pude.

De inhemska språken i Amerika

Det talas många olika språk i Amerika. Engelska är huvudspråket i Nordamerika. Spanska och portugisiska dominerar i Sydamerika. Alla dessa språk kom till Amerika från Europa. Före koloniseringen talades andra språk där. Dessa språk är kända som inhemska språk i Amerika. Fram till idag har de inte utforskats på allvar. Variationen av dessa språk är enorm. Det beräknas att det finns ungefär 60 språkfamiljer i Nordamerika. I Sydamerika kan det till och med vara så många som 150. Dessutom finns där många isolerade språk. Alla dessa språk är mycket olika. De uppvisar endast ett fåtal gemensamma strukturer. Det är därför svårt att klassificera språken. Skälet till skillnaderna ligger i Amerikas historia. Amerika koloniserades i flera etapper. De första människorna kom till Amerika för mer än 10.000 år sedan. Varje population tog med sitt eget språk till kontinenten. De inhemska språken liknar mest de asiatiska språken. Situationen för Amerikas forntida språk är inte likadan överallt. Många indianspråk används fortfarande i Sydamerika. Språk som Guarani eller Quechua har miljontals människor som talar språket. Däremot är många språk i Nordamerika nästan utrotade. Indianernas kultur i Nordamerika förtrycktes länge. I processen förlorades deras språk. Men intresset för dem har ökat under de senaste decennierna. Det finns många program som syftar till att vårda och skydda språken. Så de kanske har en framtid trots allt…