Ordlista

sv motivera något 2   »   lv kaut ko pamatot 2

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

motivera något 2

76 [septiņdesmit seši]

kaut ko pamatot 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Varför kom du inte? K--ē---------n-c-? K---- t- n-------- K-p-c t- n-a-n-c-? ------------------ Kāpēc tu neatnāci? 0
Jag var sjuk. E--b--- -lima. E- b--- s----- E- b-j- s-i-a- -------------- Es biju slima. 0
Jag kom inte, för jag var sjuk. Es --at-āc---jo b--- -l-m-. E- n-------- j- b--- s----- E- n-a-n-c-, j- b-j- s-i-a- --------------------------- Es neatnācu, jo biju slima. 0
Varför kom hon inte? K-pēc -i-a -----ā--? K---- v--- n-------- K-p-c v-ņ- n-a-n-c-? -------------------- Kāpēc viņa neatnāca? 0
Hon var trött. V-ņ- -i---n-g-rusi. V--- b--- n-------- V-ņ- b-j- n-g-r-s-. ------------------- Viņa bija nogurusi. 0
Hon kom inte, för hon var trött. V--a ne-tn-c----o-b-j- n-gurusi. V--- n-------- j- b--- n-------- V-ņ- n-a-n-c-, j- b-j- n-g-r-s-. -------------------------------- Viņa neatnāca, jo bija nogurusi. 0
Varför kom han inte? K---c -i----eatnāca? K---- v--- n-------- K-p-c v-ņ- n-a-n-c-? -------------------- Kāpēc viņš neatnāca? 0
Han hade ingen lust. Vi-----e-ij--vēl---nā-. V---- n----- v--------- V-ņ-m n-b-j- v-l-š-n-s- ----------------------- Viņam nebija vēlēšanās. 0
Han kom inte, eftersom han inte hade lust. V-ņ- n-at-āc-, ----i---------- -ēl-šan-s. V--- n-------- j- v---- n----- v--------- V-ņ- n-a-n-c-, j- v-ņ-m n-b-j- v-l-š-n-s- ----------------------------------------- Viņš neatnāca, jo viņam nebija vēlēšanās. 0
Varför kom ni inte? K---c-jūs-nea-n-cā-? K---- j-- n--------- K-p-c j-s n-a-n-c-t- -------------------- Kāpēc jūs neatnācāt? 0
Vår bil är trasig. M--- m----a s-p-īsa. M--- m----- s------- M-s- m-š-n- s-p-ī-a- -------------------- Mūsu mašīna saplīsa. 0
Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. Mēs--e-tn-cām,-jo mūsu--a-īna-sapl-sa. M-- n--------- j- m--- m----- s------- M-s n-a-n-c-m- j- m-s- m-š-n- s-p-ī-a- -------------------------------------- Mēs neatnācām, jo mūsu mašīna saplīsa. 0
Varför kom inte människorna? Kāp----a-di- ne------? K---- ļ----- n-------- K-p-c ļ-u-i- n-a-n-c-? ---------------------- Kāpēc ļaudis neatnāca? 0
De missade tåget. Viņi ---avē-a --lc---u. V--- n------- v-------- V-ņ- n-k-v-j- v-l-i-n-. ----------------------- Viņi nokavēja vilcienu. 0
De kom inte, för de missade tåget. Viņi-neatnāca,-jo---ka---a----c--nu. V--- n-------- j- n------- v-------- V-ņ- n-a-n-c-, j- n-k-v-j- v-l-i-n-. ------------------------------------ Viņi neatnāca, jo nokavēja vilcienu. 0
Varför kom du inte? Kāpē- tu-ne--nā-i? K---- t- n-------- K-p-c t- n-a-n-c-? ------------------ Kāpēc tu neatnāci? 0
Jag fick inte. Es ne-rīk--ē-u. E- n----------- E- n-d-ī-s-ē-u- --------------- Es nedrīkstēju. 0
Jag kom inte, för att jag inte fick. E---eat-ā-u, j---ed-ī-s-ē--. E- n-------- j- n----------- E- n-a-n-c-, j- n-d-ī-s-ē-u- ---------------------------- Es neatnācu, jo nedrīkstēju. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

De inhemska språken i Amerika

Det talas många olika språk i Amerika. Engelska är huvudspråket i Nordamerika. Spanska och portugisiska dominerar i Sydamerika. Alla dessa språk kom till Amerika från Europa. Före koloniseringen talades andra språk där. Dessa språk är kända som inhemska språk i Amerika. Fram till idag har de inte utforskats på allvar. Variationen av dessa språk är enorm. Det beräknas att det finns ungefär 60 språkfamiljer i Nordamerika. I Sydamerika kan det till och med vara så många som 150. Dessutom finns där många isolerade språk. Alla dessa språk är mycket olika. De uppvisar endast ett fåtal gemensamma strukturer. Det är därför svårt att klassificera språken. Skälet till skillnaderna ligger i Amerikas historia. Amerika koloniserades i flera etapper. De första människorna kom till Amerika för mer än 10.000 år sedan. Varje population tog med sitt eget språk till kontinenten. De inhemska språken liknar mest de asiatiska språken. Situationen för Amerikas forntida språk är inte likadan överallt. Många indianspråk används fortfarande i Sydamerika. Språk som Guarani eller Quechua har miljontals människor som talar språket. Däremot är många språk i Nordamerika nästan utrotade. Indianernas kultur i Nordamerika förtrycktes länge. I processen förlorades deras språk. Men intresset för dem har ökat under de senaste decennierna. Det finns många program som syftar till att vårda och skydda språken. Så de kanske har en framtid trots allt…