Ordlista

sv motivera något 3   »   lv kaut ko pamatot 3

77 [sjuttiosju]

motivera något 3

motivera något 3

77 [septiņdesmit septiņi]

kaut ko pamatot 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Varför äter ni inte tårtan? Kāp---J-s n--dat------? K---- J-- n----- t----- K-p-c J-s n-ē-a- t-r-i- ----------------------- Kāpēc Jūs neēdat torti? 0
Jag måste banta. M-n---sa-a-ina -var-. M-- j--------- s----- M-n j-s-m-z-n- s-a-s- --------------------- Man jāsamazina svars. 0
Jag äter den inte, för att jag måsta banta. E--n---u, j- m-n--ā---azi-----a-s. E- n----- j- m-- j--------- s----- E- n-ē-u- j- m-n j-s-m-z-n- s-a-s- ---------------------------------- Es neēdu, jo man jāsamazina svars. 0
Varför dricker ni inte ölet? Kā--- --- ned-erat--l-? K---- J-- n------- a--- K-p-c J-s n-d-e-a- a-u- ----------------------- Kāpēc Jūs nedzerat alu? 0
Jag måste köra. Man-vē- -----uc. M-- v-- j------- M-n v-l j-b-a-c- ---------------- Man vēl jābrauc. 0
Jag dricker det inte, för att jag måste köra. E- to----z---,------- --l jā-rauc. E- t- n------- j- m-- v-- j------- E- t- n-d-e-u- j- m-n v-l j-b-a-c- ---------------------------------- Es to nedzeru, jo man vēl jābrauc. 0
Varför dricker du inte kaffet? K-pē- tu-ned-er -afiju? K---- t- n----- k------ K-p-c t- n-d-e- k-f-j-? ----------------------- Kāpēc tu nedzer kafiju? 0
Det är kallt. T- -r-auk--a. T- i- a------ T- i- a-k-t-. ------------- Tā ir auksta. 0
Jag dricker det inte, eftersom det är kallt. E--t- -e-ze--- -o t--ir---kst-. E- t- n------- j- t- i- a------ E- t- n-d-e-u- j- t- i- a-k-t-. ------------------------------- Es to nedzeru, jo tā ir auksta. 0
Varför dricker du inte teet? K---c-tu ned--r---j-? K---- t- n----- t---- K-p-c t- n-d-e- t-j-? --------------------- Kāpēc tu nedzer tēju? 0
Jag har inget socker. M-- nav -----a. M-- n-- c------ M-n n-v c-k-r-. --------------- Man nav cukura. 0
Jag dricker det inte, för att jag inte har något socker. E- t- -e--eru, j- -a- ----cu--r-. E- t- n------- j- m-- n-- c------ E- t- n-d-e-u- j- m-n n-v c-k-r-. --------------------------------- Es to nedzeru, jo man nav cukura. 0
Varför äter ni inte soppan? K--ēc -ūs------- --pu? K---- J-- n----- z---- K-p-c J-s n-ē-a- z-p-? ---------------------- Kāpēc Jūs neēdat zupu? 0
Jag har inte beställt den. Es-to--e-asūtīju. E- t- n---------- E- t- n-p-s-t-j-. ----------------- Es to nepasūtīju. 0
Jag äter den inte, eftersom jag inte har beställt den. E-----n-ēd----- ne-asūt-j-. E- t- n----- j- n---------- E- t- n-ē-u- j- n-p-s-t-j-. --------------------------- Es to neēdu, jo nepasūtīju. 0
Varför äter ni inte köttet? Kāp-- --s --ēda- gaļ-? K---- J-- n----- g---- K-p-c J-s n-ē-a- g-ļ-? ---------------------- Kāpēc Jūs neēdat gaļu? 0
Jag är vegetarian. E---sm- ve-------te. E- e--- v----------- E- e-m- v-ģ-t-r-e-e- -------------------- Es esmu veģetāriete. 0
Jag äter det inte, eftersom jag är vegetarian. Es to-n-ēdu- -- esmu-ve---ā-i-te. E- t- n----- j- e--- v----------- E- t- n-ē-u- j- e-m- v-ģ-t-r-e-e- --------------------------------- Es to neēdu, jo esmu veģetāriete. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Gester bidrar till inlärningen av vokabulären

När vi lär oss ord har hjärnan massor att göra. Den måste lagra alla nya ord. Men du kan hjälpa hjärnan med inlärningen. Det uppnås genom gester. Gester hjälper minnet. Det kommer ihåg ord bättre om det bearbetar gester samtidigt. En studie har tydligt visat detta. Forskare har låtit försökspersoner studera ordförrådet. Dessa ord existerade egentligen inte. De tillhörde ett artificiellt språk. Ett fåtal ord lärdes ut till försökspersonerna med gester. Det vill säga, försökspersonerna hörde eller läste inte bara orden. Med gester imiterade de även innebörden av orden. Medan de studerade mättes hjärnaktiviteten. Forskarna gjorde en intressant upptäckt under processen. När orden lärdes in med gester, var flera delar av hjärnan aktiva. Förutom talcentrat, visade även sensomotoriska delar aktivitet. Denna ytterligare hjärnaktivitet påverkar vårt minne. När man lär sig med gester bildas komplexa nätverk. Dessa nätverk sparar de nya orden på flera platser i hjärnan. Vokabulären kan processas mer effektivt på detta sätt. När vi vill använda vissa ord, hittar hjärnan dem snabbare. De lagras också bättre. Men det är viktigt att gesten är associerad med ordet. Hjärnan upptäcker när ett ord och en gest inte går ihop. De nya rönen kan leda till nya undervisningsmetoder. Individer som vet lite om språk lär sig ofta långsamt. Kanske lär de sig lättare om de imiterar orden fysiskt…