Ordlista

sv Adjektiv 2   »   hr Pridjevi 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [sedamdeset i devet]

Pridjevi 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kroatiska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. I----p-avu h-l-i-- n--s-bi. I--- p---- h------ n- s---- I-a- p-a-u h-l-i-u n- s-b-. --------------------------- Imam plavu haljinu na sebi. 0
Jag har en röd klänning på mig. Ima- -rve---h-lj-n- na s---. I--- c----- h------ n- s---- I-a- c-v-n- h-l-i-u n- s-b-. ---------------------------- Imam crvenu haljinu na sebi. 0
Jag har en grön klänning på mig. Imam-zelen---al-in- n----b-. I--- z----- h------ n- s---- I-a- z-l-n- h-l-i-u n- s-b-. ---------------------------- Imam zelenu haljinu na sebi. 0
Jag köper en svart väska. K-p-j-- -r-- ---b-. K------ c--- t----- K-p-j-m c-n- t-r-u- ------------------- Kupujem crnu torbu. 0
Jag köper en brun väska. Kup-jem s-eđu tor-u. K------ s---- t----- K-p-j-m s-e-u t-r-u- -------------------- Kupujem smeđu torbu. 0
Jag köper en vit väska. Ku--jem-bi---u torbu. K------ b----- t----- K-p-j-m b-j-l- t-r-u- --------------------- Kupujem bijelu torbu. 0
Jag behöver en ny bil. Trebam-n-- a-to. T----- n-- a---- T-e-a- n-v a-t-. ---------------- Trebam nov auto. 0
Jag behöver en snabb bil. T-e-am brz-au-o. T----- b-- a---- T-e-a- b-z a-t-. ---------------- Trebam brz auto. 0
Jag behöver en bekväm bil. Treb---u---a---uto. T----- u----- a---- T-e-a- u-o-a- a-t-. ------------------- Trebam udoban auto. 0
Där uppe bor en gammal dam. T--o go-e stan--e-j---a---ara-žena. T--- g--- s------ j---- s---- ž---- T-m- g-r- s-a-u-e j-d-a s-a-a ž-n-. ----------------------------------- Tamo gore stanuje jedna stara žena. 0
Där uppe bor en tjock dam. T--- --re---an--- -e-na ----l---e-a. T--- g--- s------ j---- d----- ž---- T-m- g-r- s-a-u-e j-d-a d-b-l- ž-n-. ------------------------------------ Tamo gore stanuje jedna debela žena. 0
Där nere bor en nyfiken dam. T--o -ol-e--t-n--e-je-na --ati-e---a-----. T--- d---- s------ j---- z---------- ž---- T-m- d-l-e s-a-u-e j-d-a z-a-i-e-j-a ž-n-. ------------------------------------------ Tamo dolje stanuje jedna znatiželjna žena. 0
Våra gäster var trevliga människor. N-ši--os---s- bi-i dr-g- -----. N--- g---- s- b--- d---- l----- N-š- g-s-i s- b-l- d-a-i l-u-i- ------------------------------- Naši gosti su bili dragi ljudi. 0
Våra gäster var artiga människor. N-ši-go----su bili p--s----- -judi. N--- g---- s- b--- p-------- l----- N-š- g-s-i s- b-l- p-i-t-j-i l-u-i- ----------------------------------- Naši gosti su bili pristojni ljudi. 0
Våra gäster var intressanta människor. N-š--g---- -u---li z-nimlj--i---u-i. N--- g---- s- b--- z--------- l----- N-š- g-s-i s- b-l- z-n-m-j-v- l-u-i- ------------------------------------ Naši gosti su bili zanimljivi ljudi. 0
Jag har snälla barn. Imam -r-gu -j-cu. I--- d---- d----- I-a- d-a-u d-e-u- ----------------- Imam dragu djecu. 0
Men våra grannar har elaka barn. Ali s-sje-i i-a-u -ez-braznu------. A-- s------ i---- b--------- d----- A-i s-s-e-i i-a-u b-z-b-a-n- d-e-u- ----------------------------------- Ali susjedi imaju bezobraznu djecu. 0
Är era barn väluppfostrade? J--u li----- dj-c---o---? J--- l- V--- d---- d----- J-s- l- V-š- d-e-a d-b-a- ------------------------- Jesu li Vaša djeca dobra? 0

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…