Ordlista

sv Adjektiv 2   »   ku Adjectives 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [heftê û neh]

Adjectives 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. Li s-r---n-f-stan--î şîn-h---. L- s-- m-- f-------- ş-- h---- L- s-r m-n f-s-a-e-î ş-n h-y-. ------------------------------ Li ser min fîstanekî şîn heye. 0
Jag har en röd klänning på mig. L- ----min f--tanekî -o---eye. L- s-- m-- f-------- s-- h---- L- s-r m-n f-s-a-e-î s-r h-y-. ------------------------------ Li ser min fîstanekî sor heye. 0
Jag har en grön klänning på mig. Li-s----i----s-an-k- -e-- h---. L- s-- m-- f-------- k--- h---- L- s-r m-n f-s-a-e-î k-s- h-y-. ------------------------------- Li ser min fîstanekî kesk heye. 0
Jag köper en svart väska. Ez----t-yek--reş dik-rim. E- ç-------- r-- d------- E- ç-n-e-e-î r-ş d-k-r-m- ------------------------- Ez çanteyekî reş dikirim. 0
Jag köper en brun väska. Ez ç-n-e---î-q-hw-yî--i-i--m. E- ç-------- q------ d------- E- ç-n-e-e-î q-h-e-î d-k-r-m- ----------------------------- Ez çanteyekî qehweyî dikirim. 0
Jag köper en vit väska. E- ç--t-yek- -p- -i--rim. E- ç-------- s-- d------- E- ç-n-e-e-î s-î d-k-r-m- ------------------------- Ez çanteyekî spî dikirim. 0
Jag behöver en ny bil. J--mi- -e-t-rim--l-ke -û pê--st-e. J- m-- r- t---------- n- p----- e- J- m-n r- t-r-m-ê-e-e n- p-w-s- e- ---------------------------------- Ji min re tirimpêleke nû pêwîst e. 0
Jag behöver en snabb bil. J--mi- -----r-mp--e---b-lez -êwîs- e. J- m-- r- t---------- b---- p----- e- J- m-n r- t-r-m-ê-e-e b-l-z p-w-s- e- ------------------------------------- Ji min re tirimpêleke bilez pêwîst e. 0
Jag behöver en bekväm bil. J- -in r- ti-----le-- ri-et pêwîs- e. J- m-- r- t---------- r---- p----- e- J- m-n r- t-r-m-ê-e-e r-h-t p-w-s- e- ------------------------------------- Ji min re tirimpêleke rihet pêwîst e. 0
Där uppe bor en gammal dam. L--j-- -ine-e p----ûd---. L- j-- j----- p-- r------ L- j-r j-n-k- p-r r-d-n-. ------------------------- Li jor jineke pîr rûdinê. 0
Där uppe bor en tjock dam. L--j-r--in-ke -ele--r---nê. L- j-- j----- q---- r------ L- j-r j-n-k- q-l-w r-d-n-. --------------------------- Li jor jineke qelew rûdinê. 0
Där nere bor en nyfiken dam. L- -êr-j-n-k--m-rakda--r-di--. L- j-- j----- m------- r------ L- j-r j-n-k- m-r-k-a- r-d-n-. ------------------------------ Li jêr jineke merakdar rûdinê. 0
Våra gäster var trevliga människor. M---n-n--e-m----ên di-g--m-bûn. M------ m- m------ d------ b--- M-v-n-n m- m-r-v-n d-l-e-m b-n- ------------------------------- Mêvanên me mirovên dilgerm bûn. 0
Våra gäster var artiga människor. Mêvan------m-r-vê- b- h-rmet--ûn. M------ m- m------ b- h----- b--- M-v-n-n m- m-r-v-n b- h-r-e- b-n- --------------------------------- Mêvanên me mirovên bi hurmet bûn. 0
Våra gäster var intressanta människor. Mê--n-n -e-m-r--ên---raq-a--bûn. M------ m- m------ m------- b--- M-v-n-n m- m-r-v-n m-r-q-a- b-n- -------------------------------- Mêvanên me mirovên meraqdar bûn. 0
Jag har snälla barn. Zarok-- -i--e --în-î-î- he--. Z------ m-- e x-------- h---- Z-r-k-n m-n e x-î-ş-r-n h-n-. ----------------------------- Zarokên min e xwînşîrîn hene. 0
Men våra grannar har elaka barn. L- ----k-n ---a-an--êa----. L- z------ c------ b--- i-- L- z-r-k-n c-n-r-n b-a- i-. --------------------------- Lê zarokên cînaran bêar in. 0
Är era barn väluppfostrade? Zar-kên-we ---i-- n-? Z------ w- t----- n-- Z-r-k-n w- t-b-t- n-? --------------------- Zarokên we tebitî ne? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…