Ordlista

Adjektiv 2   »   Придавки 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [седумдесет и девет]

79 [syedoomdyesyet i dyevyet]

+

Придавки 2

[Pridavki 2]

+

Du kan klicka på varje tomt fält för att se texten eller:   

svenska makedonska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. Об------ с-- в- с-- ф-----. Облечена сум во син фустан. 0
Ob--------- s--- v- s-- f------. Oblyechyena soom vo sin foostan. 		+
Jag har en röd klänning på mig. Об------ с-- в- ц---- ф-----. Облечена сум во црвен фустан. 0
Ob--------- s--- v- t------ f------. Oblyechyena soom vo tzrvyen foostan. 		+
Jag har en grön klänning på mig. Об------ с-- в- з---- ф-----. Облечена сум во зелен фустан. 0
Ob--------- s--- v- z------ f------. Oblyechyena soom vo zyelyen foostan. 		+
     
Jag köper en svart väska. Ја- к------ е--- ц--- т----. Јас купувам една црна ташна. 0
Јa- k-------- y---- t---- t-----. Јas koopoovam yedna tzrna tashna. 		+
Jag köper en brun väska. Ја- к------ е--- к------ т----. Јас купувам една кафеава ташна. 0
Јa- k-------- y---- k------- t-----. Јas koopoovam yedna kafyeava tashna. 		+
Jag köper en vit väska. Ја- к------ е--- б--- т----. Јас купувам една бела ташна. 0
Јa- k-------- y---- b---- t-----. Јas koopoovam yedna byela tashna. 		+
     
Jag behöver en ny bil. Ми т---- н--- к---. Ми треба нова кола. 0
Mi t----- n--- k---. Mi tryeba nova kola. 		+
Jag behöver en snabb bil. Ми т---- б--- к---. Ми треба брза кола. 0
Mi t----- b--- k---. Mi tryeba brza kola. 		+
Jag behöver en bekväm bil. Ми т---- у----- к---. Ми треба удобна кола. 0
Mi t----- o------ k---. Mi tryeba oodobna kola. 		+
     
Där uppe bor en gammal dam. Та-- г--- ж---- е--- с---- ж---. Таму горе живее една стара жена. 0
Ta--- g----- ʐ------ y---- s---- ʐ----. Tamoo guorye ʐivyeye yedna stara ʐyena. 		+
Där uppe bor en tjock dam. Та-- г--- ж---- е--- д----- ж---. Таму горе живее една дебела жена. 0
Ta--- g----- ʐ------ y---- d------- ʐ----. Tamoo guorye ʐivyeye yedna dyebyela ʐyena. 		+
Där nere bor en nyfiken dam. Та-- д--- ж---- е--- р-------- ж---. Таму долу живее една радознала жена. 0
Ta--- d---- ʐ------ y---- r-------- ʐ----. Tamoo doloo ʐivyeye yedna radoznala ʐyena. 		+
     
Våra gäster var trevliga människor. На---- г---- б-- ф--- л---. Нашите гости беа фини луѓе. 0
Na------ g----- b--- f--- l-----. Nashitye guosti byea fini looѓye. 		+
Våra gäster var artiga människor. На---- г---- б-- у----- л---. Нашите гости беа учтиви луѓе. 0
Na------ g----- b--- o------- l-----. Nashitye guosti byea oochtivi looѓye. 		+
Våra gäster var intressanta människor. На---- г---- б-- и-------- л---. Нашите гости беа интересни луѓе. 0
Na------ g----- b--- i---------- l-----. Nashitye guosti byea intyeryesni looѓye. 		+
     
Jag har snälla barn. Ја- и--- м--- д---. Јас имам мили деца. 0
Јa- i--- m--- d-----. Јas imam mili dyetza. 		+
Men våra grannar har elaka barn. Но с------- и---- д---- д---. Но соседите имаат дрски деца. 0
No s--------- i---- d---- d-----. No sosyeditye imaat drski dyetza. 		+
Är era barn väluppfostrade? Да-- В----- д--- с- м----? Дали Вашите деца се мирни? 0
Da-- V------- d----- s-- m----? Dali Vashitye dyetza sye mirni? 		+
     

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…