Ordlista

sv Adjektiv 2   »   zh 形容词2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79[七十九]

79 [qīshíjiǔ]

形容词2

[xíngróngcí 2]

svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. 我 穿- 一- 蓝-- 衣- 。 我 穿着 一件 蓝色的 衣服 。 0
w- c-------- y- j--- l-- s- d- y---. wǒ c-------- y- j--- l-- s- d- y---. wǒ chuānzhuó yī jiàn lán sè de yīfú. w- c-u-n-h-ó y- j-à- l-n s- d- y-f-. -----------------------------------.
Jag har en röd klänning på mig. 我 穿- 一- 红-- 衣- 。 我 穿着 一件 红色的 衣服 。 0
W- c-------- y- j--- h----- d- y---. Wǒ c-------- y- j--- h----- d- y---. Wǒ chuānzhuó yī jiàn hóngsè de yīfú. W- c-u-n-h-ó y- j-à- h-n-s- d- y-f-. -----------------------------------.
Jag har en grön klänning på mig. 我 穿- 一- 绿-- 衣- 。 我 穿着 一件 绿色的 衣服 。 0
W- c-------- y- j--- l--- d- y---. Wǒ c-------- y- j--- l--- d- y---. Wǒ chuānzhuó yī jiàn lǜsè de yīfú. W- c-u-n-h-ó y- j-à- l-s- d- y-f-. ---------------------------------.
Jag köper en svart väska. 我 买 一- 黑-- 手-- 。 我 买 一个 黑色的 手提包 。 0
W- m-- y--- h---- d- s----- b--. Wǒ m-- y--- h---- d- s----- b--. Wǒ mǎi yīgè hēisè de shǒutí bāo. W- m-i y-g- h-i-è d- s-ǒ-t- b-o. -------------------------------.
Jag köper en brun väska. 我 买 一- 棕-- 手-- 。 我 买 一个 棕色的 手提包 。 0
W- m-- y--- z----- d- s----- b--. Wǒ m-- y--- z----- d- s----- b--. Wǒ mǎi yīgè zōngsè de shǒutí bāo. W- m-i y-g- z-n-s- d- s-ǒ-t- b-o. --------------------------------.
Jag köper en vit väska. 我 买 一- 白-- 手-- 。 我 买 一个 白色的 手提包 。 0
W- m-- y--- b---- d- s----- b--. Wǒ m-- y--- b---- d- s----- b--. Wǒ mǎi yīgè báisè de shǒutí bāo. W- m-i y-g- b-i-è d- s-ǒ-t- b-o. -------------------------------.
Jag behöver en ny bil. 我 需- 一- 新-- 。 我 需要 一辆 新汽车 。 0
W- x---- y- l---- x-- q----. Wǒ x---- y- l---- x-- q----. Wǒ xūyào yī liàng xīn qìchē. W- x-y-o y- l-à-g x-n q-c-ē. ---------------------------.
Jag behöver en snabb bil. 我 需- 一- 跑--- 汽车 我 需要 一辆 跑得快的 汽车 0
W- x---- y- l---- p-- d- k--- d- q----. Wǒ x---- y- l---- p-- d- k--- d- q----. Wǒ xūyào yī liàng pǎo dé kuài de qìchē. W- x-y-o y- l-à-g p-o d- k-à- d- q-c-ē. --------------------------------------.
Jag behöver en bekväm bil. 我 需- 一- 舒-- 汽- 。 我 需要 一辆 舒适的 汽车 。 0
W- x---- y- l---- s----- d- q----. Wǒ x---- y- l---- s----- d- q----. Wǒ xūyào yī liàng shūshì de qìchē. W- x-y-o y- l-à-g s-ū-h- d- q-c-ē. ---------------------------------.
Där uppe bor en gammal dam. 那 上- 住- 一- 老-- 。 那 上面 住着 一位 老女士 。 0
N- s-------- z----- y- w-- l-- n----. Nà s-------- z----- y- w-- l-- n----. Nà shàngmiàn zhùzhe yī wèi lǎo nǚshì. N- s-à-g-i-n z-ù-h- y- w-i l-o n-s-ì. ------------------------------------.
Där uppe bor en tjock dam. 那 上- 住- 一- 胖-- 。 那 上面 住着 一位 胖女士 。 0
N- s-------- z----- y- w-- p--- n----. Nà s-------- z----- y- w-- p--- n----. Nà shàngmiàn zhùzhe yī wèi pàng nǚshì. N- s-à-g-i-n z-ù-h- y- w-i p-n- n-s-ì. -------------------------------------.
Där nere bor en nyfiken dam. 那 下- 住- 一- 很--- 女- 。 那 下面 住着 一位 很好奇的 女士 。 0
N- x------ z----- y- w-- h-- h---- d- n----. Nà x------ z----- y- w-- h-- h---- d- n----. Nà xiàmiàn zhùzhe yī wèi hěn hàoqí de nǚshì. N- x-à-i-n z-ù-h- y- w-i h-n h-o-í d- n-s-ì. -------------------------------------------.
Våra gäster var trevliga människor. 我们- 客- 是 友-- 人 。 我们的 客人 是 友好的 人 。 0
W---- d- k---- s-- y----- d- r--. Wǒ--- d- k---- s-- y----- d- r--. Wǒmen de kèrén shì yǒuhǎo de rén. W-m-n d- k-r-n s-ì y-u-ǎ- d- r-n. --------------------------------.
Våra gäster var artiga människor. 我们- 客- 是 有--- 人 。 我们的 客人 是 有礼貌的 人 。 0
W---- d- k---- s-- y-- l---- d- r--. Wǒ--- d- k---- s-- y-- l---- d- r--. Wǒmen de kèrén shì yǒu lǐmào de rén. W-m-n d- k-r-n s-ì y-u l-m-o d- r-n. -----------------------------------.
Våra gäster var intressanta människor. 我们- 客- 是 很--- 人 。 我们的 客人 是 很有趣的 人 。 0
W---- d- k---- s-- h-- y---- d- r--. Wǒ--- d- k---- s-- h-- y---- d- r--. Wǒmen de kèrén shì hěn yǒuqù de rén. W-m-n d- k-r-n s-ì h-n y-u-ù d- r-n. -----------------------------------.
Jag har snälla barn. 我 有--- 孩- 。 我 有可爱的 孩子 。 0
W- y-- k-'à- d- h----. Wǒ y-- k---- d- h----. Wǒ yǒu kě'ài de háizi. W- y-u k-'à- d- h-i-i. ---------'-----------.
Men våra grannar har elaka barn. 但是 邻- 有 调-- 孩- 。 但是 邻居 有 调皮的 孩子 。 0
D----- l---- y-- t----- d- h----. Dà---- l---- y-- t----- d- h----. Dànshì línjū yǒu tiáopí de háizi. D-n-h- l-n-ū y-u t-á-p- d- h-i-i. --------------------------------.
Är era barn väluppfostrade? 您的 孩- 乖 吗 ? 您的 孩子 乖 吗 ? 0
N-- d- h---- g--- m-? Ní- d- h---- g--- m-? Nín de háizi guāi ma? N-n d- h-i-i g-ā- m-? --------------------?

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…