Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   bg Минало време 1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81 [осемдесет и едно]

81 [osemdeset i yedno]

Минало време 1

[Minalo vreme 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
skriva Пиша П--- П-ш- ---- Пиша 0
Pi-ha P---- P-s-a ----- Pisha
Han skrev ett brev. Т-й н-писа п-с-о. Т-- н----- п----- Т-й н-п-с- п-с-о- ----------------- Той написа писмо. 0
T-y----isa-p--m-. T-- n----- p----- T-y n-p-s- p-s-o- ----------------- Toy napisa pismo.
Och hon skrev ett kort. А--- --д-исва-е-ка---ч--. А т- н--------- к-------- А т- н-д-и-в-ш- к-р-и-к-. ------------------------- А тя надписваше картичка. 0
A-t-a n--p-----h- ----ichka. A t-- n---------- k--------- A t-a n-d-i-v-s-e k-r-i-h-a- ---------------------------- A tya nadpisvashe kartichka.
läsa Че-а Ч--- Ч-т- ---- Чета 0
Cheta C---- C-e-a ----- Cheta
Han läste en veckotidning. Т---че-е-----юст----но-сп------. Т-- ч----- и---------- с-------- Т-й ч-т-ш- и-ю-т-о-а-о с-и-а-и-. -------------------------------- Той четеше илюстровано списание. 0
To---h-t-s-- -l----ro---o-s-is----. T-- c------- i----------- s-------- T-y c-e-e-h- i-y-s-r-v-n- s-i-a-i-. ----------------------------------- Toy cheteshe ilyustrovano spisanie.
Och hon läste en bok. А--- ч-те-е-кн-га. А т- ч----- к----- А т- ч-т-ш- к-и-а- ------------------ А тя четеше книга. 0
A tya -h-te--- k-i--. A t-- c------- k----- A t-a c-e-e-h- k-i-a- --------------------- A tya cheteshe kniga.
ta В--м-м В----- В-е-а- ------ Вземам 0
V-em-m V----- V-e-a- ------ Vzemam
Han tog en cigarett. Т-------цигара. Т-- в-- ц------ Т-й в-е ц-г-р-. --------------- Той взе цигара. 0
T-- --- t-i--r-. T-- v-- t------- T-y v-e t-i-a-a- ---------------- Toy vze tsigara.
Hon tog en bit choklad. Т- взе-п-рч- -о-----. Т- в-- п---- ш------- Т- в-е п-р-е ш-к-л-д- --------------------- Тя взе парче шоколад. 0
T-a vz- -a-che-s-o-o--d. T-- v-- p----- s-------- T-a v-e p-r-h- s-o-o-a-. ------------------------ Tya vze parche shokolad.
Han var otrogen, men hon var trogen. То--н- б-ш---р--а-,-н- тя-б-ше -р----а. Т-- н- б--- п------ н- т- б--- п------- Т-й н- б-ш- п-е-а-, н- т- б-ш- п-е-а-а- --------------------------------------- Той не беше предан, но тя беше предана. 0
T-y -e b-sh- -redan, -- t-a--e----pr--an-. T-- n- b---- p------ n- t-- b---- p------- T-y n- b-s-e p-e-a-, n- t-a b-s-e p-e-a-a- ------------------------------------------ Toy ne beshe predan, no tya beshe predana.
Han var lat, men hon var flitig. Т-й бе-е м---е---,--о тя-беш--с-ар-т--н-. Т-- б--- м-------- н- т- б--- с---------- Т-й б-ш- м-р-е-и-, н- т- б-ш- с-а-а-е-н-. ----------------------------------------- Той беше мързелив, но тя беше старателна. 0
T-y-b--he-myr-el-v--n--t---b--h- -ta-at-lna. T-- b---- m-------- n- t-- b---- s---------- T-y b-s-e m-r-e-i-, n- t-a b-s-e s-a-a-e-n-. -------------------------------------------- Toy beshe myrzeliv, no tya beshe staratelna.
Han var fattig, men hon var rik. Т-й-б-ш- ---ен- -о--- -е---богат-. Т-- б--- б----- н- т- б--- б------ Т-й б-ш- б-д-н- н- т- б-ш- б-г-т-. ---------------------------------- Той беше беден, но тя беше богата. 0
Toy b---e---d-n, -- ty- ---h- b-gat-. T-- b---- b----- n- t-- b---- b------ T-y b-s-e b-d-n- n- t-a b-s-e b-g-t-. ------------------------------------- Toy beshe beden, no tya beshe bogata.
Han hade inga pengar, utan skulder. Той --м--е пар---а дъ-г--е. Т-- н----- п---- а д------- Т-й н-м-ш- п-р-, а д-л-о-е- --------------------------- Той нямаше пари, а дългове. 0
T-y -ya-a--- --ri, - -y--o-e. T-- n------- p---- a d------- T-y n-a-a-h- p-r-, a d-l-o-e- ----------------------------- Toy nyamashe pari, a dylgove.
Han hade inte tur, utan otur. Той ням--е--ъ---т, а -а-о несп---к-. Т-- н----- к------ а с--- н--------- Т-й н-м-ш- к-с-е-, а с-м- н-с-о-у-а- ------------------------------------ Той нямаше късмет, а само несполука. 0
Toy n--m-sh- -y-m-t, a-sa-o-n---oluka. T-- n------- k------ a s--- n--------- T-y n-a-a-h- k-s-e-, a s-m- n-s-o-u-a- -------------------------------------- Toy nyamashe kysmet, a samo nespoluka.
Han hade ingen framgång, utan motgång. То--н---ше -с--х--а--еу-пех. Т-- н----- у----- а н------- Т-й н-м-ш- у-п-х- а н-у-п-х- ---------------------------- Той нямаше успех, а неуспех. 0
T----yam--h--u-pek-, a neus---h. T-- n------- u------ a n-------- T-y n-a-a-h- u-p-k-, a n-u-p-k-. -------------------------------- Toy nyamashe uspekh, a neuspekh.
Han var inte nöjd, utan missnöjd. Той не б--е --в-ле-,-а--е-ово--н. Т-- н- б--- д------- а н--------- Т-й н- б-ш- д-в-л-н- а н-д-в-л-н- --------------------------------- Той не беше доволен, а недоволен. 0
Toy ne -es-e-do--l-n, a--ed-v--e-. T-- n- b---- d------- a n--------- T-y n- b-s-e d-v-l-n- a n-d-v-l-n- ---------------------------------- Toy ne beshe dovolen, a nedovolen.
Han var inte lycklig, utan olycklig. Т-й----б--- щас--и-, --н--а-т-н. Т-- н- б--- щ------- а н-------- Т-й н- б-ш- щ-с-л-в- а н-щ-с-е-. -------------------------------- Той не беше щастлив, а нещастен. 0
To- -e-bes-- s-----tliv, a nesh-hasten. T-- n- b---- s---------- a n----------- T-y n- b-s-e s-c-a-t-i-, a n-s-c-a-t-n- --------------------------------------- Toy ne beshe shchastliv, a neshchasten.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. Той----беше си--атичен,----ес--патиче-. Т-- н- б--- с---------- а н------------ Т-й н- б-ш- с-м-а-и-е-, а н-с-м-а-и-е-. --------------------------------------- Той не беше симпатичен, а несимпатичен. 0
Toy -e be-he-simpat----n,-a---s--p-t--h-n. T-- n- b---- s----------- a n------------- T-y n- b-s-e s-m-a-i-h-n- a n-s-m-a-i-h-n- ------------------------------------------ Toy ne beshe simpatichen, a nesimpatichen.

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…