Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   he ‫עבר 1‬

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

‫81 [שמונים ואחת]‬

81 [shmonim w\'axat]

‫עבר 1‬

[avar 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
skriva ‫-כ--ב‬ ‫------ ‫-כ-ו-‬ ------- ‫לכתוב‬ 0
l--h-ov l------ l-k-t-v ------- likhtov
Han skrev ett brev. ‫ה----ת- מ-ת--‬ ‫--- כ-- מ----- ‫-ו- כ-ב מ-ת-.- --------------- ‫הוא כתב מכתב.‬ 0
hu----a--mi-h-a-. h- k---- m------- h- k-t-v m-k-t-v- ----------------- hu katav mikhtav.
Och hon skrev ett kort. ‫-ה----תב- ----ה.‬ ‫---- כ--- ג------ ‫-ה-א כ-ב- ג-ו-ה-‬ ------------------ ‫והיא כתבה גלויה.‬ 0
w-h--ka-vah -lu-a-. w--- k----- g------ w-h- k-t-a- g-u-a-. ------------------- w'hi katvah gluyah.
läsa ‫-ק---‬ ‫------ ‫-ק-ו-‬ ------- ‫לקרוא‬ 0
l-qro l---- l-q-o ----- liqro
Han läste en veckotidning. ‫ה---ק---מג----‬ ‫--- ק-- מ------ ‫-ו- ק-א מ-ז-ן-‬ ---------------- ‫הוא קרא מגזין.‬ 0
hu -ara ma-a--n. h- q--- m------- h- q-r- m-g-z-n- ---------------- hu qara magazin.
Och hon läste en bok. ‫ו--- קרא------‬ ‫---- ק--- ס---- ‫-ה-א ק-א- ס-ר-‬ ---------------- ‫והיא קראה ספר.‬ 0
w-h- q---ah ----r. w--- q----- s----- w-h- q-r-a- s-f-r- ------------------ w'hi qar'ah sefer.
ta ‫לקח-‬ ‫----- ‫-ק-ת- ------ ‫לקחת‬ 0
laq---t l------ l-q-x-t ------- laqaxat
Han tog en cigarett. ‫-וא לקח-סיגר-ה-‬ ‫--- ל-- ס------- ‫-ו- ל-ח ס-ג-י-.- ----------------- ‫הוא לקח סיגריה.‬ 0
h----qa----g-riah. h- l---- s-------- h- l-q-x s-g-r-a-. ------------------ hu laqax sigariah.
Hon tog en bit choklad. ‫והיא-ל--ה חתי---שוק-ל--‬ ‫---- ל--- ח---- ש------- ‫-ה-א ל-ח- ח-י-ת ש-ק-ל-.- ------------------------- ‫והיא לקחה חתיכת שוקולד.‬ 0
w'-i-l----h x-tik-at----qol--. w--- l----- x------- s-------- w-h- l-q-a- x-t-k-a- s-o-o-a-. ------------------------------ w'hi laqxah xatikhat shoqolad.
Han var otrogen, men hon var trogen. ‫הוא----------מ--א-ל הי- -י--- -אמ---‬ ‫--- ל- ה-- נ--- א-- ה-- ה---- נ------ ‫-ו- ל- ה-ה נ-מ- א-ל ה-א ה-י-ה נ-מ-ה-‬ -------------------------------------- ‫הוא לא היה נאמן אבל היא הייתה נאמנה.‬ 0
hu-lo-----h n-'---- -va- h-------h --'eman-h. h- l- h---- n------ a--- h- h----- n--------- h- l- h-y-h n-'-m-n a-a- h- h-i-a- n-'-m-n-h- --------------------------------------------- hu lo hayah ne'eman aval hi haitah ne'emanah.
Han var lat, men hon var flitig. ‫--א -י- -צ-ן אבל --א -יי-ה-חר-צ-.‬ ‫--- ה-- ע--- א-- ה-- ה---- ח------ ‫-ו- ה-ה ע-ל- א-ל ה-א ה-י-ה ח-ו-ה-‬ ----------------------------------- ‫הוא היה עצלן אבל היא הייתה חרוצה.‬ 0
hu--aya---t---- a--l -i-h---a--------ah. h- h---- a----- a--- h- h----- x-------- h- h-y-h a-s-a- a-a- h- h-i-a- x-r-t-a-. ---------------------------------------- hu hayah atslan aval hi haitah xarutsah.
Han var fattig, men hon var rik. ‫הו---יה ע-י אבל -י- ה-י-- ע--רה.‬ ‫--- ה-- ע-- א-- ה-- ה---- ע------ ‫-ו- ה-ה ע-י א-ל ה-א ה-י-ה ע-י-ה-‬ ---------------------------------- ‫הוא היה עני אבל היא הייתה עשירה.‬ 0
hu h-yah---i --a- hi-hait-- -shira-. h- h---- a-- a--- h- h----- a------- h- h-y-h a-i a-a- h- h-i-a- a-h-r-h- ------------------------------------ hu hayah ani aval hi haitah ashirah.
Han hade inga pengar, utan skulder. ‫ל--הי- -ו-כ---רק-חו--ת.‬ ‫-- ה-- ל- כ-- ר- ח------ ‫-א ה-ה ל- כ-ף ר- ח-ב-ת-‬ ------------------------- ‫לא היה לו כסף רק חובות.‬ 0
l- ha--h--- --e--f-r-- -ovot. l- h---- l- k----- r-- x----- l- h-y-h l- k-e-e- r-q x-v-t- ----------------------------- lo hayah lo khesef raq xovot.
Han hade inte tur, utan otur. ‫----י- -ו-מ-ל-------ש מ-ל.‬ ‫-- ה-- ל- מ-- א-- ב-- מ---- ‫-א ה-ה ל- מ-ל א-א ב-ש מ-ל-‬ ---------------------------- ‫לא היה לו מזל אלא ביש מזל.‬ 0
lo-h-y-h-lo-m---- -la-b--h ma---. l- h---- l- m---- e-- b--- m----- l- h-y-h l- m-z-l e-a b-s- m-z-l- --------------------------------- lo hayah lo mazal ela bish mazal.
Han hade ingen framgång, utan motgång. ‫הו- ל- ה-לי-,-ר- -כ--.‬ ‫--- ל- ה----- ר- נ----- ‫-ו- ל- ה-ל-ח- ר- נ-ש-.- ------------------------ ‫הוא לא הצליח, רק נכשל.‬ 0
h- lo h---lia-- --q --khsh-l. h- l- h-------- r-- n-------- h- l- h-t-l-a-, r-q n-k-s-a-. ----------------------------- hu lo hitsliax, raq nikhshal.
Han var inte nöjd, utan missnöjd. ‫--- ל- ה-ה-מ--צ-, אל---- מ-ו---‬ ‫--- ל- ה-- מ----- א-- ל- מ------ ‫-ו- ל- ה-ה מ-ו-ה- א-א ל- מ-ו-ה-‬ --------------------------------- ‫הוא לא היה מרוצה, אלא לא מרוצה.‬ 0
hu--- -a-a- m---t--h--el- ---m--u--e-. h- l- h---- m-------- e-- l- m-------- h- l- h-y-h m-r-t-e-, e-a l- m-r-t-e-. -------------------------------------- hu lo hayah merutseh, ela lo merutseh.
Han var inte lycklig, utan olycklig. ‫--א--א--יה-מא-שר אל--לא --וש--‬ ‫--- ל- ה-- מ---- א-- ל- מ------ ‫-ו- ל- ה-ה מ-ו-ר א-א ל- מ-ו-ר-‬ -------------------------------- ‫הוא לא היה מאושר אלא לא מאושר.‬ 0
hu -o h--ah-m-'-sha- el---o--e-us-a-. h- l- h---- m------- e-- l- m-------- h- l- h-y-h m-'-s-a- e-a l- m-'-s-a-. ------------------------------------- hu lo hayah me'ushar ela lo me'ushar.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. ‫ה-א ל--ה-ה --מ---אל- ל- -ח--.‬ ‫--- ל- ה-- נ---- א-- ל- נ----- ‫-ו- ל- ה-ה נ-מ-, א-א ל- נ-מ-.- ------------------------------- ‫הוא לא היה נחמד, אלא לא נחמד.‬ 0
hu-----ay-h-n-x-a----l- -o --xmad. h- l- h---- n------ e-- l- n------ h- l- h-y-h n-x-a-, e-a l- n-x-a-. ---------------------------------- hu lo hayah nexmad, ela lo nexmad.

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…