Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   lt Praeitis 1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81 [aštuoniasdešimt vienas]

Praeitis 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
skriva ra---i rašyti 0
Han skrev ett brev. Ji- (p-)r--- l-----. Jis (pa)rašė laišką. 0
Och hon skrev ett kort. O j- (u-)r--- a-------. O ji (už)rašė atviruką. 0
läsa sk-----i skaityti 0
Han läste en veckotidning. Ji- s----- i---------- ž------. Jis skaitė iliustruotą žurnalą. 0
Och hon läste en bok. O j- s----- k----. O ji skaitė knygą. 0
ta im-i imti 0
Han tog en cigarett. Ji- p---- c-------. Jis paėmė cigaretę. 0
Hon tog en bit choklad. Ji p---- g------- š-------. Ji paėmė gabalėlį šokolado. 0
Han var otrogen, men hon var trogen. Ji- b--- n----------- b-- j- b--- i-------. Jis buvo neištikimas, bet ji buvo ištikima. 0
Han var lat, men hon var flitig. Ji- b--- t-------- b-- j- b--- d------. Jis buvo tinginys, bet ji buvo darbšti. 0
Han var fattig, men hon var rik. Ji- b--- n----------- b-- j- b--- t-------. Jis buvo neturtingas, bet ji buvo turtinga. 0
Han hade inga pengar, utan skulder. Ji- t----- n- p------ b-- s----. Jis turėjo ne pinigų, bet skolų. 0
Han hade inte tur, utan otur. Ji- n------- l------ j-- n-------. Jis neturėjo laimės, jam nesisekė. 0
Han hade ingen framgång, utan motgång. Ja- n-------- j- p--------- n-------. Jam nesisekė, jį persekiojo nesėkmės. 0
Han var inte nöjd, utan missnöjd. Ji- b--- n- p----------- b-- n------------. Jis buvo ne patenkintas, bet nepatenkintas. 0
Han var inte lycklig, utan olycklig. Ji- b--- n- l--------- b-- n----------. Jis buvo ne laimingas, bet nelaimingas. 0
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. Ji- b--- n- s----------- b-- n------------. Jis buvo ne simpatiškas, bet nesimpatiškas. 0

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…