Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   lv Pagātne 1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81 [astoņdesmit viens]

Pagātne 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
skriva r---t-t r------ r-k-t-t ------- rakstīt 0
Han skrev ett brev. V--š raks-īja---s----. V--- r------- v------- V-ņ- r-k-t-j- v-s-u-i- ---------------------- Viņš rakstīja vēstuli. 0
Och hon skrev ett kort. Un-v--- ra------ p----a---. U- v--- r------- p--------- U- v-ņ- r-k-t-j- p-s-k-r-i- --------------------------- Un viņa rakstīja pastkarti. 0
läsa la-īt l---- l-s-t ----- lasīt 0
Han läste en veckotidning. Viņ---asī-a i-----ētu žu--ā-u. V--- l----- i-------- ž------- V-ņ- l-s-j- i-u-t-ē-u ž-r-ā-u- ------------------------------ Viņš lasīja ilustrētu žurnālu. 0
Och hon läste en bok. U-------la--j- ---m---. U- v--- l----- g------- U- v-ņ- l-s-j- g-ā-a-u- ----------------------- Un viņa lasīja grāmatu. 0
ta ņe-t ņ--- ņ-m- ---- ņemt 0
Han tog en cigarett. Vi-- p----a -ig--e--. V--- p----- c-------- V-ņ- p-ņ-m- c-g-r-t-. --------------------- Viņš paņēma cigareti. 0
Hon tog en bit choklad. V-ņ- paņ-m- ---a--ņu-š-ko----s. V--- p----- g------- š--------- V-ņ- p-ņ-m- g-b-l-ņ- š-k-l-d-s- ------------------------------- Viņa paņēma gabaliņu šokolādes. 0
Han var otrogen, men hon var trogen. Viņš b-ja-neuzt--īgs- bet-vi-a--i-- uzt-cīga. V--- b--- n---------- b-- v--- b--- u-------- V-ņ- b-j- n-u-t-c-g-, b-t v-ņ- b-j- u-t-c-g-. --------------------------------------------- Viņš bija neuzticīgs, bet viņa bija uzticīga. 0
Han var lat, men hon var flitig. V--š-bi---s-i---,--et-------i-a --k-a. V--- b--- s------ b-- v--- b--- č----- V-ņ- b-j- s-i-k-, b-t v-ņ- b-j- č-k-a- -------------------------------------- Viņš bija slinks, bet viņa bija čakla. 0
Han var fattig, men hon var rik. V-ņ- -i-a--abadzī--, be--v-ņ- -i-- b-g-ta. V--- b--- n--------- b-- v--- b--- b------ V-ņ- b-j- n-b-d-ī-s- b-t v-ņ- b-j- b-g-t-. ------------------------------------------ Viņš bija nabadzīgs, bet viņa bija bagāta. 0
Han hade inga pengar, utan skulder. V-ņ-- --bij- -aud-s, -e--bija pa--di. V---- n----- n------ b-- b--- p------ V-ņ-m n-b-j- n-u-a-, b-t b-j- p-r-d-. ------------------------------------- Viņam nebija naudas, bet bija parādi. 0
Han hade inte tur, utan otur. Vi-am --bi-a-l--m--,-b----ij--n-l----s. V---- n----- l------ b-- b--- n-------- V-ņ-m n-b-j- l-i-e-, b-t b-j- n-l-i-e-. --------------------------------------- Viņam nebija laimes, bet bija nelaimes. 0
Han hade ingen framgång, utan motgång. V---m -ebi-- pa-ā-umu, bet---j-----ei-sme-. V---- n----- p-------- b-- b--- n---------- V-ņ-m n-b-j- p-n-k-m-, b-t b-j- n-v-i-s-e-. ------------------------------------------- Viņam nebija panākumu, bet bija neveiksmes. 0
Han var inte nöjd, utan missnöjd. V--š-n--ija apm-e-in--s, -et b--a ne-p--eri--t-. V--- n----- a----------- b-- b--- n------------- V-ņ- n-b-j- a-m-e-i-ā-s- b-t b-j- n-a-m-e-i-ā-s- ------------------------------------------------ Viņš nebija apmierināts, bet bija neapmierināts. 0
Han var inte lycklig, utan olycklig. V-ņ--n-b----l-i--gs,--et bi-- n---im-gs. V--- n----- l------- b-- b--- n--------- V-ņ- n-b-j- l-i-ī-s- b-t b-j- n-l-i-ī-s- ---------------------------------------- Viņš nebija laimīgs, bet bija nelaimīgs. 0
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. Viņš ---i-a-simp--is-s- --- --ja--es--pā--s-s. V--- n----- s---------- b-- b--- n------------ V-ņ- n-b-j- s-m-ā-i-k-, b-t b-j- n-s-m-ā-i-k-. ---------------------------------------------- Viņš nebija simpātisks, bet bija nesimpātisks. 0

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…