Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   zh 过去时1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81[八十一]

81 [Bāshíyī]

过去时1

[guòqù shí 1]

svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
skriva 写字--写 写字,书写 0
x----, s----- xi---- s----ě xiězì, shūxiě x-ě-ì, s-ū-i- -----,-------
Han skrev ett brev. 他 写- 一- 信 。 他 写了 一封 信 。 0
t- x---- y- f--- x--. tā x---- y- f--- x--. tā xiěle yī fēng xìn. t- x-ě-e y- f-n- x-n. --------------------.
Och hon skrev ett kort. 她 写- 一- 明-- 。 她 写了 一个 明信片 。 0
T- x---- y- g- m----------. Tā x---- y- g- m----------. Tā xiěle yī gè míngxìnpiàn. T- x-ě-e y- g- m-n-x-n-i-n. --------------------------.
läsa 读书--书 读书,看书 0
D----, k----- Dú---- k----ū Dúshū, kànshū D-s-ū, k-n-h- -----,-------
Han läste en veckotidning. 他 读- 一- 画- 。 他 读了 一本 画报 。 0
t- d--- y- b-- h-----. tā d--- y- b-- h-----. tā dúle yī běn huàbào. t- d-l- y- b-n h-à-à-. ---------------------.
Och hon läste en bok. 她 读- 一- 书 。 她 读了 一本 书 。 0
T- d--- y- b-- s--. Tā d--- y- b-- s--. Tā dúle yī běn shū. T- d-l- y- b-n s-ū. ------------------.
ta 拿,-----------坐 拿,取,收到,吃,用,乘,坐 0
N-, q-, s--- d--, c--, y---, c----, z-- Ná- q-- s--- d--- c--- y---- c----- z-ò Ná, qǔ, shōu dào, chī, yòng, chéng, zuò N-, q-, s-ō- d-o, c-ī, y-n-, c-é-g, z-ò --,---,---------,----,-----,------,----
Han tog en cigarett. 他 吸/抽 了 一- 香- 。 他 吸/抽 了 一支 香烟 。 0
t- x-/ c----- y- z-- x-------. tā x-/ c----- y- z-- x-------. tā xī/ chōule yī zhī xiāngyān. t- x-/ c-ō-l- y- z-ī x-ā-g-ā-. -----/-----------------------.
Hon tog en bit choklad. 她 吃- 一- 巧-- 。 她 吃了 一块 巧克力 。 0
T- c---- y----- q-------. Tā c---- y----- q-------. Tā chīle yīkuài qiǎokèlì. T- c-ī-e y-k-à- q-ǎ-k-l-. ------------------------.
Han var otrogen, men hon var trogen. 他 对- 不--- 但- 她 对- 忠- 。 他 对她 不忠诚, 但是 她 对他 忠诚 。 0
T- d-- t- b- z---------, d----- t- d-- t- z---------. Tā d-- t- b- z---------- d----- t- d-- t- z---------. Tā duì tā bù zhōngchéng, dànshì tā duì tā zhōngchéng. T- d-ì t- b- z-ō-g-h-n-, d-n-h- t- d-ì t- z-ō-g-h-n-. -----------------------,----------------------------.
Han var lat, men hon var flitig. 他 很-- 但- 她 勤- 。 他 很懒, 但是 她 勤劳 。 0
T- h-- l--, d----- t- q-----. Tā h-- l--- d----- t- q-----. Tā hěn lǎn, dànshì tā qínláo. T- h-n l-n, d-n-h- t- q-n-á-. ----------,-----------------.
Han var fattig, men hon var rik. 他 很-- 但- 她 有- 。 他 很穷, 但是 她 有钱 。 0
T- h-- q----, d----- t- y-- q---. Tā h-- q----- d----- t- y-- q---. Tā hěn qióng, dànshì tā yǒu qián. T- h-n q-ó-g, d-n-h- t- y-u q-á-. ------------,-------------------.
Han hade inga pengar, utan skulder. 他 没- 钱- 还- 债- 。 他 没有 钱, 还有 债务 。 0
T- m----- q---, h-- y-- z-----. Tā m----- q---- h-- y-- z-----. Tā méiyǒu qián, hái yǒu zhàiwù. T- m-i-ǒ- q-á-, h-i y-u z-à-w-. --------------,---------------.
Han hade inte tur, utan otur. 他 没- 好--- 还 很-- 。 他 没有 好运气, 还 很倒霉 。 0
T- m-------- y----, h-- h-- d-----. Tā m-------- y----- h-- h-- d-----. Tā méiyǒuhǎo yùnqì, hái hěn dǎoméi. T- m-i-ǒ-h-o y-n-ì, h-i h-n d-o-é-. ------------------,---------------.
Han hade ingen framgång, utan motgång. 他 没 成-- 还 很-- 。 他 没 成功, 还 很失败 。 0
T- m- c--------, h-- h-- s-----. Tā m- c--------- h-- h-- s-----. Tā mò chénggōng, hái hěn shībài. T- m- c-é-g-ō-g, h-i h-n s-ī-à-. ---------------,---------------.
Han var inte nöjd, utan missnöjd. 他 不 满-- 而- 很--- 。 他 不 满意, 而且 很不满足 。 0
T- b- m----, é---- h-- b- m----. Tā b- m----- é---- h-- b- m----. Tā bù mǎnyì, érqiě hěn bù mǎnzú. T- b- m-n-ì, é-q-ě h-n b- m-n-ú. -----------,-------------------.
Han var inte lycklig, utan olycklig. 他 不--- 而- 很--- 。 他 不开心, 而且 很不幸福 。 0
T- b- k-----, é---- h-- b- x-----. Tā b- k------ é---- h-- b- x-----. Tā bù kāixīn, érqiě hěn bù xìngfú. T- b- k-i-ī-, é-q-ě h-n b- x-n-f-. ------------,--------------------.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. 他 让- 没- 好-- 而- 惹-- 。 他 让人 没有 好感, 而且 惹人厌 。 0
T- r--- r-- m----- h-----, é---- r- r-- y--. Tā r--- r-- m----- h------ é---- r- r-- y--. Tā ràng rén méiyǒu hǎogǎn, érqiě rě rén yàn. T- r-n- r-n m-i-ǒ- h-o-ǎ-, é-q-ě r- r-n y-n. -------------------------,-----------------.

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…