Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   es Pretérito 2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82 [ochenta y dos]

Pretérito 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska spanska Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? ¿Tu-i-t- q---p-------a a-bul-n--a? ¿------- q-- p---- u-- a---------- ¿-u-i-t- q-e p-d-r u-a a-b-l-n-i-? ---------------------------------- ¿Tuviste que pedir una ambulancia?
Var du tvungen att ringa efter en läkare? ¿T-v-st- -u- --a-ar--- -é--c-? ¿------- q-- l----- a- m------ ¿-u-i-t- q-e l-a-a- a- m-d-c-? ------------------------------ ¿Tuviste que llamar al médico?
Var du tvungen att ringa på polisen? ¿-u-iste qu- l---ar a l--p----í-? ¿------- q-- l----- a l- p------- ¿-u-i-t- q-e l-a-a- a l- p-l-c-a- --------------------------------- ¿Tuviste que llamar a la policía?
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. ¿Ti----(u--e-)-e- nú--r- de--elé--n-?-Hace-un m--e--o-aú---- ten--. ¿----- (------ e- n----- d- t-------- H--- u- m------ a-- l- t----- ¿-i-n- (-s-e-) e- n-m-r- d- t-l-f-n-? H-c- u- m-m-n-o a-n l- t-n-a- ------------------------------------------------------------------- ¿Tiene (usted) el número de teléfono? Hace un momento aún lo tenía.
Har ni adressen? Jag hade den nyss. ¿-i--e -u--e-)-l--d-rec-ión?-H--- -n mo-ento -ú--l- -en--. ¿----- (------ l- d--------- H--- u- m------ a-- l- t----- ¿-i-n- (-s-e-) l- d-r-c-i-n- H-c- u- m-m-n-o a-n l- t-n-a- ---------------------------------------------------------- ¿Tiene (usted) la dirección? Hace un momento aún la tenía.
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. ¿-ie-e ---t-d)--l---ano (d---- ----a-)- H----un mo-e--o---n--- tenía. ¿----- (------ e- p---- (-- l- c------- H--- u- m------ a-- l- t----- ¿-i-n- (-s-e-) e- p-a-o (-e l- c-u-a-)- H-c- u- m-m-n-o a-n l- t-n-a- --------------------------------------------------------------------- ¿Tiene (usted) el plano (de la ciudad)? Hace un momento aún lo tenía.
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. ¿---) ll-g--- ti--p-- N--pu-o--le--r-a t--m-o. ¿---- l---- a t------ N- p--- l----- a t------ ¿-É-) l-e-ó a t-e-p-? N- p-d- l-e-a- a t-e-p-. ---------------------------------------------- ¿(Él) llegó a tiempo? No pudo llegar a tiempo.
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. ¿Encont-- -- -a---o?-No pud- e--o--r---el ------. ¿-------- e- c------ N- p--- e-------- e- c------ ¿-n-o-t-ó e- c-m-n-? N- p-d- e-c-n-r-r e- c-m-n-. ------------------------------------------------- ¿Encontró el camino? No pudo encontrar el camino.
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. ¿-- --te-d--? ---------o e-te--er. ¿-- e-------- N- m- p--- e-------- ¿-e e-t-n-i-? N- m- p-d- e-t-n-e-. ---------------------------------- ¿Te entendió? No me pudo entender.
Varför kunde du inte vara punktlig? ¿-o- q-é n--pu--st- ll---r a-ti--po? ¿--- q-- n- p------ l----- a t------ ¿-o- q-é n- p-d-s-e l-e-a- a t-e-p-? ------------------------------------ ¿Por qué no pudiste llegar a tiempo?
Varför kunde du inte hitta vägen? ¿--r--ué--- -ud---e-en-on-rar e-------o? ¿--- q-- n- p------ e-------- e- c------ ¿-o- q-é n- p-d-s-e e-c-n-r-r e- c-m-n-? ---------------------------------------- ¿Por qué no pudiste encontrar el camino?
Varför kunde du inte förstå honom? ¿--r --é-n- p--i--- ent---e--o? ¿--- q-- n- p------ e---------- ¿-o- q-é n- p-d-s-e e-t-n-e-l-? ------------------------------- ¿Por qué no pudiste entenderlo?
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. N- -ud--l-e-ar-a-ti-m---por--e ---pa---- -i-g-n -u-obús. N- p--- l----- a t----- p----- n- p----- n----- a------- N- p-d- l-e-a- a t-e-p- p-r-u- n- p-s-b- n-n-ú- a-t-b-s- -------------------------------------------------------- No pude llegar a tiempo porque no pasaba ningún autobús.
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. No -u-e---con---r--l-cam-no--or-u- n--t-n-a u--pl-n-. N- p--- e-------- e- c----- p----- n- t---- u- p----- N- p-d- e-c-n-r-r e- c-m-n- p-r-u- n- t-n-a u- p-a-o- ----------------------------------------------------- No pude encontrar el camino porque no tenía un plano.
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. No pud- e-t--d---- p----- ----ú---a -s-aba dema----- ---a. N- p--- e--------- p----- l- m----- e----- d-------- a---- N- p-d- e-t-n-e-l- p-r-u- l- m-s-c- e-t-b- d-m-s-a-o a-t-. ---------------------------------------------------------- No pude entenderlo porque la música estaba demasiado alta.
Jag var tvungen att ta en taxi. Tu---q---coger-un-----. T--- q-- c---- u- t---- T-v- q-e c-g-r u- t-x-. ----------------------- Tuve que coger un taxi.
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. T--- -u- --mp-a- -n plano (d- ----i-d-d-. T--- q-- c------ u- p---- (-- l- c------- T-v- q-e c-m-r-r u- p-a-o (-e l- c-u-a-)- ----------------------------------------- Tuve que comprar un plano (de la ciudad).
Jag var tvungen att stänga av radion. Tu-------a----r--- r----. T--- q-- a----- l- r----- T-v- q-e a-a-a- l- r-d-o- ------------------------- Tuve que apagar la radio.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!