Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   eo Is-tempo 2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82 [okdek du]

Is-tempo 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? Ĉu--- --v-s-vo-i -mb-------? Ĉ- v- d---- v--- a---------- Ĉ- v- d-v-s v-k- a-b-l-n-o-? ---------------------------- Ĉu vi devis voki ambulancon? 0
Var du tvungen att ringa efter en läkare? Ĉu vi dev-s ---i kura-i-ton? Ĉ- v- d---- v--- k---------- Ĉ- v- d-v-s v-k- k-r-c-s-o-? ---------------------------- Ĉu vi devis voki kuraciston? 0
Var du tvungen att ringa på polisen? Ĉ- -- dev-s----i l- pol-c-n? Ĉ- v- d---- v--- l- p------- Ĉ- v- d-v-s v-k- l- p-l-c-n- ---------------------------- Ĉu vi devis voki la policon? 0
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. Ĉu v- -avas--- -el-----um-ro-?-M- ĵu-- --v-s----. Ĉ- v- h---- l- t-------------- M- ĵ--- h---- ĝ--- Ĉ- v- h-v-s l- t-l-f-n-u-e-o-? M- ĵ-s- h-v-s ĝ-n- ------------------------------------------------- Ĉu vi havas la telefonnumeron? Mi ĵuse havis ĝin. 0
Har ni adressen? Jag hade den nyss. Ĉu vi h-v-- -a adr---n? -- --se--avis-ĝi-. Ĉ- v- h---- l- a------- M- ĵ--- h---- ĝ--- Ĉ- v- h-v-s l- a-r-s-n- M- ĵ-s- h-v-s ĝ-n- ------------------------------------------ Ĉu vi havas la adreson? Mi ĵuse havis ĝin. 0
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. Ĉ-----havas ---urbo-ap-n?-M--ĵ-se-havis--i-. Ĉ- v- h---- l- u--------- M- ĵ--- h---- ĝ--- Ĉ- v- h-v-s l- u-b-m-p-n- M- ĵ-s- h-v-s ĝ-n- -------------------------------------------- Ĉu vi havas la urbomapon? Mi ĵuse havis ĝin. 0
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. Ĉu -i---n--------te- ------p-----ve-i --u-a--. Ĉ- l- v---- a------- L- n- p---- v--- a------- Ĉ- l- v-n-s a-u-a-e- L- n- p-v-s v-n- a-u-a-e- ---------------------------------------------- Ĉu li venis akurate? Li ne povis veni akurate. 0
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. Ĉu-l--t-ovi- l- -o-o------ne-po-----ro-i -- -----. Ĉ- l- t----- l- v----- L- n- p---- t---- l- v----- Ĉ- l- t-o-i- l- v-j-n- L- n- p-v-s t-o-i l- v-j-n- -------------------------------------------------- Ĉu li trovis la vojon? Li ne povis trovi la vojon. 0
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. Ĉ- -i --m--en-- ---? L---- -ov-s-komp--ni---n. Ĉ- l- k-------- v--- L- n- p---- k------- m--- Ĉ- l- k-m-r-n-s v-n- L- n- p-v-s k-m-r-n- m-n- ---------------------------------------------- Ĉu li komprenis vin? Li ne povis kompreni min. 0
Varför kunde du inte vara punktlig? K--l-v- ne----i- ve-- a---a--? K--- v- n- p---- v--- a------- K-a- v- n- p-v-s v-n- a-u-a-e- ------------------------------ Kial vi ne povis veni akurate? 0
Varför kunde du inte hitta vägen? Kia- -i n- --vis tro---l- vojon? K--- v- n- p---- t---- l- v----- K-a- v- n- p-v-s t-o-i l- v-j-n- -------------------------------- Kial vi ne povis trovi la vojon? 0
Varför kunde du inte förstå honom? K--- -- -e -o--s-k----e-i --n? K--- v- n- p---- k------- l--- K-a- v- n- p-v-s k-m-r-n- l-n- ------------------------------ Kial vi ne povis kompreni lin? 0
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. Mi-n- -ovi--v-n- -kur-te --r ----u bu-o--r---kis. M- n- p---- v--- a------ ĉ-- n---- b--- t-------- M- n- p-v-s v-n- a-u-a-e ĉ-r n-n-u b-s- t-a-i-i-. ------------------------------------------------- Mi ne povis veni akurate ĉar neniu buso trafikis. 0
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. M---e tr---- ---vo-on--a--m- ne havi--u--omap-n. M- n- t----- l- v---- ĉ-- m- n- h---- u--------- M- n- t-o-i- l- v-j-n ĉ-r m- n- h-v-s u-b-m-p-n- ------------------------------------------------ Mi ne trovis la vojon ĉar mi ne havis urbomapon. 0
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. Mi--- -ov-s k-m---ni --- ĉa- l- -u-ik----tis t---laŭt-. M- n- p---- k------- l-- ĉ-- l- m----- e---- t-- l----- M- n- p-v-s k-m-r-n- l-n ĉ-r l- m-z-k- e-t-s t-o l-ŭ-a- ------------------------------------------------------- Mi ne povis kompreni lin ĉar la muziko estis tro laŭta. 0
Jag var tvungen att ta en taxi. M- --vis -r-n- t----on. M- d---- p---- t------- M- d-v-s p-e-i t-k-i-n- ----------------------- Mi devis preni taksion. 0
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. M- -evi- aĉ-ti-urb-m-p--. M- d---- a---- u--------- M- d-v-s a-e-i u-b-m-p-n- ------------------------- Mi devis aĉeti urbomapon. 0
Jag var tvungen att stänga av radion. M---e--s --l-alt---a r--i-ice----n. M- d---- m------- l- r------------- M- d-v-s m-l-a-t- l- r-d-r-c-v-l-n- ----------------------------------- Mi devis malŝalti la radiricevilon. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!