Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   et Minevik 2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82 [kaheksakümmend kaks]

Minevik 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? Pi--- s- k------ k------? Pidid sa kiirabi kutsuma? 0
Var du tvungen att ringa efter en läkare? Pi--- s- a---- k------? Pidid sa arsti kutsuma? 0
Var du tvungen att ringa på polisen? Pi--- s- p------- k------? Pidid sa politsei kutsuma? 0
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. Ka- t--- o- s-- t-------------? H--- t----- o-- m-- s-- v---. Kas teil on see telefoninumber? Hetk tagasi oli mul see veel. 0
Har ni adressen? Jag hade den nyss. Ka- t--- o- s-- a------? H--- t----- o-- m-- s-- v---. Kas teil on see aadress? Hetk tagasi oli mul see veel. 0
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. Ka- t--- o- l---------? H--- t----- o-- m-- s-- v---. Kas teil on linnakaart? Hetk tagasi oli mul see veel. 0
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. Tu-- t- t------? T- e- s----- t------ t----. Tuli ta täpselt? Ta ei saanud täpselt tulla. 0
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. Le---- t- t--? T- e- l------ t---. Leidis ta tee? Ta ei leidnud teed. 0
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. Sa- t- s----- a--? T- e- s----- m----- a--. Sai ta sinust aru? Ta ei saanud minust aru. 0
Varför kunde du inte vara punktlig? Mi-- e- s----- s- t------ t----? Miks ei saanud sa täpselt tulla? 0
Varför kunde du inte hitta vägen? Mi-- s- t--- e- l------? Miks sa teed ei leidnud? 0
Varför kunde du inte förstå honom? Mi-- s- t----- a-- e- s-----? Miks sa temast aru ei saanud? 0
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. Ma e- s----- t------ j---- k--- ü----- b---- e- l-----. Ma ei saanud täpselt jõuda kuna ühtegi bussi ei läinud. 0
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. Ma e- s----- t--- l---- k--- m-- e- o---- l----------. Ma ei saanud teed leida kuna mul ei olnud linnakaarti. 0
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. Ma e- s----- t----- a-- k--- m------ o-- n-- v---. Ma ei saanud temast aru kuna muusika oli nii vali. 0
Jag var tvungen att ta en taxi. Ma p---- t---- v----. Ma pidin takso võtma. 0
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. Ma p---- l---------- o----. Ma pidin linnakaardi ostma. 0
Jag var tvungen att stänga av radion. Ma p---- r----- v--------- k------. Ma pidin raadio vaiksemaks keerama. 0

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!