Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   hi भूतकाल २

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

८२ [बयासी]

82 [bayaasee]

भूतकाल २

[bhootakaal 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? क्-ा-त-म----------ा-----ी ब-ला---पड़-? क--- त------ अ------ ग--- ब----- प--- क-य- त-म-ह-ं अ-्-त-ल ग-ड़- ब-ल-न- प-ी- ------------------------------------- क्या तुम्हें अस्पताल गाड़ी बुलानी पड़ी? 0
kya-t-mh-- ---a--a-----d-----l-anee pad--? k-- t----- a------- g----- b------- p----- k-a t-m-e- a-p-t-a- g-a-e- b-l-a-e- p-d-e- ------------------------------------------ kya tumhen aspataal gaadee bulaanee padee?
Var du tvungen att ringa efter en läkare? क-य- -ु-्-े- -ॉक--र--- --लान--प--? क--- त------ ड----- क- ब----- प--- क-य- त-म-ह-ं ड-क-ट- क- ब-ल-न- प-ा- ---------------------------------- क्या तुम्हें डॉक्टर को बुलाना पड़ा? 0
k-- t-mh-n -ok-------bu----a---d-? k-- t----- d----- k- b------ p---- k-a t-m-e- d-k-a- k- b-l-a-a p-d-? ---------------------------------- kya tumhen doktar ko bulaana pada?
Var du tvungen att ringa på polisen? क्---त--्ह-ं -ु--स--ुल-नी --ी? क--- त------ प---- ब----- प--- क-य- त-म-ह-ं प-ल-स ब-ल-न- प-ी- ------------------------------ क्या तुम्हें पुलिस बुलानी पड़ी? 0
k----um-e- -u-is-bu--a--e p-dee? k-- t----- p---- b------- p----- k-a t-m-e- p-l-s b-l-a-e- p-d-e- -------------------------------- kya tumhen pulis bulaanee padee?
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. क्-ा-आ-क- प-स-टे--फ-- नंब--ह-? अभ- म-रे---- -ा क--- आ--- प-- ट------ न--- ह-- अ-- म--- प-- थ- क-य- आ-क- प-स ट-ल-फ-न न-ब- ह-? अ-ी म-र- प-स थ- ---------------------------------------------- क्या आपके पास टेलीफोन नंबर है? अभी मेरे पास था 0
ky--a--ake ---s te-ee-----na-b-r h-i- abhe- mer- p--s t-a k-- a----- p--- t-------- n----- h--- a---- m--- p--- t-- k-a a-p-k- p-a- t-l-e-h-n n-m-a- h-i- a-h-e m-r- p-a- t-a --------------------------------------------------------- kya aapake paas teleephon nambar hai? abhee mere paas tha
Har ni adressen? Jag hade den nyss. क-य- -----प-- प---ह-? अ-ी-मेर- --स -ा क--- आ--- प-- प-- ह-- अ-- म--- प-- थ- क-य- आ-क- प-स प-ा ह-? अ-ी म-र- प-स थ- ------------------------------------- क्या आपके पास पता है? अभी मेरे पास था 0
k-a----a-- -----p-t----i? ab-ee mere---a- tha k-- a----- p--- p--- h--- a---- m--- p--- t-- k-a a-p-k- p-a- p-t- h-i- a-h-e m-r- p-a- t-a --------------------------------------------- kya aapake paas pata hai? abhee mere paas tha
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. क--ा--प---प-- शह---ा --्शा -ै? अभी--ेर- प-स-था क--- आ--- प-- श-- क- न---- ह-- अ-- म--- प-- थ- क-य- आ-क- प-स श-र क- न-्-ा ह-? अ-ी म-र- प-स थ- ---------------------------------------------- क्या आपके पास शहर का नक्शा है? अभी मेरे पास था 0
kya-a-pa---pa---s--h---k- -a-sha----?-ab-e- -er- -a-s --a k-- a----- p--- s----- k- n----- h--- a---- m--- p--- t-- k-a a-p-k- p-a- s-a-a- k- n-k-h- h-i- a-h-e m-r- p-a- t-a --------------------------------------------------------- kya aapake paas shahar ka naksha hai? abhee mere paas tha
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. क्य----------र --ा- -ह-समय-प-----ं आ---ा क--- व- स-- प- आ--- व- स-- प- न--- आ स-- क-य- व- स-य प- आ-ा- व- स-य प- न-ी- आ स-ा ---------------------------------------- क्या वह समय पर आया? वह समय पर नहीं आ सका 0
k-- -a- s--ay --- a--a?---- ---ay p-r -ahi--a---a-a k-- v-- s---- p-- a---- v-- s---- p-- n---- a- s--- k-a v-h s-m-y p-r a-y-? v-h s-m-y p-r n-h-n a- s-k- --------------------------------------------------- kya vah samay par aaya? vah samay par nahin aa saka
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. क्-- उस----ा------िल -य- -ा?----ो --स--ा नह-ं--िला क--- उ--- र----- म-- ग-- थ-- उ--- र----- न--- म--- क-य- उ-क- र-स-त- म-ल ग-ा थ-? उ-क- र-स-त- न-ी- म-ल- -------------------------------------------------- क्या उसको रास्ता मिल गया था? उसको रास्ता नहीं मिला 0
ky--u--ko ---s-- -i- -aya t-a--usa-o-r---t----hi- m-la k-- u---- r----- m-- g--- t--- u---- r----- n---- m--- k-a u-a-o r-a-t- m-l g-y- t-a- u-a-o r-a-t- n-h-n m-l- ------------------------------------------------------ kya usako raasta mil gaya tha? usako raasta nahin mila
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. क्-- व- समझ -या- वह --झ --ी----ा क--- व- स-- ग--- व- स-- न--- स-- क-य- व- स-झ ग-ा- व- स-झ न-ी- स-ा -------------------------------- क्या वह समझ गया? वह समझ नहीं सका 0
kya-v----a-aj---a--?--a-------- n-h----a-a k-- v-- s----- g---- v-- s----- n---- s--- k-a v-h s-m-j- g-y-? v-h s-m-j- n-h-n s-k- ------------------------------------------ kya vah samajh gaya? vah samajh nahin saka
Varför kunde du inte vara punktlig? तु---म---र क-य-ं नह-ं आ-सक-? त-- स-- प- क---- न--- आ स--- त-म स-य प- क-य-ं न-ी- आ स-े- ---------------------------- तुम समय पर क्यों नहीं आ सके? 0
tum-s--a- p---k-on -a--n a----ke? t-- s---- p-- k--- n---- a- s---- t-m s-m-y p-r k-o- n-h-n a- s-k-? --------------------------------- tum samay par kyon nahin aa sake?
Varför kunde du inte hitta vägen? तुम-हें --स-ता क-य---न-ी--मिल-? त------ र----- क---- न--- म---- त-म-ह-ं र-स-त- क-य-ं न-ी- म-ल-? ------------------------------- तुम्हें रास्ता क्यों नहीं मिला? 0
t-m--- ---s-- --o- na----m---? t----- r----- k--- n---- m---- t-m-e- r-a-t- k-o- n-h-n m-l-? ------------------------------ tumhen raasta kyon nahin mila?
Varför kunde du inte förstå honom? त-- उ--ो-----क्-ो--नह------? त-- उ--- स-- क---- न--- स--- त-म उ-क- स-झ क-य-ं न-ी- स-े- ---------------------------- तुम उसको समझ क्यों नहीं सके? 0
t------k--s-m--h -------hi- s--e? t-- u---- s----- k--- n---- s---- t-m u-a-o s-m-j- k-o- n-h-n s-k-? --------------------------------- tum usako samajh kyon nahin sake?
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. मै---मय--- --ीं-आ स-ा --सकी---य-------ई-ब- न--ं -ी म-- स-- प- न--- आ स-- / स-- क------ क-- ब- न--- थ- म-ं स-य प- न-ी- आ स-ा / स-ी क-य-ं-ि क-ई ब- न-ी- थ- -------------------------------------------------- मैं समय पर नहीं आ सका / सकी क्योंकि कोई बस नहीं थी 0
m-i- s--ay---r--ah-n-aa sa-a-/ ----e-ky-n-- --ee---- nah---t--e m--- s---- p-- n---- a- s--- / s---- k----- k--- b-- n---- t--- m-i- s-m-y p-r n-h-n a- s-k- / s-k-e k-o-k- k-e- b-s n-h-n t-e- --------------------------------------------------------------- main samay par nahin aa saka / sakee kyonki koee bas nahin thee
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. मु-े----्-- ---ं -ि- --- --य--क- --रे प------ का न-----न-ीं--ा म--- र----- न--- म-- स-- क------ म--- प-- श-- क- न---- न--- थ- म-झ- र-स-त- न-ी- म-ल स-ा क-य-ं-ि म-र- प-स श-र क- न-्-ा न-ी- थ- -------------------------------------------------------------- मुझे रास्ता नहीं मिल सका क्योंकि मेरे पास शहर का नक्शा नहीं था 0
m-----r-a--- --hin---- s--- -y--ki m-re-p-as--haha--k--n-ksha----i- --a m---- r----- n---- m-- s--- k----- m--- p--- s----- k- n----- n---- t-- m-j-e r-a-t- n-h-n m-l s-k- k-o-k- m-r- p-a- s-a-a- k- n-k-h- n-h-n t-a ----------------------------------------------------------------------- mujhe raasta nahin mil saka kyonki mere paas shahar ka naksha nahin tha
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. मैं समझ---ी- सक--- सक- --य-ंक- सं-ीत-का-़-----र से -ज-र-- था म-- स-- न--- स-- / स-- क------ स---- क---- ज--- स- ब- र-- थ- म-ं स-झ न-ी- स-ा / स-ी क-य-ं-ि स-ग-त क-फ-ी ज-ो- स- ब- र-ा थ- ------------------------------------------------------------ मैं समझ नहीं सका / सकी क्योंकि संगीत काफ़ी ज़ोर से बज रहा था 0
main -a---h--ah--------- --k--------i----g-e- k--------r-se-----rah--tha m--- s----- n---- s--- / s---- k----- s------ k----- z-- s- b-- r--- t-- m-i- s-m-j- n-h-n s-k- / s-k-e k-o-k- s-n-e-t k-a-e- z-r s- b-j r-h- t-a ------------------------------------------------------------------------ main samajh nahin saka / sakee kyonki sangeet kaafee zor se baj raha tha
Jag var tvungen att ta en taxi. म--- --क्---लेनी -ड़ी म--- ट----- ल--- प-- म-झ- ट-क-स- ल-न- प-ी -------------------- मुझे टैक्सी लेनी पड़ी 0
muj-e--aik-e--l---- -adee m---- t------ l---- p---- m-j-e t-i-s-e l-n-e p-d-e ------------------------- mujhe taiksee lenee padee
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. मुझे -हर-क- न-----खरीद----ड़ा म--- श-- क- न---- ख----- प-- म-झ- श-र क- न-्-ा ख-ी-न- प-ा ---------------------------- मुझे शहर का नक्शा खरीदना पड़ा 0
muj---s--har -a-na--ha-kh-re--------da m---- s----- k- n----- k--------- p--- m-j-e s-a-a- k- n-k-h- k-a-e-d-n- p-d- -------------------------------------- mujhe shahar ka naksha khareedana pada
Jag var tvungen att stänga av radion. मु-- -ेड-ओ ----क-ना -ड़ा म--- र---- ब-- क--- प-- म-झ- र-ड-ओ ब-द क-न- प-ा ----------------------- मुझे रेडिओ बंद करना पड़ा 0
mujh---edio ---d --r-n- -a-a m---- r---- b--- k----- p--- m-j-e r-d-o b-n- k-r-n- p-d- ---------------------------- mujhe redio band karana pada

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!