Ordlista

Förfluten tid 2   »   Минато време 2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82 [осумдесет и два]

82 [osoomdyesyet i dva]

+

Минато време 2

[Minato vryemye 2]

+

Du kan klicka på varje tomt fält för att se texten eller:   

svenska makedonska Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? Мо---- л- д- п------ е--- б------- в-----? Мораше ли да повикаш едно болничко возило? 0
Mo------ l- d- p------- y---- b-------- v-----? Morashye li da povikash yedno bolnichko vozilo? 		+
Var du tvungen att ringa efter en läkare? Мо---- л- д- г- п------ л------? Мораше ли да го повикаш лекарот? 0
Mo------ l- d- g-- p------- l-------? Morashye li da guo povikash lyekarot? 		+
Var du tvungen att ringa på polisen? Мо---- л- д- ј- п------ п---------? Мораше ли да ја повикаш полицијата? 0
Mo------ l- d- ј- p------- p----------? Morashye li da јa povikash politziјata? 		+
     
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. Го и---- л- т----------- б---? С--- г- и---. Го имате ли телефонскиот број? Сега го имав. 0
Gu- i----- l- t------------- b---? S----- g-- i---. Guo imatye li tyelyefonskiot broј? Syegua guo imav. 		+
Har ni adressen? Jag hade den nyss. Ја и---- л- а-------? С--- ј- и---. Ја имате ли адресата? Сега ја имав. 0
Јa i----- l- a--------? S----- ј- i---. Јa imatye li adryesata? Syegua јa imav. 		+
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. Им--- л- к---- о- г-----? С--- ј- и---. Имате ли карта од градот? Сега ја имав. 0
Im---- l- k---- o- g------? S----- ј- i---. Imatye li karta od guradot? Syegua јa imav. 		+
     
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. До--- л- т-- т---- н- в----? Т-- н- м----- д- д---- т---- н- в----. Дојде ли тој точно на време? Тој не можеше да дојде точно на време. 0
Do---- l- t-- t----- n- v------? T-- n-- m-------- d- d----- t----- n- v------. Doјdye li toј tochno na vryemye? Toј nye moʐyeshye da doјdye tochno na vryemye. 		+
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. Го н---- л- т-- п----? Т-- н- м----- д- г- н---- п----. Го најде ли тој патот? Тој не можеше да го најде патот. 0
Gu- n----- l- t-- p----? T-- n-- m-------- d- g-- n----- p----. Guo naјdye li toј patot? Toј nye moʐyeshye da guo naјdye patot. 		+
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. Те р------ л- т--? Т-- н- м----- д- м- р------. Те разбира ли тој? Тој не можеше да ме разбере. 0
Ty- r------ l- t--? T-- n-- m-------- d- m-- r--------. Tye razbira li toј? Toј nye moʐyeshye da mye razbyerye. 		+
     
Varför kunde du inte vara punktlig? Зо--- н- м----- д- д----- т---- н- в----? Зошто не можеше да дојдеш точно на време? 0
Zo---- n-- m-------- d- d------- t----- n- v------? Zoshto nye moʐyeshye da doјdyesh tochno na vryemye? 		+
Varför kunde du inte hitta vägen? Зо--- н- м----- д- г- н----- п----? Зошто не можеше да го најдеш патот? 0
Zo---- n-- m-------- d- g-- n------- p----? Zoshto nye moʐyeshye da guo naјdyesh patot? 		+
Varför kunde du inte förstå honom? Зо--- н- м----- д- г- р-------? Зошто не можеше да го разбереш? 0
Zo---- n-- m-------- d- g-- r----------? Zoshto nye moʐyeshye da guo razbyeryesh? 		+
     
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. Не м---- д- д----- т---- н- в----- б------ н----- а------. Не можев да дојдам точно на време, бидејки немаше автобус. 0
Ny- m----- d- d----- t----- n- v------- b------- n-------- a-------. Nye moʐyev da doјdam tochno na vryemye, bidyeјki nyemashye avtoboos. 		+
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. Не м---- д- г- н----- п----- б------ н---- к---- н- г-----. Не можев да го најдам патот, бидејки немав карта на градот. 0
Ny- m----- d- g-- n----- p----- b------- n----- k---- n- g------. Nye moʐyev da guo naјdam patot, bidyeјki nyemav karta na guradot. 		+
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. Не м---- д- г- р-------- б------ м------- б--- т---- г-----. Не можев да го разберам, бидејки музиката беше толку гласна. 0
Ny- m----- d- g-- r--------- b------- m-------- b------ t----- g------. Nye moʐyev da guo razbyeram, bidyeјki moozikata byeshye tolkoo gulasna. 		+
     
Jag var tvungen att ta en taxi. Мо--- д- з---- е--- т----. Морав да земам едно такси. 0
Mo--- d- z----- y---- t----. Morav da zyemam yedno taksi. 		+
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. Мо--- д- к---- к---- н- г-----. Морав да купам карта на градот. 0
Mo--- d- k----- k---- n- g------. Morav da koopam karta na guradot. 		+
Jag var tvungen att stänga av radion. Ја- м---- д- г- и------- р------. Јас морав да го исклучам радиото. 0
Јa- m---- d- g-- i--------- r------. Јas morav da guo iskloocham radioto. 		+
     

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!