Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   sl Preteklost 2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82 [dvainosemdeset]

Preteklost 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? Al- ----o--l(-) ---l-cati-re--lca? A-- s- m------- p-------- r------- A-i s- m-r-l-a- p-k-i-a-i r-š-l-a- ---------------------------------- Ali si moral(a) poklicati rešilca? 0
Var du tvungen att ringa efter en läkare? A--------ral--- -ok--c-t- ----vn-ka? A-- s- m------- p-------- z--------- A-i s- m-r-l-a- p-k-i-a-i z-r-v-i-a- ------------------------------------ Ali si moral(a) poklicati zdravnika? 0
Var du tvungen att ringa på polisen? A-i-si mor--(a)---klicati -ol----o? A-- s- m------- p-------- p-------- A-i s- m-r-l-a- p-k-i-a-i p-l-c-j-? ----------------------------------- Ali si moral(a) poklicati policijo? 0
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. A-- i--t- te-e-o---- š-ev-l-o?-Pr-vkar-sem j---e im-l-a-. A-- i---- t--------- š-------- P------ s-- j- š- i------- A-i i-a-e t-l-f-n-k- š-e-i-k-? P-a-k-r s-m j- š- i-e-(-)- --------------------------------------------------------- Ali imate telefonsko številko? Pravkar sem jo še imel(a). 0
Har ni adressen? Jag hade den nyss. A---imat- --slo-- -ra-------m g- -e---el-a). A-- i---- n------ P------ s-- g- š- i------- A-i i-a-e n-s-o-? P-a-k-r s-m g- š- i-e-(-)- -------------------------------------------- Ali imate naslov? Pravkar sem ga še imel(a). 0
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. Ali----t--n-----mesta?-P--vk-r ----ga š- i--l(-). A-- i---- n---- m----- P------ s-- g- š- i------- A-i i-a-e n-č-t m-s-a- P-a-k-r s-m g- š- i-e-(-)- ------------------------------------------------- Ali imate načrt mesta? Pravkar sem ga še imel(a). 0
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. J--p-i-----o-n----n -i-m-g-- pr-ti-p---oča---. J- p----- t----- O- n- m---- p---- p---------- J- p-i-e- t-č-o- O- n- m-g-l p-i-i p-a-o-a-n-. ---------------------------------------------- Je prišel točno? On ni mogel priti pravočasno. 0
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. J----š-l--ot?--- -oge- ---------i. J- n---- p--- N- m---- n---- p---- J- n-š-l p-t- N- m-g-l n-j-i p-t-. ---------------------------------- Je našel pot? Ni mogel najti poti. 0
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. Te-je -az--el--N--m--m-----r-zu--t-. T- j- r------- N- m- m---- r-------- T- j- r-z-m-l- N- m- m-g-l r-z-m-t-. ------------------------------------ Te je razumel? Ni me mogel razumeti. 0
Varför kunde du inte vara punktlig? Za-a- -i-i m---l----g--) --i-i t---o? Z---- n--- m---- (------ p---- t----- Z-k-j n-s- m-g-l (-o-l-) p-i-i t-č-o- ------------------------------------- Zakaj nisi mogel (mogla) priti točno? 0
Varför kunde du inte hitta vägen? Za--j----i--o-el-(-----) najt- p---? Z---- n--- m---- (------ n---- p---- Z-k-j n-s- m-g-l (-o-l-) n-j-i p-t-? ------------------------------------ Zakaj nisi mogel (mogla) najti poti? 0
Varför kunde du inte förstå honom? Zak-- -a n-s- -o-el---og--)-razu-et-? Z---- g- n--- m---- (------ r-------- Z-k-j g- n-s- m-g-l (-o-l-) r-z-m-t-? ------------------------------------- Zakaj ga nisi mogel (mogla) razumeti? 0
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. Ni-em m--e---mo-la--p---i-t-č-o--k---n- -ozil -o--n ----b--. N---- m---- (------ p---- t----- k-- n- v---- n---- a------- N-s-m m-g-l (-o-l-) p-i-i t-č-o- k-r n- v-z-l n-b-n a-t-b-s- ------------------------------------------------------------ Nisem mogel (mogla) priti točno, ker ni vozil noben avtobus. 0
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. Ni--m --gel-----l---naj-i p-ti--ker n--e- -m--(a)--a-rt- --st-. N---- m---- (------ n---- p---- k-- n---- i------ n----- m----- N-s-m m-g-l (-o-l-) n-j-i p-t-, k-r n-s-m i-e-(-) n-č-t- m-s-a- --------------------------------------------------------------- Nisem mogel (mogla) najti poti, ker nisem imel(a) načrta mesta. 0
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. Nisem -a-mo-el-(-o---) r--u--t-- k-r -e--i-----as---t--o---a-na. N---- g- m---- (------ r-------- k-- j- b--- g----- t--- g------ N-s-m g- m-g-l (-o-l-) r-z-m-t-, k-r j- b-l- g-a-b- t-k- g-a-n-. ---------------------------------------------------------------- Nisem ga mogel (mogla) razumeti, ker je bila glasba tako glasna. 0
Jag var tvungen att ta en taxi. M-r-l-a) s----z-ti-t-ks-. M------- s-- v---- t----- M-r-l-a- s-m v-e-i t-k-i- ------------------------- Moral(a) sem vzeti taksi. 0
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. M-r----)---- k----i-na--- mes-a. M------- s-- k----- n---- m----- M-r-l-a- s-m k-p-t- n-č-t m-s-a- -------------------------------- Moral(a) sem kupiti načrt mesta. 0
Jag var tvungen att stänga av radion. Mo--l----s----z-----ti-ra-io. M------- s-- i-------- r----- M-r-l-a- s-m i-k-o-i-i r-d-o- ----------------------------- Moral(a) sem izklopiti radio. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!