Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   zh 过去时2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82[八十二]

82 [Bāshí\'èr]

过去时2

[guòqù shí 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? 你 -要-叫----吗 ? 你 得- 叫--- 吗 ? 你 得- 叫-护- 吗 ? ------------- 你 得要 叫救护车 吗 ? 0
n- d---ào ji----i-----hē---? n- d- y-- j--- j---- c-- m-- n- d- y-o j-à- j-ù-ù c-ē m-? ---------------------------- nǐ dé yào jiào jiùhù chē ma?
Var du tvungen att ringa efter en läkare? 你 -要-找-生-吗 ? 你 得- 找-- 吗 ? 你 得- 找-生 吗 ? ------------ 你 得要 找医生 吗 ? 0
N--dé--à--zhǎ--yīsh--g-ma? N- d- y-- z--- y------ m-- N- d- y-o z-ǎ- y-s-ē-g m-? -------------------------- Nǐ dé yào zhǎo yīshēng ma?
Var du tvungen att ringa på polisen? 你 得要--警察 --? 你 得- 找-- 吗 ? 你 得- 找-察 吗 ? ------------ 你 得要 找警察 吗 ? 0
N---é-yà--zh-- --ngchá ma? N- d- y-- z--- j------ m-- N- d- y-o z-ǎ- j-n-c-á m-? -------------------------- Nǐ dé yào zhǎo jǐngchá ma?
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. 您 有-------码 - --我--- -有--- -话---。 您 有 那- 电--- 吗 ? 我 刚- 还- 那- 电--- 。 您 有 那- 电-号- 吗 ? 我 刚- 还- 那- 电-号- 。 --------------------------------- 您 有 那个 电话号码 吗 ? 我 刚才 还有 那个 电话号码 。 0
Nín -ǒu nàgè-d-à-h-à --omǎ-m-? Wǒ-----cá--há- yǒ----gè-diàn-uà ---m-. N-- y-- n--- d------ h---- m-- W- g------ h-- y-- n--- d------ h----- N-n y-u n-g- d-à-h-à h-o-ǎ m-? W- g-n-c-i h-i y-u n-g- d-à-h-à h-o-ǎ- --------------------------------------------------------------------- Nín yǒu nàgè diànhuà hàomǎ ma? Wǒ gāngcái hái yǒu nàgè diànhuà hàomǎ.
Har ni adressen? Jag hade den nyss. 您-有--- - ?---刚- -有-那- 地- 。 您 有 地- 吗 ? 我 刚- 还- 那- 地- 。 您 有 地- 吗 ? 我 刚- 还- 那- 地- 。 -------------------------- 您 有 地址 吗 ? 我 刚才 还有 那个 地址 。 0
Nín-y-u --z-- ----------g-ái h---yǒu ---- ---hǐ. N-- y-- d---- m-- W- g------ h-- y-- n--- d----- N-n y-u d-z-ǐ m-? W- g-n-c-i h-i y-u n-g- d-z-ǐ- ------------------------------------------------ Nín yǒu dìzhǐ ma? Wǒ gāngcái hái yǒu nàgè dìzhǐ.
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. 您 有 -市-游指南---?-我-刚--还有 。 您 有 城----- 吗 ? 我 刚- 还- 。 您 有 城-旅-指- 吗 ? 我 刚- 还- 。 ------------------------ 您 有 城市旅游指南 吗 ? 我 刚才 还有 。 0
N-n-y-- ch--g-----ǚyóu --ǐn-- ma- -ǒ-gāngcái h-i--ǒ-. N-- y-- c------- l---- z----- m-- W- g------ h-- y--- N-n y-u c-é-g-h- l-y-u z-ǐ-á- m-? W- g-n-c-i h-i y-u- ----------------------------------------------------- Nín yǒu chéngshì lǚyóu zhǐnán ma? Wǒ gāngcái hái yǒu.
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. 他-来得 准--吗---- ----时-来-。 他 来- 准- 吗 ? 他 没- 准- 来 。 他 来- 准- 吗 ? 他 没- 准- 来 。 ----------------------- 他 来得 准时 吗 ? 他 没能 准时 来 。 0
T- láidé-zh--sh--m-? Tā -é- n--g---ǔn-hí l--. T- l---- z------ m-- T- m-- n--- z------ l--- T- l-i-é z-ǔ-s-í m-? T- m-i n-n- z-ǔ-s-í l-i- --------------------------------------------- Tā láidé zhǔnshí ma? Tā méi néng zhǔnshí lái.
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. 他----路---- ? 他 没能 找到---。 他 找- 路 了 吗 ? 他 没- 找- 路 。 他 找- 路 了 吗 ? 他 没- 找- 路 。 ------------------------ 他 找到 路 了 吗 ? 他 没能 找到 路 。 0
T- z-ǎod-o-l--e--a? T----i nén--z-ǎ---o lù. T- z------ l--- m-- T- m-- n--- z------ l-- T- z-ǎ-d-o l-l- m-? T- m-i n-n- z-ǎ-d-o l-. ------------------------------------------- Tā zhǎodào lùle ma? Tā méi néng zhǎodào lù.
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. 他 听- -说--话-- --? 他 --懂 我说的-- 。 他 听- 你-- 话 了 吗 ? 他 没-- 我-- 话 。 他 听- 你-的 话 了 吗 ? 他 没-懂 我-的 话 。 ------------------------------ 他 听懂 你说的 话 了 吗 ? 他 没听懂 我说的 话 。 0
Tā t----dǒ-- n- -h-ō -eh--le-m-?--- m-- t--g ---- -ǒ ---ō--eh-à. T- t--- d--- n- s--- d------ m-- T- m-- t--- d--- w- s--- d----- T- t-n- d-n- n- s-u- d-h-à-e m-? T- m-i t-n- d-n- w- s-u- d-h-à- ---------------------------------------------------------------- Tā tīng dǒng nǐ shuō dehuàle ma? Tā méi tīng dǒng wǒ shuō dehuà.
Varför kunde du inte vara punktlig? 你--什---能够-准时-来 呢 ? 你 为-- 没-- 准- 来 呢 ? 你 为-么 没-够 准- 来 呢 ? ------------------ 你 为什么 没能够 准时 来 呢 ? 0
N--w--s--m- m-i ---g-òu-z--nshí-lá----? N- w------- m-- n------ z------ l-- n-- N- w-i-h-m- m-i n-n-g-u z-ǔ-s-í l-i n-? --------------------------------------- Nǐ wèishéme méi nénggòu zhǔnshí lái ne?
Varför kunde du inte hitta vägen? 你-为什- --能-找-- 呢 ? 你 为-- 没-- 找-- 呢 ? 你 为-么 没-能 找-路 呢 ? ----------------- 你 为什么 没有能 找到路 呢 ? 0
N--wè---éme-méi-ǒu----g---ǎod-- -ù --? N- w------- m----- n--- z------ l- n-- N- w-i-h-m- m-i-ǒ- n-n- z-ǎ-d-o l- n-? -------------------------------------- Nǐ wèishéme méiyǒu néng zhǎodào lù ne?
Varför kunde du inte förstå honom? 你-为-- 没-懂 他说的-话-呢-? 你 为-- 没-- 他-- 话 呢 ? 你 为-么 没-懂 他-的 话 呢 ? ------------------- 你 为什么 没听懂 他说的 话 呢 ? 0
Nǐ--èi--éme--é- t-ng -ǒng----sh-ō-----à ne? N- w------- m-- t--- d--- t- s--- d---- n-- N- w-i-h-m- m-i t-n- d-n- t- s-u- d-h-à n-? ------------------------------------------- Nǐ wèishéme méi tīng dǒng tā shuō dehuà ne?
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. 我--能-准- 来--------没有---汽- 。 我 没- 准- 来- 因- 当- 没- 公--- 。 我 没- 准- 来- 因- 当- 没- 公-汽- 。 -------------------------- 我 没能 准时 来, 因为 当时 没有 公共汽车 。 0
Wǒ ------ng ----shí-lá-----nwèi-----shí-mé---u-gōng---g -ìchē. W- m-- n--- z------ l--- y----- d------ m----- g------- q----- W- m-i n-n- z-ǔ-s-í l-i- y-n-è- d-n-s-í m-i-ǒ- g-n-g-n- q-c-ē- -------------------------------------------------------------- Wǒ méi néng zhǔnshí lái, yīnwèi dāngshí méiyǒu gōnggòng qìchē.
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. 我-没能-找到-- ,--为 - -时-没------图 。 我 没- 找- 路 , 因- 我 当- 没- 城---- 。 我 没- 找- 路 , 因- 我 当- 没- 城-交-图 。 ------------------------------ 我 没能 找到 路 , 因为 我 当时 没有 城市交通图 。 0
Wǒ--é---éng --ǎ---o lù, yī-w-i -----n-----méi--u--hé--s---jiāo--n- -ú. W- m-- n--- z------ l-- y----- w- d------ m----- c------- j------- t-- W- m-i n-n- z-ǎ-d-o l-, y-n-è- w- d-n-s-í m-i-ǒ- c-é-g-h- j-ā-t-n- t-. ---------------------------------------------------------------------- Wǒ méi néng zhǎodào lù, yīnwèi wǒ dāngshí méiyǒu chéngshì jiāotōng tú.
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. 我-没有-听懂-他说--- -- 当时 音---- 了-。 我 没- 听- 他-- , 因- 当- 音- 太- 了 。 我 没- 听- 他-的 , 因- 当- 音- 太- 了 。 ----------------------------- 我 没有 听懂 他说的 , 因为 当时 音乐 太吵 了 。 0
W--m---ǒ- tīng-d-ng----sh-- -e--yī-w-- dān-s-í y--yu----i --ǎol-. W- m----- t--- d--- t- s--- d-- y----- d------ y----- t-- c------ W- m-i-ǒ- t-n- d-n- t- s-u- d-, y-n-è- d-n-s-í y-n-u- t-i c-ǎ-l-. ----------------------------------------------------------------- Wǒ méiyǒu tīng dǒng tā shuō de, yīnwèi dāngshí yīnyuè tài chǎole.
Jag var tvungen att ta en taxi. 我 -时--- 坐-出-车-。 我 当- 必- 坐 出-- 。 我 当- 必- 坐 出-车 。 --------------- 我 当时 必须 坐 出租车 。 0
W- --n-shí bìx- -uò----z- -hē. W- d------ b--- z-- c---- c--- W- d-n-s-í b-x- z-ò c-ū-ū c-ē- ------------------------------ Wǒ dāngshí bìxū zuò chūzū chē.
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. 我 -- ---买-一--城--交通---。 我 当- 必- 买 一- 城- 交--- 。 我 当- 必- 买 一- 城- 交-指- 。 ---------------------- 我 当时 必须 买 一张 城市 交通指南 。 0
W- -ā-g--í-b--- -ǎ---ī -hā-- ch-ng--ì-j-ā-tō-g-zhǐ-á-. W- d------ b--- m-- y- z---- c------- j------- z------ W- d-n-s-í b-x- m-i y- z-ā-g c-é-g-h- j-ā-t-n- z-ǐ-á-. ------------------------------------------------------ Wǒ dāngshí bìxū mǎi yī zhāng chéngshì jiāotōng zhǐnán.
Jag var tvungen att stänga av radion. 我 当- ---把 --- 关掉 。 我 当- 必- 把 收-- 关- 。 我 当- 必- 把 收-机 关- 。 ------------------ 我 当时 必须 把 收音机 关掉 。 0
Wǒ d--gs-í -ìxū -ǎ -hō-yīn-ī-gu-n-d--o. W- d------ b--- b- s-------- g--- d---- W- d-n-s-í b-x- b- s-ō-y-n-ī g-ā- d-à-. --------------------------------------- Wǒ dāngshí bìxū bǎ shōuyīnjī guān diào.

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!