Ordlista

sv Förfluten tid 3   »   be Прошлы час 3

83 [åttiotre]

Förfluten tid 3

Förfluten tid 3

83 [восемдзесят тры]

83 [vosemdzesyat try]

Прошлы час 3

[Proshly chas 3]

svenska vitryska Spela Mer
ringa тэ---------ь тэлефанаваць 0
t-----------’ te----------’ telefanavats’ t-l-f-n-v-t-’ ------------’
Jag har ringt. Я т---------- / т-----------. Я тэлефанаваў / тэлефанавала. 0
Y- t---------- / t-----------. Ya t---------- / t-----------. Ya telefanavau / telefanavala. Y- t-l-f-n-v-u / t-l-f-n-v-l-. ---------------/-------------.
Jag har ringt hela tiden. Я ў---- ч-- т---------- / т-----------. Я ўвесь час тэлефанаваў / тэлефанавала. 0
Y- u---’ c--- t---------- / t-----------. Ya u---- c--- t---------- / t-----------. Ya uves’ chas telefanavau / telefanavala. Y- u-e-’ c-a- t-l-f-n-v-u / t-l-f-n-v-l-. -------’------------------/-------------.
fråga пы---ь пытаць 0
p-----’ py----’ pytats’ p-t-t-’ ------’
Jag har frågat. Я п---- / п-----. Я пытаў / пытала. 0
Y- p---- / p-----. Ya p---- / p-----. Ya pytau / pytala. Y- p-t-u / p-t-l-. ---------/-------.
Jag har alltid frågat. Я ў---- ч-- п---- / п-----. Я ўвесь час пытаў / пытала. 0
Y- u---’ c--- p---- / p-----. Ya u---- c--- p---- / p-----. Ya uves’ chas pytau / pytala. Y- u-e-’ c-a- p-t-u / p-t-l-. -------’------------/-------.
berätta ап------ь апавядаць 0
a---------’ ap--------’ apavyadats’ a-a-y-d-t-’ ----------’
Jag har berättat. Я а------- / а--------. Я апавядаў / апавядала. 0
Y- a-------- / a---------. Ya a-------- / a---------. Ya apavyadau / apavyadala. Y- a-a-y-d-u / a-a-y-d-l-. -------------/-----------.
Jag har berättat hela historien. Я р------- / р-------- у-- / ў-- г-------. Я распавёў / распявала усю / ўсю гісторыю. 0
Y- r------- / r--------- u--- / u--- g--------. Ya r------- / r--------- u--- / u--- g--------. Ya raspaveu / raspyavala usyu / usyu gіstoryyu. Y- r-s-a-e- / r-s-y-v-l- u-y- / u-y- g-s-o-y-u. ------------/-----------------/---------------.
studera ву----а вучыцца 0
v--------- vu-------a vuchytstsa v-c-y-s-s- ----------
Jag har studerat. Я в------ / в-------. Я вучыўся / вучылася. 0
Y- v-------- / v---------. Ya v-------- / v---------. Ya vuchyusya / vuchylasya. Y- v-c-y-s-a / v-c-y-a-y-. -------------/-----------.
Jag har studerat hela kvällen. Я в------ / в------- ў---- в----. Я вучыўся / вучылася ўвесь вечар. 0
Y- v-------- / v--------- u---’ v-----. Ya v-------- / v--------- u---- v-----. Ya vuchyusya / vuchylasya uves’ vechar. Y- v-c-y-s-a / v-c-y-a-y- u-e-’ v-c-a-. -------------/----------------’-------.
arbeta пр------ь працаваць 0
p---------’ pr--------’ pratsavats’ p-a-s-v-t-’ ----------’
Jag har arbetat. Я п------- / п--------. Я працаваў / працавала. 0
Y- p-------- / p---------. Ya p-------- / p---------. Ya pratsavau / pratsavala. Y- p-a-s-v-u / p-a-s-v-l-. -------------/-----------.
Jag har arbetat hela dagen. Я п------- / п-------- у---- д----. Я працаваў / працавала увесь дзень. 0
Y- p-------- / p--------- u---’ d---’. Ya p-------- / p--------- u---- d----. Ya pratsavau / pratsavala uves’ dzen’. Y- p-a-s-v-u / p-a-s-v-l- u-e-’ d-e-’. -------------/----------------’-----’.
äta ес-і есці 0
e---- es--і estsі e-t-і -----
Jag har ätit. Я е- / е--. Я еў / ела. 0
Y- y-- / y---. Ya y-- / y---. Ya yeu / yela. Y- y-u / y-l-. -------/-----.
Jag har ätit upp hela maten. Я з--- / з---- у-- / ў-- е--. Я з’еў / з’ела усю / ўсю ежу. 0
Y- z’e- / z’e-- u--- / u--- y----. Ya z--- / z---- u--- / u--- y----. Ya z’eu / z’ela usyu / usyu yezhu. Y- z’e- / z’e-a u-y- / u-y- y-z-u. ----’---/--’---------/-----------.

Språkvetenskapens historia

Språk har alltid fascinerat mänskligheten. Lingvistikens historia är därför mycket lång. Lingvistik är det systematiska studiet av språk. Till och med för tusentals år sedan funderade människor på språk. Då utvecklade olika kulturer olika system. Som ett resultat har olika beskrivningar av språk uppstått. Dagens lingvistik bygger mest på urgamla teorier. Många traditioner etablerades i synnerhet i Grekland. Men det äldsta kända verket kommer från Indien. Det skrevs för 3.000 år sedan av grammatikern Sakatayana. I forna tider sysselsatte sig filosofer som Platon med språk. Senare utvecklade romerska författare sina teorier ytterligare. Araberna utvecklade sina egna traditioner under 800-talet. Deras verk visar exakta beskrivningar av det arabiska språket. Under vår tid, har man särskilt inriktat sig på forskning av språkens ursprung. Akademiker var i synnerhet intresserade av språkhistoria. På 1900-talet började människor jämföra språk med varandra. De ville förstå hur språk utvecklas. Senare koncentrerade de sig på språk som system. Frågan om hur språk fungerar var i fokus. Idag finns ett stort antal filosofiskolor inom språkvetenskapen. Många nya discipliner har utvecklats sedan femtiotalet. Dessa var delvis starkt påverkade av andra vetenskaper. Exempel på detta är psykolingvistik eller interkulturell kommunikation. De nyare filosofiskolorna är mycket specialiserade. Ett exempel på detta är feministisk lingvistik. Så historian om lingvistik fortsätter… Så länge det finns språk, kommer man att fundera på dem!