Ordlista

sv Förfluten tid 3   »   kn ಭೂತಕಾಲ – ೩

83 [åttiotre]

Förfluten tid 3

Förfluten tid 3

೮೩ [ಎಂಬತ್ತಮೂರು]

83 [Embattamūru]

ಭೂತಕಾಲ – ೩

[bhūtakāla – 3.]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
ringa ಟೆಲ-ಫ--್ ಮಾ--ವ--ು. ಟ------- ಮ-------- ಟ-ಲ-ಫ-ನ- ಮ-ಡ-ವ-ದ-. ------------------ ಟೆಲಿಫೋನ್ ಮಾಡುವುದು. 0
Ṭe-i-hō--mā---u--. Ṭ------- m-------- Ṭ-l-p-ō- m-ḍ-v-d-. ------------------ Ṭeliphōn māḍuvudu.
Jag har ringt. ನ-ನು-ಫ-ನ್-----ದ-. ನ--- ಫ--- ಮ------ ನ-ನ- ಫ-ನ- ಮ-ಡ-ದ-. ----------------- ನಾನು ಫೋನ್ ಮಾಡಿದೆ. 0
Nā-u phōn----i--. N--- p--- m------ N-n- p-ō- m-ḍ-d-. ----------------- Nānu phōn māḍide.
Jag har ringt hela tiden. ನಾನ--ಪ-ರ್-ಿ--ಯ ಫೋನ-----ಲಿ-ಮ---ಾ-ುತ್---್--. ನ--- ಪ-------- ಫ--- ನ---- ಮ--------------- ನ-ನ- ಪ-ರ-ತ-ಸ-ಯ ಫ-ನ- ನ-್-ಿ ಮ-ತ-ಾ-ು-್-ಿ-್-ೆ- ------------------------------------------ ನಾನು ಪೂರ್ತಿಸಮಯ ಫೋನ್ ನಲ್ಲಿ ಮಾತನಾಡುತ್ತಿದ್ದೆ. 0
Nān--pū-tisa-a---p-ōn n---- ----n-ḍ---id--. N--- p---------- p--- n---- m-------------- N-n- p-r-i-a-a-a p-ō- n-l-i m-t-n-ḍ-t-i-d-. ------------------------------------------- Nānu pūrtisamaya phōn nalli mātanāḍuttidde.
fråga ಪ-ರಶ್--ಸುವ-ದು. ಪ------------- ಪ-ರ-್-ಿ-ು-ು-ು- -------------- ಪ್ರಶ್ನಿಸುವುದು. 0
Pr--nisu--du. P------------ P-a-n-s-v-d-. ------------- Praśnisuvudu.
Jag har frågat. ನ--ು ಪ-ರಶ್-ೆ ಕೇ-ಿದ-. ನ--- ಪ------ ಕ------ ನ-ನ- ಪ-ರ-್-ೆ ಕ-ಳ-ದ-. -------------------- ನಾನು ಪ್ರಶ್ನೆ ಕೇಳಿದೆ. 0
N------a-ne-k-ḷ--e. N--- p----- k------ N-n- p-a-n- k-ḷ-d-. ------------------- Nānu praśne kēḷide.
Jag har alltid frågat. ನ-ನ-----ಾ--- ಪ-ರಶ್ನೆ-----ತ-ತ-----. ನ--- ಯ------ ಪ------ ಕ------------ ನ-ನ- ಯ-ವ-ಗ-ು ಪ-ರ-್-ೆ ಕ-ಳ-ತ-ತ-ದ-ದ-. ---------------------------------- ನಾನು ಯಾವಾಗಲು ಪ್ರಶ್ನೆ ಕೇಳುತ್ತಿದ್ದೆ. 0
Nān- y---g-lu pr---- kēḷ-------. N--- y------- p----- k---------- N-n- y-v-g-l- p-a-n- k-ḷ-t-i-d-. -------------------------------- Nānu yāvāgalu praśne kēḷuttidde.
berätta ಹ---ವುದು ಹ------- ಹ-ಳ-ವ-ದ- -------- ಹೇಳುವುದು 0
Hēḷ-v-du H------- H-ḷ-v-d- -------- Hēḷuvudu
Jag har berättat. ನಾ-ು---ಳಿದ-. ನ--- ಹ------ ನ-ನ- ಹ-ಳ-ದ-. ------------ ನಾನು ಹೇಳಿದೆ. 0
nān---ēḷid-. n--- h------ n-n- h-ḷ-d-. ------------ nānu hēḷide.
Jag har berättat hela historien. ನಾನ- ಸಂ----- --ೆ ಹ----ೆ. ನ--- ಸ------ ಕ-- ಹ------ ನ-ನ- ಸ-ಪ-ರ-ಣ ಕ-ೆ ಹ-ಳ-ದ-. ------------------------ ನಾನು ಸಂಪೂರ್ಣ ಕಥೆ ಹೇಳಿದೆ. 0
Nā-u--amp-rṇ--kat---hēḷ-de. N--- s------- k---- h------ N-n- s-m-ū-ṇ- k-t-e h-ḷ-d-. --------------------------- Nānu sampūrṇa kathe hēḷide.
studera ಕ-ಿಯ--ುದು ಕ-------- ಕ-ಿ-ು-ು-ು --------- ಕಲಿಯುವುದು 0
Ka-iy--udu K--------- K-l-y-v-d- ---------- Kaliyuvudu
Jag har studerat. ನಾ-ು ಕ-ಿ-ೆ. ನ--- ಕ----- ನ-ನ- ಕ-ಿ-ೆ- ----------- ನಾನು ಕಲಿತೆ. 0
nā-- --li-e. n--- k------ n-n- k-l-t-. ------------ nānu kalite.
Jag har studerat hela kvällen. ನ--- ಇಡ--ಸ-ಯ---- ಕ-ಿ--. ನ--- ಇ-- ಸ------ ಕ----- ನ-ನ- ಇ-ೀ ಸ-ಯ-ಕ-ಲ ಕ-ಿ-ೆ- ----------------------- ನಾನು ಇಡೀ ಸಾಯಂಕಾಲ ಕಲಿತೆ. 0
Nānu i-ī sāy-ṅ---a k-l-te. N--- i-- s-------- k------ N-n- i-ī s-y-ṅ-ā-a k-l-t-. -------------------------- Nānu iḍī sāyaṅkāla kalite.
arbeta ಕೆಲ- ಮ-ಡ-ವ-ದು. ಕ--- ಮ-------- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ವ-ದ-. -------------- ಕೆಲಸ ಮಾಡುವುದು. 0
Kela-a-mā---udu. K----- m-------- K-l-s- m-ḍ-v-d-. ---------------- Kelasa māḍuvudu.
Jag har arbetat. ನ-ನು---ಲಸ-ಮ--ಿ-ೆ. ನ--- ಕ--- ಮ------ ನ-ನ- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ದ-. ----------------- ನಾನು ಕೆಲಸ ಮಾಡಿದೆ. 0
Nān--k-l--- -āḍid-. N--- k----- m------ N-n- k-l-s- m-ḍ-d-. ------------------- Nānu kelasa māḍide.
Jag har arbetat hela dagen. ನಾ---ಇ----ಿ-ಸ-ಕೆ-ಸ-ಮ---ದೆ. ನ--- ಇ-- ದ--- ಕ--- ಮ------ ನ-ನ- ಇ-ೀ ದ-ವ- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ದ-. -------------------------- ನಾನು ಇಡೀ ದಿವಸ ಕೆಲಸ ಮಾಡಿದೆ. 0
Nā-u-iḍī d--a-a-ke--s- -ā----. N--- i-- d----- k----- m------ N-n- i-ī d-v-s- k-l-s- m-ḍ-d-. ------------------------------ Nānu iḍī divasa kelasa māḍide.
äta ತ-ನ್ನುವುದ-. ತ---------- ತ-ನ-ನ-ವ-ದ-. ----------- ತಿನ್ನುವುದು. 0
Tinn----u. T--------- T-n-u-u-u- ---------- Tinnuvudu.
Jag har ätit. ನ----ತಿಂದೆ. ನ--- ತ----- ನ-ನ- ತ-ಂ-ೆ- ----------- ನಾನು ತಿಂದೆ. 0
Nā-----nd-. N--- t----- N-n- t-n-e- ----------- Nānu tinde.
Jag har ätit upp hela maten. ನ-ನು-ಊಟ-ನ--ು-ಪ--್--ಯಾ-ಿ----ದ-. ನ--- ಊ------ ಪ--------- ತ----- ನ-ನ- ಊ-ವ-್-ು ಪ-ರ-ತ-ಯ-ಗ- ತ-ಂ-ೆ- ------------------------------ ನಾನು ಊಟವನ್ನು ಪೂರ್ತಿಯಾಗಿ ತಿಂದೆ. 0
N-n--ū--v-nnu----t--āgi -i--e. N--- ū------- p-------- t----- N-n- ū-a-a-n- p-r-i-ā-i t-n-e- ------------------------------ Nānu ūṭavannu pūrtiyāgi tinde.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språkvetenskapens historia

Språk har alltid fascinerat mänskligheten. Lingvistikens historia är därför mycket lång. Lingvistik är det systematiska studiet av språk. Till och med för tusentals år sedan funderade människor på språk. Då utvecklade olika kulturer olika system. Som ett resultat har olika beskrivningar av språk uppstått. Dagens lingvistik bygger mest på urgamla teorier. Många traditioner etablerades i synnerhet i Grekland. Men det äldsta kända verket kommer från Indien. Det skrevs för 3.000 år sedan av grammatikern Sakatayana. I forna tider sysselsatte sig filosofer som Platon med språk. Senare utvecklade romerska författare sina teorier ytterligare. Araberna utvecklade sina egna traditioner under 800-talet. Deras verk visar exakta beskrivningar av det arabiska språket. Under vår tid, har man särskilt inriktat sig på forskning av språkens ursprung. Akademiker var i synnerhet intresserade av språkhistoria. På 1900-talet började människor jämföra språk med varandra. De ville förstå hur språk utvecklas. Senare koncentrerade de sig på språk som system. Frågan om hur språk fungerar var i fokus. Idag finns ett stort antal filosofiskolor inom språkvetenskapen. Många nya discipliner har utvecklats sedan femtiotalet. Dessa var delvis starkt påverkade av andra vetenskaper. Exempel på detta är psykolingvistik eller interkulturell kommunikation. De nyare filosofiskolorna är mycket specialiserade. Ett exempel på detta är feministisk lingvistik. Så historian om lingvistik fortsätter… Så länge det finns språk, kommer man att fundera på dem!