Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   eo Demandoj – Is-tempo 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [okdek ses]

Demandoj – Is-tempo 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? K-u- krav-to--v----r--vi-? K--- k------- v- s-------- K-u- k-a-a-o- v- s-r-a-i-? -------------------------- Kiun kravaton vi surhavis? 0
Vilken bil har du köpt? Kiu--a-ton -- aĉ---s? K--- a---- v- a------ K-u- a-t-n v- a-e-i-? --------------------- Kiun aŭton vi aĉetis? 0
Vilken tidning har du prenumererat på? K-u----ze--- ---abo-is? K--- g------ v- a------ K-u- g-z-t-n v- a-o-i-? ----------------------- Kiun gazeton vi abonis? 0
Vem har du sett? Ki----i--idis? K--- v- v----- K-u- v- v-d-s- -------------- Kiun vi vidis? 0
Vem har du träffat? Kiu- v- ren--n--s? K--- v- r--------- K-u- v- r-n-o-t-s- ------------------ Kiun vi renkontis? 0
Vem har du känt igen? Kiun vi --k--is? K--- v- r------- K-u- v- r-k-n-s- ---------------- Kiun vi rekonis? 0
När har ni gått upp? Ki-m-vi------iĝi-? K--- v- e--------- K-a- v- e-l-t-ĝ-s- ------------------ Kiam vi ellitiĝis? 0
När har ni börjat? Kia--v- ---e----? K--- v- k-------- K-a- v- k-m-n-i-? ----------------- Kiam vi komencis? 0
När har ni slutat? Kiam-v---in--? K--- v- f----- K-a- v- f-n-s- -------------- Kiam vi finis? 0
Varför har ni vaknat? K-a--v---ek--i-? K--- v- v------- K-a- v- v-k-ĝ-s- ---------------- Kial vi vekiĝis? 0
Varför blev ni lärare? Ki-l--- -ĝis-i-s-r-ist-? K--- v- i--- i---------- K-a- v- i-i- i-s-r-i-t-? ------------------------ Kial vi iĝis instruisto? 0
Varför har ni tagit en taxi? K-al--i --e-i--taksio-? K--- v- p----- t------- K-a- v- p-e-i- t-k-i-n- ----------------------- Kial vi prenis taksion? 0
Vart kommer ni ifrån? D- ki- -i--eni-? D- k-- v- v----- D- k-e v- v-n-s- ---------------- De kie vi venis? 0
Vart har ni gått? Ki---v----is? K--- v- i---- K-e- v- i-i-? ------------- Kien vi iris? 0
Var har ni varit? Ki- vi est--? K-- v- e----- K-e v- e-t-s- ------------- Kie vi estis? 0
Vem har du hjälpt? A----u vi -e-pis? A- k-- v- h------ A- k-u v- h-l-i-? ----------------- Al kiu vi helpis? 0
Vem har du skrivit till? A- ki---i sk--bis? A- k-- v- s------- A- k-u v- s-r-b-s- ------------------ Al kiu vi skribis? 0
Vem har du svarat? Al -i--v--res----is? A- k-- v- r--------- A- k-u v- r-s-o-d-s- -------------------- Al kiu vi respondis? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…