Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   lv Jautājumi – pagātne 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [astoņdesmit seši]

Jautājumi – pagātne 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? Kād- k-k--s-iti-----ēsā-i? K--- k--------- t- n------ K-d- k-k-a-a-t- t- n-s-j-? -------------------------- Kādu kaklasaiti tu nēsāji? 0
Vilken bil har du köpt? Kādu---šī----u -op--ki? K--- m----- t- n------- K-d- m-š-n- t- n-p-r-i- ----------------------- Kādu mašīnu tu nopirki? 0
Vilken tidning har du prenumererat på? Kā-- --īzi -u-ab-nēji? K--- a---- t- a------- K-d- a-ī-i t- a-o-ē-i- ---------------------- Kādu avīzi tu abonēji? 0
Vem har du sett? K- J-- ------ā-? K- J-- r-------- K- J-s r-d-ē-ā-? ---------------- Ko Jūs redzējāt? 0
Vem har du träffat? Ko-J---s-t---t? K- J-- s------- K- J-s s-t-k-t- --------------- Ko Jūs satikāt? 0
Vem har du känt igen? K---ūs -t--z---t? K- J-- a--------- K- J-s a-p-z-n-t- ----------------- Ko Jūs atpazināt? 0
När har ni gått upp? K-- -----i--ēl---e-? K-- J-- p----------- K-d J-s p-e-ē-ā-i-s- -------------------- Kad Jūs piecēlāties? 0
När har ni börjat? Ka----s-s----? K-- J-- s----- K-d J-s s-k-t- -------------- Kad Jūs sākāt? 0
När har ni slutat? K-- J----eidz-t? K-- J-- b------- K-d J-s b-i-z-t- ---------------- Kad Jūs beidzāt? 0
Varför har ni vaknat? K--ē--Jūs-p-mo--t-es? K---- J-- p---------- K-p-c J-s p-m-d-t-e-? --------------------- Kāpēc Jūs pamodāties? 0
Varför blev ni lärare? Kāp---J-- -ļu--- ------o----ju? K---- J-- k----- p-- s--------- K-p-c J-s k-u-ā- p-r s-o-o-ā-u- ------------------------------- Kāpēc Jūs kļuvāt par skolotāju? 0
Varför har ni tagit en taxi? K---c -ūs---ņēm-t-tak-om---u? K---- J-- p------ t---------- K-p-c J-s p-ņ-m-t t-k-o-e-r-? ----------------------------- Kāpēc Jūs paņēmāt taksometru? 0
Vart kommer ni ifrån? No --r-enes---s-a------? N- k------- j-- a------- N- k-r-e-e- j-s a-n-c-t- ------------------------ No kurienes jūs atnācāt? 0
Vart har ni gått? Uz-k-rie-i -ū--a-z----t? U- k------ j-- a-------- U- k-r-e-i j-s a-z-ā-ā-? ------------------------ Uz kurieni jūs aizgājāt? 0
Var har ni varit? Kur Jūs--i-āt? K-- J-- b----- K-r J-s b-j-t- -------------- Kur Jūs bijāt? 0
Vem har du hjälpt? K-m tu-p---dzēji? K-- t- p--------- K-m t- p-l-d-ē-i- ----------------- Kam tu palīdzēji? 0
Vem har du skrivit till? Kam--u r---t-j-? K-- t- r-------- K-m t- r-k-t-j-? ---------------- Kam tu rakstīji? 0
Vem har du svarat? K-m--u-a---l----? K-- t- a--------- K-m t- a-b-l-ē-i- ----------------- Kam tu atbildēji? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…