Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   th คำถาม – อดีตกาล 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [แปดสิบหก]

bhæ̀t-sìp-hòk

คำถาม – อดีตกาล 2

[kam-tǎm-à-dèet-gan]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska thailändska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? คุ--ด้ผูกเน็คไ--ส-นไห-? ค---------------------- ค-ณ-ด-ผ-ก-น-ค-ท-ส-น-ห-? ----------------------- คุณได้ผูกเน็คไทเส้นไหน? 0
k-on-dâi-p--------------se-n--ǎi k--------------------------------- k-o---a-i-p-̀-k-n-́---a---e-n-n-̌- ---------------------------------- koon-dâi-pòok-nék-tai-sên-nǎi
Vilken bil har du köpt? ค-ณได้-ื้-ร--ั--ห-? ค------------------ ค-ณ-ด-ซ-้-ร-ค-น-ห-? ------------------- คุณได้ซื้อรถคันไหน? 0
k----d-̂--s--u-r--------na-i k--------------------------- k-o---a-i-s-́---o-t-k-n-n-̌- ---------------------------- koon-dâi-séu-rót-kan-nǎi
Vilken tidning har du prenumererat på? คุ-ไ-้-ั-ห-ั----พิ---ฉบ--ไ--? ค---------------------------- ค-ณ-ด-ร-บ-น-ง-ื-พ-ม-์-บ-บ-ห-? ----------------------------- คุณได้รับหนังสือพิมพ์ฉบับไหน? 0
k-----a-i--a-p-nǎn--s-̌--p------̀---̀--n--i k------------------------------------------- k-o---a-i-r-́---a-n---e-u-p-m-c-a---a-p-n-̌- -------------------------------------------- koon-dâi-ráp-nǎng-sěu-pim-chà-bàp-nǎi
Vem har du sett? คุ-ได----น-คร? ค------------- ค-ณ-ด-เ-็-ใ-ร- -------------- คุณได้เห็นใคร? 0
ko---da-i-he------i k------------------ k-o---a-i-h-̌---r-i ------------------- koon-dâi-hěn-krai
Vem har du träffat? คุ-ได้----ร? ค----------- ค-ณ-ด-พ-ใ-ร- ------------ คุณได้พบใคร? 0
koon-dâi-póp----i k------------------ k-o---a-i-p-́---r-i ------------------- koon-dâi-póp-krai
Vem har du känt igen? คุ-ไ-้---วา-รู้จ-กกับใค-? ค------------------------ ค-ณ-ด-ท-ค-า-ร-้-ั-ก-บ-ค-? ------------------------- คุณได้ทำความรู้จักกับใคร? 0
k-o--d-̂i--a---w----o---ja-k--àp-kr-i k------------------------------------- k-o---a-i-t-m-k-a---o-o-j-̀---a-p-k-a- -------------------------------------- koon-dâi-tam-kwam-róo-jàk-gàp-krai
När har ni gått upp? คุณต-่-----ี่โ--? ค---------------- ค-ณ-ื-น-อ-ก-่-ม-? ----------------- คุณตื่นนอนกี่โมง? 0
k--n--he-u--n-w---e----ong k------------------------- k-o---h-̀-n-n-w---e-e-m-n- -------------------------- koon-dhèun-nawn-gèe-mong
När har ni börjat? ค-ณ-ริ่มตั้----เม-่---? ค---------------------- ค-ณ-ร-่-ต-้-แ-่-ม-่-ไ-? ----------------------- คุณเริ่มตั้งแต่เมื่อไร? 0
k----r-̂r-----a--g-dh-̀---̂u--r-i k-------------------------------- k-o---e-r-m-d-a-n---h-̀-m-̂-a-r-i --------------------------------- koon-rêr̶m-dhâng-dhæ̀-mêua-rai
När har ni slutat? คุณเ-ร็---้-แต่----อ-ร? ค---------------------- ค-ณ-ส-็-ต-้-แ-่-ม-่-ไ-? ----------------------- คุณเสร็จตั้งแต่เมื่อไร? 0
k-----a---e---dh-̂ng-d-æ------a---i k---------------------------------- k-o---a---e-t-d-a-n---h-̀-m-̂-a-r-i ----------------------------------- koon-sà-rèt-dhâng-dhæ̀-mêua-rai
Varför har ni vaknat? ท--ม-ุณ-ึง-ื่น---? ท----------------- ท-ไ-ค-ณ-ึ-ต-่-น-น- ------------------ ทำไมคุณถึงตื่นนอน? 0
t-----i-k-on-těu-----è-n-n-wn t------------------------------ t-m-m-i-k-o---e-u-g-d-e-u---a-n ------------------------------- tam-mai-koon-těung-dhèun-nawn
Varför blev ni lärare? ทำไ-ค-ณ---เป---ร-? ท----------------- ท-ไ-ค-ณ-ึ-เ-็-ค-ู- ------------------ ทำไมคุณถึงเป็นครู? 0
t---ma-----n---̌un--bh-----oo t---------------------------- t-m-m-i-k-o---e-u-g-b-e---r-o ----------------------------- tam-mai-koon-těung-bhen-kroo
Varför har ni tagit en taxi? ท-----ณ-ึ--ั--ร---็กซ--? ท----------------------- ท-ไ-ค-ณ-ึ-น-่-ร-แ-็-ซ-่- ------------------------ ทำไมคุณถึงนั่งรถแท็กซี่? 0
tam-m-i--oon-----ng---̂ng-r--t---́k----e t--------------------------------------- t-m-m-i-k-o---e-u-g-n-̂-g-r-́---æ-k-s-̂- ---------------------------------------- tam-mai-koon-těung-nâng-rót-tǽk-sêe
Vart kommer ni ifrån? คุณ-าจาก-ี่ไห-? ค-------------- ค-ณ-า-า-ท-่-ห-? --------------- คุณมาจากที่ไหน? 0
k-o--ma-------êe-na-i k--------------------- k-o---a-j-̀---e-e-n-̌- ---------------------- koon-ma-jàk-têe-nǎi
Vart har ni gått? ค--ไปไ----? ค---------- ค-ณ-ป-ห-ม-? ----------- คุณไปไหนมา? 0
k-on-bh----a-i--a k---------------- k-o---h-i-n-̌---a ----------------- koon-bhai-nǎi-ma
Var har ni varit? ค--------ที-ไ--ม-? ค----------------- ค-ณ-ป-ย-่-ี-ไ-น-า- ------------------ คุณไปอยู่ที่ไหนมา? 0
koon---ai--̀-y-̂o--e---n----ma k----------------------------- k-o---h-i-a---o-o-t-̂---a-i-m- ------------------------------ koon-bhai-à-yôo-têe-nǎi-ma
Vem har du hjälpt? คุณ-ป-่ว----ม-? ค-------------- ค-ณ-ป-่-ย-ค-ม-? --------------- คุณไปช่วยใครมา? 0
k-o--b--i-ch---y--r-i-ma k----------------------- k-o---h-i-c-u-a---r-i-m- ------------------------ koon-bhai-chûay-krai-ma
Vem har du skrivit till? คุณ-ด--้เข------ใคร? ค------------------- ค-ณ-ด-้-เ-ี-น-ึ-ใ-ร- -------------------- คุณได้้้เขียนถึงใคร? 0
k-n---a---ĕun- krai k-- k--- t---- k--- k-n k-a- t-u-g k-a- ------------------- kun kĭan tĕung krai
Vem har du svarat? ค-ณ-ด--อบ-คร? ค------------ ค-ณ-ด-ต-บ-ค-? ------------- คุณได้ตอบใคร? 0
k-on--âi-dhàwp--r-i k-------------------- k-o---a-i-d-a-w---r-i --------------------- koon-dâi-dhàwp-krai

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…