Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   ka დამოკიდებული წინადადებები რომ-ით

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [ოთხმოცდათერთმეტი]

91 [otkhmotsdatertmet\'i]

დამოკიდებული წინადადებები რომ-ით

[damok'idebuli ts'inadadebebi rom-it]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. ა-ინდ--ხვ-- ალბ-თ --ე-----ი--ება. ა----- ხ--- ა---- უ------ ი------ ა-ი-დ- ხ-ა- ა-ბ-თ უ-ე-ე-ი ი-ნ-ბ-. --------------------------------- ამინდი ხვალ ალბათ უკეთესი იქნება. 0
am--d--k-va- a-ba-----ete-- i-ne-a. a----- k---- a---- u------- i------ a-i-d- k-v-l a-b-t u-'-t-s- i-n-b-. ----------------------------------- amindi khval albat uk'etesi ikneba.
Hur vet ni det ? სა-დ-- იცი-? ს----- ი---- ს-ი-ა- ი-ი-? ------------ საიდან იცით? 0
sa------ts-t? s----- i----- s-i-a- i-s-t- ------------- saidan itsit?
Jag hoppas, att det blir bättre. ი--დი--აქ--,-რ---უკ---ს- ი-ნე--. ი---- მ----- რ-- უ------ ი------ ი-ე-ი მ-ქ-ს- რ-მ უ-ე-ე-ი ი-ნ-ბ-. -------------------------------- იმედი მაქვს, რომ უკეთესი იქნება. 0
im--- -a-vs---om----e-e-i -kne--. i---- m----- r-- u------- i------ i-e-i m-k-s- r-m u-'-t-s- i-n-b-. --------------------------------- imedi makvs, rom uk'etesi ikneba.
Han kommer alldeles säkert. ის ნამდ-ილ-დ -ოვა. ი- ნ-------- მ---- ი- ნ-მ-ვ-ლ-დ მ-ვ-. ------------------ ის ნამდვილად მოვა. 0
is ---d-i-----ova. i- n-------- m---- i- n-m-v-l-d m-v-. ------------------ is namdvilad mova.
Är det säkert? ნამდ-ი-ა-? ნ--------- ნ-მ-ვ-ლ-დ- ---------- ნამდვილად? 0
n-mdvi--d? n--------- n-m-v-l-d- ---------- namdvilad?
Jag vet, att han kommer. ვ-ცი----მ--ო--. ვ---- რ-- მ---- ვ-ც-, რ-მ მ-ვ-. --------------- ვიცი, რომ მოვა. 0
v-tsi---o- -o-a. v----- r-- m---- v-t-i- r-m m-v-. ---------------- vitsi, rom mova.
Han ringer säkert. ი- ნა--ვილ---და---ავ-. ი- ნ-------- დ-------- ი- ნ-მ-ვ-ლ-დ დ-რ-კ-ვ-. ---------------------- ის ნამდვილად დარეკავს. 0
i--na--v------a--k--vs. i- n-------- d--------- i- n-m-v-l-d d-r-k-a-s- ----------------------- is namdvilad darek'avs.
Verkligen? მარ--ა? მ------ მ-რ-ლ-? ------- მართლა? 0
m-rtl-? m------ m-r-l-? ------- martla?
Jag tror, att han ringer. ვფ-ქრობ, --მ-დ--ე----. ვ------- რ-- დ-------- ვ-ი-რ-ბ- რ-მ დ-რ-კ-ვ-. ---------------------- ვფიქრობ, რომ დარეკავს. 0
v-i-r-b,--om d--ek'-vs. v------- r-- d--------- v-i-r-b- r-m d-r-k-a-s- ----------------------- vpikrob, rom darek'avs.
Vinet är säkert gammalt. ღ--ნ- ნამ--ი-ად -ვ-ლია. ღ---- ნ-------- ძ------ ღ-ი-ო ნ-მ-ვ-ლ-დ ძ-ე-ი-. ----------------------- ღვინო ნამდვილად ძველია. 0
g---no n-------- dz-e--a. g----- n-------- d------- g-v-n- n-m-v-l-d d-v-l-a- ------------------------- ghvino namdvilad dzvelia.
Vet ni det säkert? ზუ-ტ---იც--? ზ----- ი---- ზ-ს-ა- ი-ი-? ------------ ზუსტად იცით? 0
zu----d-its--? z------ i----- z-s-'-d i-s-t- -------------- zust'ad itsit?
Jag antar, att det är gammalt. ვ--ქრობ- რომ ძველ-ა. ვ------- რ-- ძ------ ვ-ი-რ-ბ- რ-მ ძ-ე-ი-. -------------------- ვფიქრობ, რომ ძველია. 0
v--kro-, -om dz--l-a. v------- r-- d------- v-i-r-b- r-m d-v-l-a- --------------------- vpikrob, rom dzvelia.
Vår chef ser bra ut. ჩვენ- ----სი--ა---დ-გ--ოიყურ---. ჩ---- უ----- კ----- გ----------- ჩ-ე-ი უ-რ-ს- კ-რ-ა- გ-მ-ი-უ-ე-ა- -------------------------------- ჩვენი უფროსი კარგად გამოიყურება. 0
ch-e-i u-r-si k-a-g---gam---u-eba. c----- u----- k------ g----------- c-v-n- u-r-s- k-a-g-d g-m-i-u-e-a- ---------------------------------- chveni uprosi k'argad gamoiqureba.
Tycker ni? ასე--ი-რ-ბთ? ა-- ფ------- ა-ე ფ-ქ-ო-თ- ------------ ასე ფიქრობთ? 0
ase --kr-bt? a-- p------- a-e p-k-o-t- ------------ ase pikrobt?
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. ვ-იქრო-, რ-მ--ა-ი-- --რ--დ---მოიყურე--. ვ------- რ-- ძ----- კ----- გ----------- ვ-ი-რ-ბ- რ-მ ძ-ლ-ა- კ-რ-ა- გ-მ-ი-უ-ე-ა- --------------------------------------- ვფიქრობ, რომ ძალიან კარგად გამოიყურება. 0
vp-k-ob,-ro- d-a---n k'----d gam-iq-r--a. v------- r-- d------ k------ g----------- v-i-r-b- r-m d-a-i-n k-a-g-d g-m-i-u-e-a- ----------------------------------------- vpikrob, rom dzalian k'argad gamoiqureba.
Chefen har säkert en vännina. უ-როს-----დ-ილა---ყ--- -ეგ-ბა-ი-----. უ----- ნ-------- ჰ---- მ------- გ---- უ-რ-ს- ნ-მ-ვ-ლ-დ ჰ-ა-ს მ-გ-ბ-რ- გ-გ-. ------------------------------------- უფროსს ნამდვილად ჰყავს მეგობარი გოგო. 0
up---s ----v-l-- h-avs --g------g--o. u----- n-------- h---- m------- g---- u-r-s- n-m-v-l-d h-a-s m-g-b-r- g-g-. ------------------------------------- upross namdvilad hqavs megobari gogo.
Tror ni det verkligen? ასე--იქრობთ? ა-- ფ------- ა-ე ფ-ქ-ო-თ- ------------ ასე ფიქრობთ? 0
a-- -ikrobt? a-- p------- a-e p-k-o-t- ------------ ase pikrobt?
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. ეს-შ-საძ-ე-----,--ომ მ-ს--ე-ობ-რი გოგო ---ვს. ე- შ------------ რ-- მ-- მ------- გ--- ჰ----- ე- შ-ს-ძ-ე-ე-ი-, რ-მ მ-ს მ-გ-ბ-რ- გ-გ- ჰ-ა-ს- --------------------------------------------- ეს შესაძლებელია, რომ მას მეგობარი გოგო ჰყავს. 0
e- -h-sad-le-e-i-- --m---s-m----a-i --g--h-a--. e- s-------------- r-- m-- m------- g--- h----- e- s-e-a-z-e-e-i-, r-m m-s m-g-b-r- g-g- h-a-s- ----------------------------------------------- es shesadzlebelia, rom mas megobari gogo hqavs.

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!