Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   lv Palīgteikumi ar ka 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [deviņdesmit viens]

Palīgteikumi ar ka 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. Rī- -a--ū- bū- l--ā-s laik-. R-- v----- b-- l----- l----- R-t v-r-ū- b-s l-b-k- l-i-s- ---------------------------- Rīt varbūt būs labāks laiks. 0
Hur vet ni det ? K--J-- t- z-n--? K- J-- t- z----- K- J-s t- z-n-t- ---------------- Kā Jūs to zināt? 0
Jag hoppas, att det blir bättre. E---er-- k- ----b-- la-ā--. E- c---- k- t-- b-- l------ E- c-r-, k- t-s b-s l-b-k-. --------------------------- Es ceru, ka tas būs labāks. 0
Han kommer alldeles säkert. V-ņ- -o-ei----------. V--- n------- a------ V-ņ- n-t-i-t- a-n-k-. --------------------- Viņš noteikti atnāks. 0
Är det säkert? V-i -as -r-n-te-k--? V-- t-- i- n-------- V-i t-s i- n-t-i-t-? -------------------- Vai tas ir noteikti? 0
Jag vet, att han kommer. Es --nu,----v--- at--k-. E- z---- k- v--- a------ E- z-n-, k- v-ņ- a-n-k-. ------------------------ Es zinu, ka viņš atnāks. 0
Han ringer säkert. Vi-š-note-k----i-zva-ī-. V--- n------- p--------- V-ņ- n-t-i-t- p-e-v-n-s- ------------------------ Viņš noteikti piezvanīs. 0
Verkligen? P-tiešā-? P-------- P-t-e-ā-? --------- Patiešām? 0
Jag tror, att han ringer. Es-do-āj-, ---v--- p----a--s. E- d------ k- v--- p--------- E- d-m-j-, k- v-ņ- p-e-v-n-s- ----------------------------- Es domāju, ka viņš piezvanīs. 0
Vinet är säkert gammalt. V----n-teik---ir-ve--. V--- n------- i- v---- V-n- n-t-i-t- i- v-c-. ---------------------- Vīns noteikti ir vecs. 0
Vet ni det säkert? Va- jūs-t- d-o-i-z-nā-? V-- j-- t- d---- z----- V-i j-s t- d-o-i z-n-t- ----------------------- Vai jūs to droši zināt? 0
Jag antar, att det är gammalt. E- p-e----, -------ir-ve--. E- p------- k- t-- i- v---- E- p-e-e-u- k- t-s i- v-c-. --------------------------- Es pieņemu, ka tas ir vecs. 0
Vår chef ser bra ut. M--u va-ītāj--i--kat---l---. M--- v------- i------- l---- M-s- v-d-t-j- i-s-a-ā- l-b-. ---------------------------- Mūsu vadītājs izskatās labi. 0
Tycker ni? J-s-t-----ā-at? J-- t- d------- J-s t- d-m-j-t- --------------- Jūs tā domājat? 0
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. E- u-sk--u, ka-v-------ka-----at -o-i lab-. E- u------- k- v--- i------- p-- ļ--- l---- E- u-s-a-u- k- v-ņ- i-s-a-ā- p-t ļ-t- l-b-. ------------------------------------------- Es uzskatu, ka viņš izskatās pat ļoti labi. 0
Chefen har säkert en vännina. V-dī-ājam --t---t- -r -r--d---e. V-------- n------- i- d--------- V-d-t-j-m n-t-i-t- i- d-a-d-e-e- -------------------------------- Vadītājam noteikti ir draudzene. 0
Tror ni det verkligen? Jū--p---e-ām-t- -om--at? J-- p------- t- d------- J-s p-t-e-ā- t- d-m-j-t- ------------------------ Jūs patiešām tā domājat? 0
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. I--p-l-īgi--espēj-m---ka ----- -r -r-u-----. I- p------ i--------- k- v---- i- d--------- I- p-l-ī-i i-s-ē-a-s- k- v-ņ-m i- d-a-d-e-e- -------------------------------------------- Ir pilnīgi iespējams, ka viņam ir draudzene. 0

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!