Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   mk Споредни реченици со дека 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [деведесет и еден]

91 [dyevyedyesyet i yedyen]

Споредни реченици со дека 1

[Sporyedni ryechyenitzi so dyeka 1]

svenska makedonska Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. Вр----- у--- м----- ќ- б--- п------. Времето утре можеби ќе биде подобро. 0
V-------- o----- m------ k--- b---- p------. Vr------- o----- m------ k--- b---- p------. Vryemyeto ootrye moʐyebi kjye bidye podobro. V-y-m-e-o o-t-y- m-ʐ-e-i k-y- b-d-e p-d-b-o. -------------------------------------------.
Hur vet ni det ? Од к--- г- з----- т--? Од каде го знаете тоа? 0
O- k---- g-- z------- t--? Od k---- g-- z------- t--? Od kadye guo znayetye toa? O- k-d-e g-o z-a-e-y- t-a? -------------------------?
Jag hoppas, att det blir bättre. Се н------- д--- ќ- б--- п------. Се надевам, дека ќе биде подобро. 0
S-- n-------, d---- k--- b---- p------. Sy- n-------- d---- k--- b---- p------. Sye nadyevam, dyeka kjye bidye podobro. S-e n-d-e-a-, d-e-a k-y- b-d-e p-d-b-o. ------------,-------------------------.
Han kommer alldeles säkert. То- ќ- д---- с----- с------. Тој ќе дојде сосема сигурно. 0
T-- k--- d----- s------ s--------. To- k--- d----- s------ s--------. Toј kjye doјdye sosyema siguoorno. T-ј k-y- d-ј-y- s-s-e-a s-g-o-r-o. ---------------------------------.
Är det säkert? Си----- л- е т--? Сигурно ли е тоа? 0
S-------- l- y- t--? Si------- l- y- t--? Siguoorno li ye toa? S-g-o-r-o l- y- t-a? -------------------?
Jag vet, att han kommer. Ја- з---- д--- т-- ќ- д----. Јас знам, дека тој ќе дојде. 0
Ј-- z---, d---- t-- k--- d-----. Јa- z---- d---- t-- k--- d-----. Јas znam, dyeka toј kjye doјdye. Ј-s z-a-, d-e-a t-ј k-y- d-ј-y-. --------,----------------------.
Han ringer säkert. То- с------ ќ- с- ј---. Тој сигурно ќе се јави. 0
T-- s-------- k--- s-- ј---. To- s-------- k--- s-- ј---. Toј siguoorno kjye sye јavi. T-ј s-g-o-r-o k-y- s-e ј-v-. ---------------------------.
Verkligen? На-------? Навистина? 0
N--------? Na-------? Navistina? N-v-s-i-a? ---------?
Jag tror, att han ringer. Ми----- д--- т-- ќ- с- ј---. Мислам, дека тој ќе се јави. 0
M-----, d---- t-- k--- s-- ј---. Mi----- d---- t-- k--- s-- ј---. Mislam, dyeka toј kjye sye јavi. M-s-a-, d-e-a t-ј k-y- s-e ј-v-. ------,------------------------.
Vinet är säkert gammalt. Ви---- с------ е с----. Виното сигурно е старо. 0
V----- s-------- y- s----. Vi---- s-------- y- s----. Vinoto siguoorno ye staro. V-n-t- s-g-o-r-o y- s-a-o. -------------------------.
Vet ni det säkert? Го з----- л- т-- с- с--------? Го знаете ли тоа со сигурност? 0
G-- z------- l- t-- s- s----------? Gu- z------- l- t-- s- s----------? Guo znayetye li toa so siguoornost? G-o z-a-e-y- l- t-a s- s-g-o-r-o-t? ----------------------------------?
Jag antar, att det är gammalt. Пр------------- д--- е с----. Претпоставувам, дека е старо. 0
P---------------, d---- y- s----. Pr--------------- d---- y- s----. Pryetpostavoovam, dyeka ye staro. P-y-t-o-t-v-o-a-, d-e-a y- s-a-o. ----------------,---------------.
Vår chef ser bra ut. На---- ш-- и------ д----. Нашиот шеф изгледа добро. 0
N------ s---- i-------- d----. Na----- s---- i-------- d----. Nashiot shyef izgulyeda dobro. N-s-i-t s-y-f i-g-l-e-a d-b-o. -----------------------------.
Tycker ni? Ми-----? Мислите? 0
M-------? Mi------? Mislitye? M-s-i-y-? --------?
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. Ми----- д--- т-- и------ д--- м---- д----. Мислам, дека тој изгледа дури многу добро. 0
M-----, d---- t-- i-------- d---- m------ d----. Mi----- d---- t-- i-------- d---- m------ d----. Mislam, dyeka toј izgulyeda doori mnoguoo dobro. M-s-a-, d-e-a t-ј i-g-l-e-a d-o-i m-o-u-o d-b-o. ------,----------------------------------------.
Chefen har säkert en vännina. Ше--- с------ и-- д------. Шефот сигурно има девојка. 0
S------ s-------- i-- d-------. Sh----- s-------- i-- d-------. Shyefot siguoorno ima dyevoјka. S-y-f-t s-g-o-r-o i-a d-e-o-k-. ------------------------------.
Tror ni det verkligen? Ве------ л- н--------? Верувате ли навистина? 0
V---------- l- n--------? Vy--------- l- n--------? Vyeroovatye li navistina? V-e-o-v-t-e l- n-v-s-i-a? ------------------------?
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. Со---- е м----- д--- т-- и-- д------. Сосема е можно, дека тој има девојка. 0
S------ y- m----, d---- t-- i-- d-------. So----- y- m----- d---- t-- i-- d-------. Sosyema ye moʐno, dyeka toј ima dyevoјka. S-s-e-a y- m-ʐ-o, d-e-a t-ј i-a d-e-o-k-. ----------------,-----------------------.

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!