Ordlista

sv Bisatser med om   »   ca Subordinades amb si

93 [nittiotre]

Bisatser med om

Bisatser med om

93 [noranta-tres]

Subordinades amb si

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska katalanska Spela Mer
Jag vet inte, om han älskar mig. No-s--si-m----i--. N- s- s- m-------- N- s- s- m-e-t-m-. ------------------ No sé si m’estima. 0
Jag vet inte, om han kommer tillbaka. N---- si tornarà. N- s- s- t------- N- s- s- t-r-a-à- ----------------- No sé si tornarà. 0
Jag vet inte, om han ringer mig. N--sé-si -- tr--a-à. N- s- s- e- t------- N- s- s- e- t-u-a-à- -------------------- No sé si em trucarà. 0
Om han älskar mig? Si m-e----a? -o ho-sé. S- m-------- N- h- s-- S- m-e-t-m-? N- h- s-. ---------------------- Si m’estima? No ho sé. 0
Om han kommer tillbaka? S---o--arà?-N- h- -é. S- t------- N- h- s-- S- t-r-a-à- N- h- s-. --------------------- Si tornarà? No ho sé. 0
Om han ringer mig? S- -m t---arà--N- -o---. S- e- t------- N- h- s-- S- e- t-u-a-à- N- h- s-. ------------------------ Si em trucarà? No ho sé. 0
Jag frågar mig, om han tänker på mig. Em -r-gu-to--- -en-------i. E- p------- s- p---- e- m-- E- p-e-u-t- s- p-n-a e- m-. --------------------------- Em pregunto si pensa en mi. 0
Jag frågar mig, om han har en annan. E--p---u-t- -i--n ---una-al--a. E- p------- s- e- t- u-- a----- E- p-e-u-t- s- e- t- u-a a-t-a- ------------------------------- Em pregunto si en té una altra. 0
Jag undrar, om han ljuger. Em preg-n----- me--e--. E- p------- s- m------- E- p-e-u-t- s- m-n-e-x- ----------------------- Em pregunto si menteix. 0
Om han tänker på mig? N- s---i -e-sa----mi. N- s- s- p---- e- m-- N- s- s- p-n-a e- m-. --------------------- No sé si pensa en mi. 0
Om han har en annan? N- -- -i en t- una a-tr-. N- s- s- e- t- u-- a----- N- s- s- e- t- u-a a-t-a- ------------------------- No sé si en té una altra. 0
Om han säger sanningen? N- ------diu-la-v---tat. N- s- s- d-- l- v------- N- s- s- d-u l- v-r-t-t- ------------------------ No sé si diu la veritat. 0
Jag tvivlar på, att han verkligen tycker om mig. Dubto que-re-l---t-l------di. D---- q-- r------- l- a------ D-b-o q-e r-a-m-n- l- a-r-d-. ----------------------------- Dubto que realment li agradi. 0
Jag tvivlar på, att han skriver till mig. Du----q-e -’--cr----. D---- q-- m---------- D-b-o q-e m-e-c-i-u-. --------------------- Dubto que m’escrigui. 0
Jag tvivlar på, att han vill gifta sig med mig. Dub-- q-- e- ca-i-a-b -i. D---- q-- e- c--- a-- m-- D-b-o q-e e- c-s- a-b m-. ------------------------- Dubto que es casi amb mi. 0
Om han verkligen tycker om mig? Si--i -grad-? -o -- -é. S- l- a------ N- h- s-- S- l- a-r-d-? N- h- s-. ----------------------- Si li agrado? No ho sé. 0
Om han skriver till mig? Si m--s--i-r-? No-h- -é. S- m---------- N- h- s-- S- m-e-c-i-r-? N- h- s-. ------------------------ Si m’escriurà? No ho sé. 0
Om han gifter sig med mig? S- e--ca---à-a---m-- -- -- sé. S- e- c----- a-- m-- N- h- s-- S- e- c-s-r- a-b m-? N- h- s-. ------------------------------ Si es casarà amb mi? No ho sé. 0

Hur lär sig hjärnan grammatik?

Vi börjar lära oss vårt modersmål som bebisar. Det händer automatiskt. Vi är inte medvetna om det. Men vår hjärna har en hel del att göra när vi lär oss. När vi lär oss grammatik, till exempel, har den en hel del att arbeta med. Varje dag hör den nya saker. Den tar ständigt emot ny stimuli. Men hjärnan kan inte bearbeta varje stimulans för sig. Den måste agera ekonomiskt. Därför orienterar den sig mot regelbundenhet. Hjärnan kommer ihåg vad den hör ofta. Den registrerar hur ofta en viss sak förekommer. Sedan gör den en grammatisk regel utifrån dessa exempel. Barn vet huruvida en mening är korrekt eller inte. Men de vet inte varför. Deras hjärna känner till reglerna utan att ha lärt sig dem. Vuxna lär sig språk annorlunda. De känner redan till strukturerna i sitt modersmål Dessa bildar basen för de nya grammatiska reglerna. Men för att lära sig behöver vuxna undervisning. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Detta kan till exempel ses med substantiv och verb. De lagras i olika regioner i hjärnan. Olika regioner i hjärnan är aktiva vid bearbetning av dem. Enkla regler lärs också in annorlunda än komplexa regler. Med komplexa regler arbetar flera regioner i hjärnan tillsammans. Exakt hur hjärnan lär sig grammatik har ännu inte undersökts. Men vi vet att teoretiskt sett kan den lära sig varenda grammatikregel…