Ordlista

sv Bisatser med om   »   eo Subfrazoj kun ĉu

93 [nittiotre]

Bisatser med om

Bisatser med om

93 [naŭdek tri]

Subfrazoj kun ĉu

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Jag vet inte, om han älskar mig. Mi n- s---- ĉ- l- a--- m--. Mi ne scias ĉu li amas min. 0
Jag vet inte, om han kommer tillbaka. Mi n- s---- ĉ- l- r------. Mi ne scias ĉu li revenos. 0
Jag vet inte, om han ringer mig. Mi n- s---- ĉ- l- v---- m--. Mi ne scias ĉu li vokos min. 0
Om han älskar mig? Ĉu l- e--- a--- m--? Ĉu li eble amas min? 0
Om han kommer tillbaka? Ĉu l- e--- r------? Ĉu li eble revenos? 0
Om han ringer mig? Ĉu l- e--- v---- m--? Ĉu li eble vokos min? 0
Jag frågar mig, om han tänker på mig. Mi d------- m-- ĉ- l- p----- p-- m-. Mi demandas min ĉu li pensas pri mi. 0
Jag frågar mig, om han har en annan. Mi d------- m-- ĉ- l- h---- i-- a----. Mi demandas min ĉu li havas iun alian. 0
Jag undrar, om han ljuger. Mi d------- m-- ĉ- l- m-------. Mi demandas min ĉu li mensogas. 0
Om han tänker på mig? Ĉu l- e--- p----- p-- m-? Ĉu li eble pensas pri mi? 0
Om han har en annan? Ĉu l- e--- h---- i-- a----? Ĉu li eble havas iun alian? 0
Om han säger sanningen? Ĉu l- e--- d---- l- v----? Ĉu li eble diras la veron? 0
Jag tvivlar på, att han verkligen tycker om mig. Mi d---- ĉ- l- v--- ŝ---- m--. Mi dubas ĉu li vere ŝatas min. 0
Jag tvivlar på, att han skriver till mig. Mi d---- ĉ- l- s------ a- m-. Mi dubas ĉu li skribos al mi. 0
Jag tvivlar på, att han vill gifta sig med mig. Mi d---- ĉ- l- e------ j- m-. Mi dubas ĉu li edziĝos je mi. 0
Om han verkligen tycker om mig? Ĉu l- e--- v--- ŝ---- m--? Ĉu li eble vere ŝatas min? 0
Om han skriver till mig? Ĉu l- e--- s------ a- m-? Ĉu li eble skribos al mi? 0
Om han gifter sig med mig? Ĉu l- e--- e------ j- m-? Ĉu li eble edziĝos je mi? 0

Hur lär sig hjärnan grammatik?

Vi börjar lära oss vårt modersmål som bebisar. Det händer automatiskt. Vi är inte medvetna om det. Men vår hjärna har en hel del att göra när vi lär oss. När vi lär oss grammatik, till exempel, har den en hel del att arbeta med. Varje dag hör den nya saker. Den tar ständigt emot ny stimuli. Men hjärnan kan inte bearbeta varje stimulans för sig. Den måste agera ekonomiskt. Därför orienterar den sig mot regelbundenhet. Hjärnan kommer ihåg vad den hör ofta. Den registrerar hur ofta en viss sak förekommer. Sedan gör den en grammatisk regel utifrån dessa exempel. Barn vet huruvida en mening är korrekt eller inte. Men de vet inte varför. Deras hjärna känner till reglerna utan att ha lärt sig dem. Vuxna lär sig språk annorlunda. De känner redan till strukturerna i sitt modersmål Dessa bildar basen för de nya grammatiska reglerna. Men för att lära sig behöver vuxna undervisning. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Detta kan till exempel ses med substantiv och verb. De lagras i olika regioner i hjärnan. Olika regioner i hjärnan är aktiva vid bearbetning av dem. Enkla regler lärs också in annorlunda än komplexa regler. Med komplexa regler arbetar flera regioner i hjärnan tillsammans. Exakt hur hjärnan lär sig grammatik har ännu inte undersökts. Men vi vet att teoretiskt sett kan den lära sig varenda grammatikregel…