Ordlista

sv Bisatser med om   »   et Kõrvallaused sõnaga kas

93 [nittiotre]

Bisatser med om

Bisatser med om

93 [üheksakümmend kolm]

Kõrvallaused sõnaga kas

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag vet inte, om han älskar mig. Ma e- t--- k-- t- a------- m---. Ma ei tea, kas ta armastab mind. 0
Jag vet inte, om han kommer tillbaka. Ma e- t--- k-- t- t---- t-----. Ma ei tea, kas ta tuleb tagasi. 0
Jag vet inte, om han ringer mig. Ma e- t--- k-- t- h------- m----. Ma ei tea, kas ta helistab mulle. 0
Om han älskar mig? Ka- t- t----- a------- m---? Kas ta tõesti armastab mind? 0
Om han kommer tillbaka? Ka- t- t----- t---- t-----? Kas ta tõesti tuleb tagasi? 0
Om han ringer mig? Ka- t- t----- h------- m----? Kas ta tõesti helistab mulle? 0
Jag frågar mig, om han tänker på mig. Ma k---- e------ k-- t- m----- m-----. Ma küsin endalt, kas ta mõtleb minule. 0
Jag frågar mig, om han har en annan. Ma k---- e------ k-- t-- o- k---- t----. Ma küsin endalt, kas tal on keegi teine. 0
Jag undrar, om han ljuger. Ma k---- e------ k-- t- v------. Ma küsin endalt, kas ta valetab. 0
Om han tänker på mig? Ka- t- t----- m----- m-----? Kas ta tõesti mõtleb minule? 0
Om han har en annan? Ka- t-- o- t----- k---- t----? Kas tal on tõesti keegi teine? 0
Om han säger sanningen? Ka- t- t----- r----- t---? Kas ta tõesti rääkis tõtt? 0
Jag tvivlar på, att han verkligen tycker om mig. Ma k------- k-- m- t---- t--------- m------. Ma kahtlen, kas ma talle tegelikult meeldin. 0
Jag tvivlar på, att han skriver till mig. Ma k------- k-- t- k------- m----. Ma kahtlen, kas ta kirjutab mulle. 0
Jag tvivlar på, att han vill gifta sig med mig. Ma k------- k-- t- m----- a-------. Ma kahtlen, kas ta minuga abiellub. 0
Om han verkligen tycker om mig? Ka- m- t----- m------ t----? Kas ma tõesti meeldin talle? 0
Om han skriver till mig? Ka- t- t----- k------- m----? Kas ta tõesti kirjutab mulle? 0
Om han gifter sig med mig? Ka- t- t----- a------- m-----? Kas ta tõesti abiellub minuga? 0

Hur lär sig hjärnan grammatik?

Vi börjar lära oss vårt modersmål som bebisar. Det händer automatiskt. Vi är inte medvetna om det. Men vår hjärna har en hel del att göra när vi lär oss. När vi lär oss grammatik, till exempel, har den en hel del att arbeta med. Varje dag hör den nya saker. Den tar ständigt emot ny stimuli. Men hjärnan kan inte bearbeta varje stimulans för sig. Den måste agera ekonomiskt. Därför orienterar den sig mot regelbundenhet. Hjärnan kommer ihåg vad den hör ofta. Den registrerar hur ofta en viss sak förekommer. Sedan gör den en grammatisk regel utifrån dessa exempel. Barn vet huruvida en mening är korrekt eller inte. Men de vet inte varför. Deras hjärna känner till reglerna utan att ha lärt sig dem. Vuxna lär sig språk annorlunda. De känner redan till strukturerna i sitt modersmål Dessa bildar basen för de nya grammatiska reglerna. Men för att lära sig behöver vuxna undervisning. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Detta kan till exempel ses med substantiv och verb. De lagras i olika regioner i hjärnan. Olika regioner i hjärnan är aktiva vid bearbetning av dem. Enkla regler lärs också in annorlunda än komplexa regler. Med komplexa regler arbetar flera regioner i hjärnan tillsammans. Exakt hur hjärnan lär sig grammatik har ännu inte undersökts. Men vi vet att teoretiskt sett kan den lära sig varenda grammatikregel…