Ordlista

sv Bisatser med om   »   lt Šalutiniai sakiniai su ar

93 [nittiotre]

Bisatser med om

Bisatser med om

93 [devyniasdešimt trys]

Šalutiniai sakiniai su ar

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
Jag vet inte, om han älskar mig. (-----eži-au--a--jis-m-n---yli. (--- n------- a- j-- m--- m---- (-š- n-ž-n-u- a- j-s m-n- m-l-. ------------------------------- (Aš) nežinau, ar jis mane myli. 0
Jag vet inte, om han kommer tillbaka. (--- n-žin-u- a---is gr-š. (--- n------- a- j-- g---- (-š- n-ž-n-u- a- j-s g-į-. -------------------------- (Aš) nežinau, ar jis grįš. 0
Jag vet inte, om han ringer mig. (-š) n-ži---- ar--i- --- pa----bins. (--- n------- a- j-- m-- p---------- (-š- n-ž-n-u- a- j-s m-n p-s-a-b-n-. ------------------------------------ (Aš) nežinau, ar jis man paskambins. 0
Om han älskar mig? A- j-- mane-m-l-? A- j-- m--- m---- A- j-s m-n- m-l-? ----------------- Ar jis mane myli? 0
Om han kommer tillbaka? Ar---- ----? A- j-- g---- A- j-s g-į-? ------------ Ar jis grįš? 0
Om han ringer mig? Ar-j-- --n-----amb---? A- j-- m-- p---------- A- j-s m-n p-s-a-b-n-? ---------------------- Ar jis man paskambins? 0
Jag frågar mig, om han tänker på mig. A--kl-usi-----ęs,--r--i- api-----e-g---oja. A- k------ s----- a- j-- a--- m--- g------- A- k-a-s-u s-v-s- a- j-s a-i- m-n- g-l-o-a- ------------------------------------------- Aš klausiu savęs, ar jis apie mane galvoja. 0
Jag frågar mig, om han har en annan. Aš-k--usiu--avęs,--- --s---ri ki-ą. A- k------ s----- a- j-- t--- k---- A- k-a-s-u s-v-s- a- j-s t-r- k-t-. ----------------------------------- Aš klausiu savęs, ar jis turi kitą. 0
Jag undrar, om han ljuger. A- k-au-i------s,-ar-j-- n---lu---. A- k------ s----- a- j-- n--------- A- k-a-s-u s-v-s- a- j-s n-m-l-o-a- ----------------------------------- Aš klausiu savęs, ar jis nemeluoja. 0
Om han tänker på mig? A- ji- apie -a-e--a-vo--? A- j-- a--- m--- g------- A- j-s a-i- m-n- g-l-o-a- ------------------------- Ar jis apie mane galvoja? 0
Om han har en annan? Ar j-- --ri-ki--? A- j-- t--- k---- A- j-s t-r- k-t-? ----------------- Ar jis turi kitą? 0
Om han säger sanningen? A- ji- s-ko--i--ą? A- j-- s--- t----- A- j-s s-k- t-e-ą- ------------------ Ar jis sako tiesą? 0
Jag tvivlar på, att han verkligen tycker om mig. (Aš)-abe-oju,-ar---š- ----t----i-pa-i--u. (--- a------- a- (--- j-- t----- p------- (-š- a-e-o-u- a- (-š- j-m t-k-a- p-t-n-u- ----------------------------------------- (Aš) abejoju, ar (aš) jam tikrai patinku. 0
Jag tvivlar på, att han skriver till mig. (-š--a-ejo--, -r ji---a- -araš-s. (--- a------- a- j-- m-- p------- (-š- a-e-o-u- a- j-s m-n p-r-š-s- --------------------------------- (Aš) abejoju, ar jis man parašys. 0
Jag tvivlar på, att han vill gifta sig med mig. (Aš- abe--ju- -r -i----n---es. (--- a------- a- j-- m--- v--- (-š- a-e-o-u- a- j-s m-n- v-s- ------------------------------ (Aš) abejoju, ar jis mane ves. 0
Om han verkligen tycker om mig? Ar-ti-r----- j-- pati-k-? A- t----- a- j-- p------- A- t-k-a- a- j-m p-t-n-u- ------------------------- Ar tikrai aš jam patinku? 0
Om han skriver till mig? Ar-ji---a----r--y-? A- j-- m-- p------- A- j-s m-n p-r-š-s- ------------------- Ar jis man parašys? 0
Om han gifter sig med mig? A- -i- -ane -e-? A- j-- m--- v--- A- j-s m-n- v-s- ---------------- Ar jis mane ves? 0

Hur lär sig hjärnan grammatik?

Vi börjar lära oss vårt modersmål som bebisar. Det händer automatiskt. Vi är inte medvetna om det. Men vår hjärna har en hel del att göra när vi lär oss. När vi lär oss grammatik, till exempel, har den en hel del att arbeta med. Varje dag hör den nya saker. Den tar ständigt emot ny stimuli. Men hjärnan kan inte bearbeta varje stimulans för sig. Den måste agera ekonomiskt. Därför orienterar den sig mot regelbundenhet. Hjärnan kommer ihåg vad den hör ofta. Den registrerar hur ofta en viss sak förekommer. Sedan gör den en grammatisk regel utifrån dessa exempel. Barn vet huruvida en mening är korrekt eller inte. Men de vet inte varför. Deras hjärna känner till reglerna utan att ha lärt sig dem. Vuxna lär sig språk annorlunda. De känner redan till strukturerna i sitt modersmål Dessa bildar basen för de nya grammatiska reglerna. Men för att lära sig behöver vuxna undervisning. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Detta kan till exempel ses med substantiv och verb. De lagras i olika regioner i hjärnan. Olika regioner i hjärnan är aktiva vid bearbetning av dem. Enkla regler lärs också in annorlunda än komplexa regler. Med komplexa regler arbetar flera regioner i hjärnan tillsammans. Exakt hur hjärnan lär sig grammatik har ännu inte undersökts. Men vi vet att teoretiskt sett kan den lära sig varenda grammatikregel…