Ordlista

sv Konjunktioner 1   »   am መገናኛዎች 1

94 [nittiofyra]

Konjunktioner 1

Konjunktioner 1

94 [ዘጠና አራት]

94 [zet’ena ārati]

መገናኛዎች 1

[mesitets’amiri 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Vänta, tills det slutar regna. ቆይ ----ቡ --ከ-ቆም ቆ- ፤ ዝ-- እ----- ቆ- ፤ ዝ-ቡ እ-ከ-ቆ- --------------- ቆይ ፤ ዝናቡ እስከሚቆም 0
k’----;-z-nabu--s---m--’o-i k---- ; z----- i----------- k-o-i ; z-n-b- i-i-e-ī-’-m- --------------------------- k’oyi ; zinabu isikemīk’omi
Vänta, tills jag är färdig. ቆ- ፤ እ-ከ-ጨርስ ቆ- ፤ እ------ ቆ- ፤ እ-ከ-ጨ-ስ ------------ ቆይ ፤ እስከምጨርስ 0
k’--- ; -s-k-m-c--e-i-i k---- ; i-------------- k-o-i ; i-i-e-i-h-e-i-i ----------------------- k’oyi ; isikemich’erisi
Vänta, tills han kommer tillbaka. ቆይ፤--ሱ-እ-ኪ----ድረስ ቆ-- እ- እ----- ድ-- ቆ-፤ እ- እ-ኪ-ለ- ድ-ስ ----------------- ቆይ፤ እሱ እስኪመለስ ድረስ 0
k---i- isu-i-ikī-eles- dire-i k----- i-- i---------- d----- k-o-i- i-u i-i-ī-e-e-i d-r-s- ----------------------------- k’oyi; isu isikīmelesi diresi
Jag väntar tills mitt hår är torrt. ፀ-- እስ-ደር- -ረስ-እጠብቃለው/-ቆያለ-። ፀ-- እ----- ድ-- እ------------ ፀ-ሬ እ-ኪ-ር- ድ-ስ እ-ብ-ለ-/-ቆ-ለ-። ---------------------------- ፀጉሬ እስኪደርቅ ድረስ እጠብቃለው/እቆያለው። 0
t͟--egu-ē --i----ri-’i dir-si it’e-i-’--e-i--k’--a-ewi. t-------- i----------- d----- i------------------------ t-s-e-u-ē i-i-ī-e-i-’- d-r-s- i-’-b-k-a-e-i-i-’-y-l-w-. ------------------------------------------------------- t͟s’egurē isikīderik’i diresi it’ebik’alewi/ik’oyalewi.
Jag väntar tills filmen är slut. ፊ---እስ-ሚ-ልቅ-ድረስ እጠብ-ለ-/--ያ-ው። ፊ-- እ------ ድ-- እ------------ ፊ-ሙ እ-ከ-ያ-ቅ ድ-ስ እ-ብ-ለ-/-ቆ-ለ-። ----------------------------- ፊልሙ እስከሚያልቅ ድረስ እጠብቃለው/እቆያለው። 0
fīli-u -si--mīy---k’----r--- i-’--i--a--wi/i-’-yal-w-. f----- i------------- d----- i------------------------ f-l-m- i-i-e-ī-a-i-’- d-r-s- i-’-b-k-a-e-i-i-’-y-l-w-. ------------------------------------------------------ fīlimu isikemīyalik’i diresi it’ebik’alewi/ik’oyalewi.
Jag väntar tills trafikljuset blir grönt. የት-ፊ--መብራ- -ረ-ጋ--እ-ኪ-ራ ድረስ --ብ--ው/እቆያለው። የ---- መ--- አ---- እ---- ድ-- እ------------ የ-ራ-ክ መ-ራ- አ-ን-ዴ እ-ኪ-ራ ድ-ስ እ-ብ-ለ-/-ቆ-ለ-። ---------------------------------------- የትራፊክ መብራቱ አረንጋዴ እስኪበራ ድረስ እጠብቃለው/እቆያለው። 0
y---ra--ki -ebir-t---ren--a-- i-i--be---dire-i--t-ebik’al--i/ik’o--le--. y--------- m------- ā-------- i-------- d----- i------------------------ y-t-r-f-k- m-b-r-t- ā-e-i-a-ē i-i-ī-e-a d-r-s- i-’-b-k-a-e-i-i-’-y-l-w-. ------------------------------------------------------------------------ yetirafīki mebiratu ārenigadē isikībera diresi it’ebik’alewi/ik’oyalewi.
När åker du på semester? እ-ፍ- -- -ም-ሄደ-/---መቼ---？ እ--- ጉ- የ-------- መ- ነ-- እ-ፍ- ጉ- የ-ት-ደ-/-ው መ- ነ-？ ------------------------ እረፍት ጉዞ የምትሄደው/ጂው መቼ ነው？ 0
ire-it- guz- -e--t-h-dewi/jī-i-me-hē-new-？ i------ g--- y---------------- m---- n---- i-e-i-i g-z- y-m-t-h-d-w-/-ī-i m-c-ē n-w-？ ------------------------------------------ irefiti guzo yemitihēdewi/jīwi mechē newi？
Innan sommarlovet? ከ-ጋ--እረ--/--- በፊት? ከ--- እ------- በ--- ከ-ጋ- እ-ፍ-/-አ- በ-ት- ------------------ ከበጋው እረፍት/በአል በፊት? 0
ke--gaw- i-e-it-/b----i--ef-t-? k------- i------------- b------ k-b-g-w- i-e-i-i-b-’-l- b-f-t-? ------------------------------- kebegawi irefiti/be’āli befīti?
Ja, innan sommarlovet börjar. አዎ---------ረፍት ከ--መሩ ---። አ- ፤ የ--- እ--- ከ---- በ--- አ- ፤ የ-ጋ- እ-ፍ- ከ-ጀ-ሩ በ-ት- ------------------------- አዎ ፤ የበጋው እረፍት ከመጀመሩ በፊት። 0
āwo --yebeg-wi-i-e-it- -e-ejem--u-----ti. ā-- ; y------- i------ k--------- b------ ā-o ; y-b-g-w- i-e-i-i k-m-j-m-r- b-f-t-. ----------------------------------------- āwo ; yebegawi irefiti kemejemeru befīti.
Reparera taket, innan vintern börjar. ክ----ሳ--ም---ሪ-ው- -ግ-። ክ--- ሳ---- ጣ---- ጠ--- ክ-ም- ሳ-ጀ-ር ጣ-ያ-ን ጠ-ን- --------------------- ክረምቱ ሳይጀምር ጣሪያውን ጠግን። 0
kiremitu -a-ije-i-- t’ar---w--------ini. k------- s--------- t---------- t------- k-r-m-t- s-y-j-m-r- t-a-ī-a-i-i t-e-i-i- ---------------------------------------- kiremitu sayijemiri t’arīyawini t’egini.
Tvätta händerna, innan du sätter dig till bords. ጠረ----ጋር ከመ---ህ---በፊት እጅ-ን--ን---ብ/ቢ። ጠ---- ጋ- ከ------- በ-- እ------ ታ----- ጠ-ጴ-ው ጋ- ከ-ቀ-ጥ-/- በ-ት እ-ህ-/-ን ታ-ብ-ቢ- ------------------------------------ ጠረጴዛው ጋር ከመቀመጥህ/ሽ በፊት እጅህን/ሽን ታጠብ/ቢ። 0
t’er-p’ēz----g-r--k-m-k-em-t---i------e-īti i--h-n-/-h-n---a--e-i/--. t----------- g--- k----------------- b----- i------------ t---------- t-e-e-’-z-w- g-r- k-m-k-e-e-’-h-/-h- b-f-t- i-i-i-i-s-i-i t-t-e-i-b-. --------------------------------------------------------------------- t’erep’ēzawi gari kemek’emet’ihi/shi befīti ijihini/shini tat’ebi/bī.
Stäng fönstret, innan du går ut. ከ---ትህ-በ----ስኮ-ን--ጋ--። ከ----- በ-- መ---- ዝ---- ከ-ው-ት- በ-ት መ-ኮ-ን ዝ-/-። ---------------------- ከመውጣትህ በፊት መስኮቱን ዝጋ/ጊ። 0
kemewit---ih- -e---i--e-----u-i zi----ī. k------------ b----- m--------- z------- k-m-w-t-a-i-i b-f-t- m-s-k-t-n- z-g-/-ī- ---------------------------------------- kemewit’atihi befīti mesikotuni ziga/gī.
När kommer du hem? ወደ ቤ- መ- ትመ-ለ---? ወ- ቤ- መ- ት------- ወ- ቤ- መ- ት-ጣ-ህ-ሽ- ----------------- ወደ ቤት መቼ ትመጣለህ/ሽ? 0
w-de --t--mechē--i--t’a-ehi/-hi? w--- b--- m---- t--------------- w-d- b-t- m-c-ē t-m-t-a-e-i-s-i- -------------------------------- wede bēti mechē timet’alehi/shi?
Efter lektionen? ከ-ምህ-ት----? ከ----- በ--- ከ-ም-ር- በ-ላ- ----------- ከትምህርት በኋላ? 0
k-ti-ih---ti b-h-wal-? k----------- b-------- k-t-m-h-r-t- b-h-w-l-? ---------------------- ketimihiriti beḫwala?
Ja, efter det att lektionen är slut. አዎ-- --ህር---ለ- ---። አ- ፤ ት---- ካ-- በ--- አ- ፤ ት-ህ-ት ካ-ቀ በ-ላ- ------------------- አዎ ፤ ትምህርት ካለቀ በኋላ። 0
ā-o ; ti---irit- --l-k---beh---l-. ā-- ; t--------- k------ b-------- ā-o ; t-m-h-r-t- k-l-k-e b-h-w-l-. ---------------------------------- āwo ; timihiriti kalek’e beḫwala.
Efter olyckan, kunde han inte arbeta längre. አደጋ -ደረሰበት በ---መ-ራት-----ም። አ-- ከ----- በ-- መ--- አ----- አ-ጋ ከ-ረ-በ- በ-ላ መ-ራ- አ-ች-ም- -------------------------- አደጋ ከደረሰበት በኋላ መስራት አይችልም። 0
ā--g- ---eresebe---be---al- me-ir--i ā--ch-li-i. ā---- k----------- b------- m------- ā---------- ā-e-a k-d-r-s-b-t- b-h-w-l- m-s-r-t- ā-i-h-l-m-. ------------------------------------------------ ādega kederesebeti beḫwala mesirati āyichilimi.
Efter det att han förlorat sitt arbete, åkte han till Amerika. ስ-ውን ---በኋላ -ደ አ--ካ---። ስ--- ካ- በ-- ወ- አ--- ሄ-- ስ-ው- ካ- በ-ላ ወ- አ-ሪ- ሄ-። ----------------------- ስራውን ካጣ በኋላ ወደ አሜሪካ ሄደ። 0
si-a-i-i --t’a--e---a-a---de ----ī-- -ē--. s------- k---- b------- w--- ā------ h---- s-r-w-n- k-t-a b-h-w-l- w-d- ā-ē-ī-a h-d-. ------------------------------------------ sirawini kat’a beḫwala wede āmērīka hēde.
Efter det att han åkt till Amerika, blev han rik. አ-ሪካ -ሄደ-ብኋ- ሃ--ም---። አ--- ከ-- ብ-- ሃ--- ሆ-- አ-ሪ- ከ-ደ ብ-ላ ሃ-ታ- ሆ-። --------------------- አሜሪካ ከሄደ ብኋላ ሃብታም ሆነ። 0
ā-ēr--a ke-ēd--bi---a-a h-bita-i--o-e. ā------ k----- b------- h------- h---- ā-ē-ī-a k-h-d- b-h-w-l- h-b-t-m- h-n-. -------------------------------------- āmērīka kehēde biḫwala habitami hone.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Hur man lär sig två språk samtidigt

Främmande språk blir allt viktigare idag. Många människor lär sig ett främmande språk. Men det finns många intressanta språk i världen. Därför lär sig många människor flera språk samtidigt. Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga. Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt. När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk. Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken. Det är annorlunda med vuxna. De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt. De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler. Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra. Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra. Det kan leda till att man blandar ihop dem. Därför är det klokt att noga analysera båda språken. Du kan till exempel göra en lista. Där kan du registrera likheter och skillnader. På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken. Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken. Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk. Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra. Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda. Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk. I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra! Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt. Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.