Ordlista

sv Konjunktioner 1   »   sl Vezniki 1

94 [nittiofyra]

Konjunktioner 1

Konjunktioner 1

94 [štiriindevetdeset]

Vezniki 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Vänta, tills det slutar regna. P-ča-aj---okl-r-n- --e--h-----. P------- d----- n- p------ d--- P-č-k-j- d-k-e- n- p-e-e-a d-ž- ------------------------------- Počakaj, dokler ne preneha dež. 0
Vänta, tills jag är färdig. P------, do-le--ne -on---. P------- d----- n- k------ P-č-k-j- d-k-e- n- k-n-a-. -------------------------- Počakaj, dokler ne končam. 0
Vänta, tills han kommer tillbaka. P-čak-j,-d--l-r-----e-----. P------- d----- s- n- v---- P-č-k-j- d-k-e- s- n- v-n-. --------------------------- Počakaj, dokler se ne vrne. 0
Jag väntar tills mitt hår är torrt. P-č----, dok-er-------n- -osu--jo l-sje. P------- d----- s- m- n- p------- l----- P-č-k-m- d-k-e- s- m- n- p-s-š-j- l-s-e- ---------------------------------------- Počakam, dokler se mi ne posušijo lasje. 0
Jag väntar tills filmen är slut. Po--ka-- do---r se ---m--e -onč-. P------- d----- s- f--- n- k----- P-č-k-m- d-k-e- s- f-l- n- k-n-a- --------------------------------- Počakam, dokler se film ne konča. 0
Jag väntar tills trafikljuset blir grönt. P---ka-, -o---r-s-m--o--------z---n. P------- d----- s------ n- b- z----- P-č-k-m- d-k-e- s-m-f-r n- b- z-l-n- ------------------------------------ Počakam, dokler semafor ne bo zelen. 0
När åker du på semester? Kda- se-odp---eš--a do--st? K--- s- o------- n- d------ K-a- s- o-p-l-e- n- d-p-s-? --------------------------- Kdaj se odpelješ na dopust? 0
Innan sommarlovet? Š- --e- p--etni-i-----tnic-mi? Š- p--- p-------- p----------- Š- p-e- p-l-t-i-i p-č-t-i-a-i- ------------------------------ Še pred poletnimi počitnicami? 0
Ja, innan sommarlovet börjar. J-,--e--re--- s-----n--o-po-e--e-poč--nice. J-- š- p----- s- z------ p------ p--------- J-, š- p-e-e- s- z-č-e-o p-l-t-e p-č-t-i-e- ------------------------------------------- Ja, še preden se začnejo poletne počitnice. 0
Reparera taket, innan vintern börjar. Po---v- st-eh-- pre-en -e--a-n--zim-. P------ s------ p----- s- z---- z---- P-p-a-i s-r-h-, p-e-e- s- z-č-e z-m-. ------------------------------------- Popravi streho, preden se začne zima. 0
Tvätta händerna, innan du sätter dig till bords. Um----i -o-------de- ----š -- miz-. U--- s- r---- p----- s---- z- m---- U-i- s- r-k-, p-e-e- s-d-š z- m-z-. ----------------------------------- Umij si roke, preden sedeš za mizo. 0
Stäng fönstret, innan du går ut. Z-pri-okn-- pr---n -reš---n. Z---- o---- p----- g--- v--- Z-p-i o-n-, p-e-e- g-e- v-n- ---------------------------- Zapri okno, preden greš ven. 0
När kommer du hem? Kda- p-i-eš-d--o-? K--- p----- d----- K-a- p-i-e- d-m-v- ------------------ Kdaj prideš domov? 0
Efter lektionen? P--pouk-? P- p----- P- p-u-u- --------- Po pouku? 0
Ja, efter det att lektionen är slut. Ja, --t-- ko-b- -one- -ou--. J-- p---- k- b- k---- p----- J-, p-t-m k- b- k-n-c p-u-a- ---------------------------- Ja, potem ko bo konec pouka. 0
Efter olyckan, kunde han inte arbeta längre. P--e-, -o--e--u--e z----l---e-r--a,--i v-č---g-l -elati. P----- k- s- m- j- z------ n------- n- v-- m---- d------ P-t-m- k- s- m- j- z-o-i-a n-s-e-a- n- v-č m-g-l d-l-t-. -------------------------------------------------------- Potem, ko se mu je zgodila nesreča, ni več mogel delati. 0
Efter det att han förlorat sitt arbete, åkte han till Amerika. Po-em,-ko je------il-d---, -- o-še- - -m-ri-o. P----- k- j- i------ d---- j- o---- v A------- P-t-m- k- j- i-g-b-l d-l-, j- o-š-l v A-e-i-o- ---------------------------------------------- Potem, ko je izgubil delo, je odšel v Ameriko. 0
Efter det att han åkt till Amerika, blev han rik. Pote-,-----e--el-v -mer-ko, j---o--a---o-a-. P----- k- j- š-- v A------- j- p----- b----- P-t-m- k- j- š-l v A-e-i-o- j- p-s-a- b-g-t- -------------------------------------------- Potem, ko je šel v Ameriko, je postal bogat. 0

Hur man lär sig två språk samtidigt

Främmande språk blir allt viktigare idag. Många människor lär sig ett främmande språk. Men det finns många intressanta språk i världen. Därför lär sig många människor flera språk samtidigt. Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga. Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt. När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk. Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken. Det är annorlunda med vuxna. De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt. De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler. Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra. Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra. Det kan leda till att man blandar ihop dem. Därför är det klokt att noga analysera båda språken. Du kan till exempel göra en lista. Där kan du registrera likheter och skillnader. På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken. Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken. Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk. Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra. Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda. Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk. I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra! Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt. Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.