Ordlista

sv Konjunktioner 1   »   zh 连词1

94 [nittiofyra]

Konjunktioner 1

Konjunktioner 1

94[九十四]

94 [Jiǔshísì]

连词1

[liáncí 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Vänta, tills det slutar regna. 等等-,--到 ---。 等--- 等- 雨- 。 等-吧- 等- 雨- 。 ------------ 等等吧, 等到 雨停 。 0
d-n- -ěng---,--ěn-d-o--ǔ--ín-. d--- d--- b-- d------ y- t---- d-n- d-n- b-, d-n-d-o y- t-n-. ------------------------------ děng děng ba, děngdào yǔ tíng.
Vänta, tills jag är färdig. 等等吧,-等- 我 -完-。 等--- 等- 我 做- 。 等-吧- 等- 我 做- 。 -------------- 等等吧, 等到 我 做完 。 0
Děng---n---a---ěn--à- wǒ -u- -án. D--- d--- b-- d------ w- z-- w--- D-n- d-n- b-, d-n-d-o w- z-ò w-n- --------------------------------- Děng děng ba, děngdào wǒ zuò wán.
Vänta, tills han kommer tillbaka. 等--,-等到-- 回来-。 等--- 等- 他 回- 。 等-吧- 等- 他 回- 。 -------------- 等等吧, 等到 他 回来 。 0
Děn----n--b-, -ěn---o -- h---á-. D--- d--- b-- d------ t- h------ D-n- d-n- b-, d-n-d-o t- h-í-á-. -------------------------------- Děng děng ba, děngdào tā huílái.
Jag väntar tills mitt hår är torrt. 我-要--- 头- 干 。 我 要 等- 头- 干 。 我 要 等- 头- 干 。 ------------- 我 要 等到 头发 干 。 0
W---à--d--gdà----u-ǎ-g--. W- y-- d------ t---- g--- W- y-o d-n-d-o t-u-ǎ g-n- ------------------------- Wǒ yào děngdào tóufǎ gàn.
Jag väntar tills filmen är slut. 我 -----电影 -束 。 我 要 等- 电- 结- 。 我 要 等- 电- 结- 。 -------------- 我 要 等到 电影 结束 。 0
Wǒ -ào děn-dà--d--n--ng -i-s-ù. W- y-- d------ d------- j------ W- y-o d-n-d-o d-à-y-n- j-é-h-. ------------------------------- Wǒ yào děngdào diànyǐng jiéshù.
Jag väntar tills trafikljuset blir grönt. 我 要 等----灯 ----灯 。 我 要 等- 红-- 变- 绿- 。 我 要 等- 红-灯 变- 绿- 。 ------------------ 我 要 等到 红绿灯 变成 绿灯 。 0
Wǒ --- d--gdào--ó-g---ēn---i-- ch-ng lǜ-ē-g. W- y-- d------ h--------- b--- c---- l------ W- y-o d-n-d-o h-n-l-d-n- b-à- c-é-g l-d-n-. -------------------------------------------- Wǒ yào děngdào hónglǜdēng biàn chéng lǜdēng.
När åker du på semester? 你 -- 时- 去-度- ? 你 什- 时- 去 度- ? 你 什- 时- 去 度- ? -------------- 你 什么 时候 去 度假 ? 0
Nǐ--h---- shíhò- q--d-j--? N- s----- s----- q- d----- N- s-é-m- s-í-ò- q- d-j-à- -------------------------- Nǐ shénme shíhòu qù dùjià?
Innan sommarlovet? 还要--------去 --? 还- 在---- 就- 吗 ? 还- 在-假-前 就- 吗 ? --------------- 还要 在暑假之前 就去 吗 ? 0
H-- y-o---i --ǔ--- z-ī-ián -i- -----? H-- y-- z-- s----- z------ j-- q- m-- H-i y-o z-i s-ǔ-i- z-ī-i-n j-ù q- m-? ------------------------------------- Hái yào zài shǔjià zhīqián jiù qù ma?
Ja, innan sommarlovet börjar. 是---在---始-前 --去-。 是-- 在------ 就 去 。 是-, 在-假-始-前 就 去 。 ----------------- 是啊, 在暑假开始之前 就 去 。 0
Sh--a- -ài-----i------hǐ--h--i-n---ù--ù. S-- a- z-- s----- k----- z------ j-- q-- S-ì a- z-i s-ǔ-i- k-i-h- z-ī-i-n j-ù q-. ---------------------------------------- Shì a, zài shǔjià kāishǐ zhīqián jiù qù.
Reparera taket, innan vintern börjar. 要 -冬--来--,-- 房--修好-。 要 在------- 把 房- 修- 。 要 在-天-来-前- 把 房- 修- 。 -------------------- 要 在冬天到来之前, 把 房顶 修好 。 0
Yà- -à- ----t--n-dà---- -hī-i-n,-b---á-- --ng ---h-o. Y-- z-- d------- d----- z------- b- f--- d--- x------ Y-o z-i d-n-t-ā- d-o-á- z-ī-i-n- b- f-n- d-n- x-ū-ǎ-. ----------------------------------------------------- Yào zài dōngtiān dàolái zhīqián, bǎ fáng dǐng xiūhǎo.
Tvätta händerna, innan du sätter dig till bords. 洗洗--的手,-在-你----前 。 洗- 你--- 在 你-- 之- 。 洗- 你-手- 在 你-桌 之- 。 ------------------ 洗洗 你的手, 在 你上桌 之前 。 0
X---ǐ n- de-sh-u, z-i n---hà-- ---- z--q---. X- x- n- d- s---- z-- n- s---- z--- z------- X- x- n- d- s-ǒ-, z-i n- s-à-g z-u- z-ī-i-n- -------------------------------------------- Xǐ xǐ nǐ de shǒu, zài nǐ shàng zhuō zhīqián.
Stäng fönstret, innan du går ut. 关- 窗-,-在你外-之--。 关- 窗-- 在----- 。 关- 窗-, 在-外-之- 。 --------------- 关上 窗户, 在你外出之前 。 0
G--n----- chu----ù,-z-- -- w--ch- z-ī-i-n. G-------- c-------- z-- n- w----- z------- G-ā-s-à-g c-u-n-h-, z-i n- w-i-h- z-ī-i-n- ------------------------------------------ Guānshàng chuānghù, zài nǐ wàichū zhīqián.
När kommer du hem? 你-什么时--回家 ? 你 什--- 回- ? 你 什-时- 回- ? ----------- 你 什么时候 回家 ? 0
N-----nme s--hòu huí-ji-? N- s----- s----- h-- j--- N- s-é-m- s-í-ò- h-í j-ā- ------------------------- Nǐ shénme shíhòu huí jiā?
Efter lektionen? 下课-以- --? 下- 以- 吗 ? 下- 以- 吗 ? --------- 下课 以后 吗 ? 0
Xià-è--ǐhòu--a? X---- y---- m-- X-à-è y-h-u m-? --------------- Xiàkè yǐhòu ma?
Ja, efter det att lektionen är slut. 是-,-等 -完- 。 是-- 等 上-- 。 是-, 等 上-课 。 ----------- 是啊, 等 上完课 。 0
Shì-a------ -h-ng wá- kè. S-- a- d--- s---- w-- k-- S-ì a- d-n- s-à-g w-n k-. ------------------------- Shì a, děng shàng wán kè.
Efter olyckan, kunde han inte arbeta längre. 车- --,-他--能 -作-- 。 车- 之-- 他 不- 工- 了 。 车- 之-, 他 不- 工- 了 。 ------------------ 车祸 之后, 他 不能 工作 了 。 0
C---uò------u---- bù-é-- gō--zuòle. C----- z------ t- b----- g--------- C-ē-u- z-ī-ò-, t- b-n-n- g-n-z-ò-e- ----------------------------------- Chēhuò zhīhòu, tā bùnéng gōngzuòle.
Efter det att han förlorat sitt arbete, åkte han till Amerika. 失- 之后----去了-美国 。 失- 之-- 他 去- 美- 。 失- 之-, 他 去- 美- 。 ---------------- 失业 之后, 他 去了 美国 。 0
S-īyè--hīh----t---ùle--ě-g-ó. S---- z------ t- q--- m------ S-ī-è z-ī-ò-, t- q-l- m-i-u-. ----------------------------- Shīyè zhīhòu, tā qùle měiguó.
Efter det att han åkt till Amerika, blev han rik. 去了 -国--后--- ----了----。 去- 美- 以-- 他 就 变-- 富- 。 去- 美- 以-, 他 就 变-了 富- 。 ---------------------- 去了 美国 以后, 他 就 变成了 富人 。 0
Q-le měiguó --h-u, -ā-j-ù-b-à--ch---le--- r--. Q--- m----- y----- t- j-- b--- c------ f- r--- Q-l- m-i-u- y-h-u- t- j-ù b-à- c-é-g-e f- r-n- ---------------------------------------------- Qùle měiguó yǐhòu, tā jiù biàn chéngle fù rén.

Hur man lär sig två språk samtidigt

Främmande språk blir allt viktigare idag. Många människor lär sig ett främmande språk. Men det finns många intressanta språk i världen. Därför lär sig många människor flera språk samtidigt. Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga. Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt. När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk. Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken. Det är annorlunda med vuxna. De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt. De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler. Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra. Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra. Det kan leda till att man blandar ihop dem. Därför är det klokt att noga analysera båda språken. Du kan till exempel göra en lista. Där kan du registrera likheter och skillnader. På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken. Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken. Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk. Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra. Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda. Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk. I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra! Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt. Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.