Ordlista

sv Konjunktioner 3   »   eo Konjunkcioj 3

96 [nittiosex]

Konjunktioner 3

Konjunktioner 3

96 [naŭdek ses]

Konjunkcioj 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Jag går upp, så snart väckarklockan ringer. M----l-t-ĝas ek-e ki-m--a----h-rlo---so--r--. M- e-------- e--- k--- l- v--------- s------- M- e-l-t-ĝ-s e-d- k-a- l- v-k-o-l-ĝ- s-n-r-s- --------------------------------------------- Mi ellitiĝas ekde kiam la vekhorloĝo sonoras. 0
Jag blir trött, så fort jag ska lära mig något. M---a--ĝ-s----- k----m---e--s---r-i. M- l------ e--- k--- m- d---- l----- M- l-c-ĝ-s e-d- k-a- m- d-v-s l-r-i- ------------------------------------ Mi laciĝas ekde kiam mi devas lerni. 0
Jag slutar arbeta, så snart jag blivit 60. M--ĉe-os-la-o-i-e-d- -i--6---r--o. M- ĉ---- l----- e--- m-- 6-------- M- ĉ-s-s l-b-r- e-d- m-a 6-j-r-ĝ-. ---------------------------------- Mi ĉesos labori ekde mia 60jariĝo. 0
När ringer ni? Kiam--i--o-os? K--- v- v----- K-a- v- v-k-s- -------------- Kiam vi vokos? 0
Så snart jag har litet tid. Ek-- --a- m---av-s ----n---. E--- k--- m- h---- m-------- E-d- k-a- m- h-v-s m-m-n-o-. ---------------------------- Ekde kiam mi havos momenton. 0
Han ringer, så snart han har lite tid. Li-vokas --de-k--- li-ha----i-m--a--em--. L- v---- e--- k--- l- h---- i-- d- t----- L- v-k-s e-d- k-a- l- h-v-s i-m d- t-m-o- ----------------------------------------- Li vokas ekde kiam li havas iom da tempo. 0
Hur länge kommer ni att arbeta? K-o--------vi -----o-? K--- l---- v- l------- K-o- l-n-e v- l-b-r-s- ---------------------- Kiom longe vi laboros? 0
Jag kommer att arbeta, så länge jag kan. M- -----o--tio- l---e --o---i-povos. M- l------ t--- l---- k--- m- p----- M- l-b-r-s t-o- l-n-e k-o- m- p-v-s- ------------------------------------ Mi laboros tiom longe kiom mi povos. 0
Jag kommer att arbeta, så länge jag är frisk. M---ab--os ti-m-lo------o--m--sano-. M- l------ t--- l---- k--- m- s----- M- l-b-r-s t-o- l-n-e k-o- m- s-n-s- ------------------------------------ Mi laboros tiom longe kiom mi sanos. 0
Han ligger i sängen, istället för att arbeta. Li --ŝ-- e- li-o a--ta-a- l-bori. L- k---- e- l--- a------- l------ L- k-ŝ-s e- l-t- a-s-a-a- l-b-r-. --------------------------------- Li kuŝas en lito anstataŭ labori. 0
Hon läser tidningen, istället för att laga mat. Ŝi--eg-- la --z---n a-s----ŭ --i-i. Ŝ- l---- l- g------ a------- k----- Ŝ- l-g-s l- g-z-t-n a-s-a-a- k-i-i- ----------------------------------- Ŝi legas la gazeton anstataŭ kuiri. 0
Han sitter på krogen, istället för att gå hem. L--si--s--n -- d--n-ej- ans--t----ri h--m-n. L- s---- e- l- d------- a------- i-- h------ L- s-d-s e- l- d-i-k-j- a-s-a-a- i-i h-j-e-. -------------------------------------------- Li sidas en la drinkejo anstataŭ iri hejmen. 0
Såvitt jag vet, bor han här. L------ s--o, li--oĝ-s -i-ti-. L-- m-- s---- l- l---- ĉ------ L-ŭ m-a s-i-, l- l-ĝ-s ĉ---i-. ------------------------------ Laŭ mia scio, li loĝas ĉi-tie. 0
Såvitt jag vet, är hans fru sjuk. La- mi- sc--- ----ed-i-- m---a---. L-- m-- s---- l-- e----- m-------- L-ŭ m-a s-i-, l-a e-z-n- m-l-a-a-. ---------------------------------- Laŭ mia scio, lia edzino malsanas. 0
Såvitt jag vet, är han arbetslös. La- mia sci-- -i-esta- -e-lab---. L-- m-- s---- l- e---- s--------- L-ŭ m-a s-i-, l- e-t-s s-n-a-o-a- --------------------------------- Laŭ mia scio, li estas senlabora. 0
Jag hade försovit mig, annars skulle jag ha varit punktlig. Se-mi -e tro-longe -ormint-s, mi e-t-nt-s a-ur--a. S- m- n- t-- l---- d--------- m- e------- a------- S- m- n- t-o l-n-e d-r-i-t-s- m- e-t-n-u- a-u-a-a- -------------------------------------------------- Se mi ne tro longe dormintus, mi estintus akurata. 0
Jag missade bussen, annars skulle jag ha varit punktlig. S-----n--mal--afi---s-l- -us----mi----i-tus---urat-. S- m- n- m----------- l- b----- m- e------- a------- S- m- n- m-l-r-f-n-u- l- b-s-n- m- e-t-n-u- a-u-a-a- ---------------------------------------------------- Se mi ne maltrafintus la buson, mi estintus akurata. 0
Jag hittade inte vägen, annars skulle jag ha varit punktlig. S- mi-----o--r---------m--e--int----k-ra-a. S- m- n- v------------ m- e------- a------- S- m- n- v-j-r-r-n-u-, m- e-t-n-u- a-u-a-a- ------------------------------------------- Se mi ne vojerarintus, mi estintus akurata. 0

Språk och matematik

Tänkande och tal hör ihop. De påverkar varandra. Språkliga strukturer påverkar strukturerna i vårt tänkande. I vissa språk finns, till exempel, inga ord för siffror. Människorna som talar de språken förstår inte konceptet med siffror. Så matematik och språk går också ihop på något sätt. Grammatiska och matematiska strukturer är ofta likartade. Vissa forskare anser att de också bearbetas på ett liknande sätt. De tror att talcentrum också är ansvarigt för matematik. Det kan hjälpa hjärnan att utföra beräkningar. Men nya studier kommer fram till en annan slutsats. De visar att hjärnan bearbetar matematik utan tal. Forskarna studerade tre män. Dessa försökspersoner var hjärnskadade. Som en konsekvens av detta var talcentrum också skadat. Männen hade stora problem att tala. De kunde inte längre formulera enkla meningar. De kunde inte heller förstå ord. Efter taltestet skulle männen lösa matematikproblem. Några av dessa matematikproblem var mycket komplexa. Ändå kunde försökspersonerna lösa dem! Resultaten av denna studie är mycket intressanta. De visade att matematik inte kodas med ord. Det är möjligt att språk och matematik har samma bas. Båda bearbetas från samma centrum. Men matematik behöver inte översättas till tal först. Kanske att språk och matematik utvecklas tillsammans också… Sedan, när hjärnan har slutat att utvecklas, existerar de var för sig!