Ordlista

sv Konjunktioner 3   »   et Sidesõnad 3

96 [nittiosex]

Konjunktioner 3

Konjunktioner 3

96 [üheksakümmend kuus]

Sidesõnad 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag går upp, så snart väckarklockan ringer. Ma--õ--e- ü--- k--e ----är-tu----l -e--s--. M- t----- ü--- k--- k-- ä--------- h------- M- t-u-e- ü-e- k-h- k-i ä-a-u-k-l- h-l-s-b- ------------------------------------------- Ma tõusen üles kohe kui äratuskell heliseb. 0
Jag blir trött, så fort jag ska lära mig något. M- ole- -äsi-ud -ohe--ui -p--ma --a-. M- o--- v------ k--- k-- õ----- p---- M- o-e- v-s-n-d k-h- k-i õ-p-m- p-a-. ------------------------------------- Ma olen väsinud kohe kui õppima pean. 0
Jag slutar arbeta, så snart jag blivit 60. M--lõp-t-- -ööt---s--k--e--ui -0-saa-. M- l------ t-------- k--- k-- 6- s---- M- l-p-t-n t-ö-a-i-e k-h- k-i 6- s-a-. -------------------------------------- Ma lõpetan töötamise kohe kui 60 saan. 0
När ringer ni? M-lla- t- -e---t-t-? M----- t- h--------- M-l-a- t- h-l-s-a-e- -------------------- Millal te helistate? 0
Så snart jag har litet tid. Ko-- k-- m-l ----et- --ga. K--- k-- m-- o- h--- a---- K-h- k-i m-l o- h-t- a-g-. -------------------------- Kohe kui mul on hetk aega. 0
Han ringer, så snart han har lite tid. T- helis----ko---kui -a------etk a--a. T- h------- k--- k-- t-- o- h--- a---- T- h-l-s-a- k-h- k-i t-l o- h-t- a-g-. -------------------------------------- Ta helistab kohe kui tal on hetk aega. 0
Hur länge kommer ni att arbeta? Kui-ka-- -- --ö-a-e? K-- k--- t- t------- K-i k-u- t- t-ö-a-e- -------------------- Kui kaua te töötate? 0
Jag kommer att arbeta, så länge jag kan. Ma t-ö----ni--k--a- ku-i ----. M- t----- n-- k---- k--- s---- M- t-ö-a- n-i k-u-, k-n- s-a-. ------------------------------ Ma töötan nii kaua, kuni saan. 0
Jag kommer att arbeta, så länge jag är frisk. Ma -ö-tan ni- ka-a- -un--o-en -er--. M- t----- n-- k---- k--- o--- t----- M- t-ö-a- n-i k-u-, k-n- o-e- t-r-e- ------------------------------------ Ma töötan nii kaua, kuni olen terve. 0
Han ligger i sängen, istället för att arbeta. Ta----ab voo-i----l-e-a-em--,--t ---ta-a. T- l---- v----- s---- a------ e- t------- T- l-m-b v-o-i- s-l-e a-e-e-, e- t-ö-a-a- ----------------------------------------- Ta lamab voodis selle asemel, et töötada. 0
Hon läser tidningen, istället för att laga mat. T- --eb aj-l-ht------e ---me------sü-a--eha. T- l--- a------- s---- a------ e- s--- t---- T- l-e- a-a-e-t- s-l-e a-e-e-, e- s-ü- t-h-. -------------------------------------------- Ta loeb ajalehte selle asemel, et süüa teha. 0
Han sitter på krogen, istället för att gå hem. Ta-istu- p-------l-e a---el,-et-k--- ---na. T- i---- p---- s---- a------ e- k--- m----- T- i-t-b p-b-s s-l-e a-e-e-, e- k-j- m-n-a- ------------------------------------------- Ta istub pubis selle asemel, et koju minna. 0
Såvitt jag vet, bor han här. N-i palju---i---na----n--e-ab t--s--n. N-- p---- k-- m--- t---- e--- t- s---- N-i p-l-u k-i m-n- t-a-, e-a- t- s-i-. -------------------------------------- Nii palju kui mina tean, elab ta siin. 0
Såvitt jag vet, är hans fru sjuk. N-i--a--u -ui----- tean--------n---- -a-ge. N-- p---- k-- m--- t---- o- t- n---- h----- N-i p-l-u k-i m-n- t-a-, o- t- n-i-e h-i-e- ------------------------------------------- Nii palju kui mina tean, on ta naine haige. 0
Såvitt jag vet, är han arbetslös. N-i-p-lj- -u- --na t---- -n -- -ööt-. N-- p---- k-- m--- t---- o- t- t----- N-i p-l-u k-i m-n- t-a-, o- t- t-ö-u- ------------------------------------- Nii palju kui mina tean, on ta töötu. 0
Jag hade försovit mig, annars skulle jag ha varit punktlig. M- ---a--- s------muidu-ole-s-n---p-----jõud-u-. M- m------ s----- m---- o------ t------ j------- M- m-g-s-n s-s-e- m-i-u o-e-s-n t-p-e-t j-u-n-d- ------------------------------------------------ Ma magasin sisse, muidu oleksin täpselt jõudnud. 0
Jag missade bussen, annars skulle jag ha varit punktlig. M----in--u-si---m---, m-i----l-k-i-----se---jõ-dnu-. M- j--- b------ m---- m---- o------ t------ j------- M- j-i- b-s-i-t m-h-, m-i-u o-e-s-n t-p-e-t j-u-n-d- ---------------------------------------------------- Ma jäin bussist maha, muidu oleksin täpselt jõudnud. 0
Jag hittade inte vägen, annars skulle jag ha varit punktlig. Ma ei-lei-nud----d,-m-----o-ek-i--tä--e-t--õu----. M- e- l------ t---- m---- o------ t------ j------- M- e- l-i-n-d t-e-, m-i-u o-e-s-n t-p-e-t j-u-n-d- -------------------------------------------------- Ma ei leidnud teed, muidu oleksin täpselt jõudnud. 0

Språk och matematik

Tänkande och tal hör ihop. De påverkar varandra. Språkliga strukturer påverkar strukturerna i vårt tänkande. I vissa språk finns, till exempel, inga ord för siffror. Människorna som talar de språken förstår inte konceptet med siffror. Så matematik och språk går också ihop på något sätt. Grammatiska och matematiska strukturer är ofta likartade. Vissa forskare anser att de också bearbetas på ett liknande sätt. De tror att talcentrum också är ansvarigt för matematik. Det kan hjälpa hjärnan att utföra beräkningar. Men nya studier kommer fram till en annan slutsats. De visar att hjärnan bearbetar matematik utan tal. Forskarna studerade tre män. Dessa försökspersoner var hjärnskadade. Som en konsekvens av detta var talcentrum också skadat. Männen hade stora problem att tala. De kunde inte längre formulera enkla meningar. De kunde inte heller förstå ord. Efter taltestet skulle männen lösa matematikproblem. Några av dessa matematikproblem var mycket komplexa. Ändå kunde försökspersonerna lösa dem! Resultaten av denna studie är mycket intressanta. De visade att matematik inte kodas med ord. Det är möjligt att språk och matematik har samma bas. Båda bearbetas från samma centrum. Men matematik behöver inte översättas till tal först. Kanske att språk och matematik utvecklas tillsammans också… Sedan, när hjärnan har slutat att utvecklas, existerar de var för sig!