Ordlista

sv Adverb   »   bg Наречия

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [сто]

100 [sto]

Наречия

[Narechiya]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
någon gång – aldrig в-че ---щ- не в--- – о-- н- в-ч- – о-е н- ------------- вече – още не 0
v-ch-------c-e--e v---- – o----- n- v-c-e – o-h-h- n- ----------------- veche – oshche ne
Har ni varit i Berlin någon gång? Б--и--------в-че - Бе-ли-? Б--- л- с-- в--- в Б------ Б-л- л- с-е в-ч- в Б-р-и-? -------------------------- Били ли сте вече в Берлин? 0
B-li-l----e -ec---v---rl--? B--- l- s-- v---- v B------ B-l- l- s-e v-c-e v B-r-i-? --------------------------- Bili li ste veche v Berlin?
Nej, aldrig. Не, още--е. Н-- о-- н-- Н-, о-е н-. ----------- Не, още не. 0
Ne,--s---e ne. N-- o----- n-- N-, o-h-h- n-. -------------- Ne, oshche ne.
någon – ingen н-к-й-- н--ой н---- – н---- н-к-й – н-к-й ------------- някой – никой 0
n---oy - ni-oy n----- – n---- n-a-o- – n-k-y -------------- nyakoy – nikoy
Känner ni någon / några här? По--а-а-е-л--н-к--- тук? П-------- л- н----- т--- П-з-а-а-е л- н-к-г- т-к- ------------------------ Познавате ли някого тук? 0
P-z-ava-e l- -----g- -uk? P-------- l- n------ t--- P-z-a-a-e l- n-a-o-o t-k- ------------------------- Poznavate li nyakogo tuk?
Nej, jag känner ingen (a) här. Не--не---з-ав-м н----о -у-. Н-- н- п------- н----- т--- Н-, н- п-з-а-а- н-к-г- т-к- --------------------------- Не, не познавам никого тук. 0
N-,-ne p--n-v-m----ogo t-k. N-- n- p------- n----- t--- N-, n- p-z-a-a- n-k-g- t-k- --------------------------- Ne, ne poznavam nikogo tuk.
Ännu längre – inte längre о---–-няма о-- – н--- о-е – н-м- ---------- още – няма 0
osh-he---n--ma o----- – n---- o-h-h- – n-a-a -------------- oshche – nyama
Stannar ni ännu längre här? Ще -с-а---е ----щ----л----ук? Щ- о------- л- о-- д---- т--- Щ- о-т-н-т- л- о-е д-л-о т-к- ----------------------------- Ще останете ли още дълго тук? 0
Sh--- -s--nete li---h-h- --lg---u-? S---- o------- l- o----- d---- t--- S-c-e o-t-n-t- l- o-h-h- d-l-o t-k- ----------------------------------- Shche ostanete li oshche dylgo tuk?
Nej, jag stannar inte längre här. Н-, н-м---а-----на ---го-т--. Н-- н--- д- о----- д---- т--- Н-, н-м- д- о-т-н- д-л-о т-к- ----------------------------- Не, няма да остана дълго тук. 0
N-, ---m---a--s---a-dy--o--uk. N-- n---- d- o----- d---- t--- N-, n-a-a d- o-t-n- d-l-o t-k- ------------------------------ Ne, nyama da ostana dylgo tuk.
något mer – inget mer още----о –-ни-о -о--че о-- н--- – н--- п----- о-е н-щ- – н-щ- п-в-ч- ---------------------- още нещо – нищо повече 0
osh----ne-h----- -ishcho--o-e--e o----- n------ – n------ p------ o-h-h- n-s-c-o – n-s-c-o p-v-c-e -------------------------------- oshche neshcho – nishcho poveche
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Же---те -и --е нещо--- п-ен-? Ж------ л- о-- н--- з- п----- Ж-л-е-е л- о-е н-щ- з- п-е-е- ----------------------------- Желаете ли още нещо за пиене? 0
Z-el-ete------h-h- ne-h-ho -a-p-en-? Z------- l- o----- n------ z- p----- Z-e-a-t- l- o-h-h- n-s-c-o z- p-e-e- ------------------------------------ Zhelaete li oshche neshcho za piene?
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. Н-,--- же--- --щ- пове-е. Н-- н- ж---- н--- п------ Н-, н- ж-л-я н-щ- п-в-ч-. ------------------------- Не, не желая нищо повече. 0
Ne- ne ---la-- ---hcho --ve-he. N-- n- z------ n------ p------- N-, n- z-e-a-a n-s-c-o p-v-c-e- ------------------------------- Ne, ne zhelaya nishcho poveche.
redan något – ännu inget в-ч- не-о – --е ---о в--- н--- – о-- н--- в-ч- н-щ- – о-е н-щ- -------------------- вече нещо – още нищо 0
v-che ne--c---- ------ ni----o v---- n------ – o----- n------ v-c-e n-s-c-o – o-h-h- n-s-c-o ------------------------------ veche neshcho – oshche nishcho
Har ni redan ätit något? Я----е-л- --ч- н---? Я----- л- в--- н---- Я-о-т- л- в-ч- н-щ-? -------------------- Ядохте ли вече нещо? 0
Y-do-----li ve----n------? Y------- l- v---- n------- Y-d-k-t- l- v-c-e n-s-c-o- -------------------------- Yadokhte li veche neshcho?
Nej, jag har inte ätit något än. Не- -ще н-що -- ------. Н-- о-- н--- н- с-- я-- Н-, о-е н-щ- н- с-м я-. ----------------------- Не, още нищо не съм ял. 0
N-- ----he---s-cho ne sym----. N-- o----- n------ n- s-- y--- N-, o-h-h- n-s-c-o n- s-m y-l- ------------------------------ Ne, oshche nishcho ne sym yal.
någon mer – ingen mer о---н--о----ни-о- -ов--е о-- н---- – н---- п----- о-е н-к-й – н-к-й п-в-ч- ------------------------ още някой – никой повече 0
o-hc-- n--koy --ni-oy --v---e o----- n----- – n---- p------ o-h-h- n-a-o- – n-k-y p-v-c-e ----------------------------- oshche nyakoy – nikoy poveche
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Ж-лае ---о-е ----й--афе? Ж---- л- о-- н---- к---- Ж-л-е л- о-е н-к-й к-ф-? ------------------------ Желае ли още някой кафе? 0
Zhel-e ---oshc-e n-akoy kafe? Z----- l- o----- n----- k---- Z-e-a- l- o-h-h- n-a-o- k-f-? ----------------------------- Zhelae li oshche nyakoy kafe?
Nej, ingen mer. Н-,-ни--й. Н-- н----- Н-, н-к-й- ---------- Не, никой. 0
Ne--n-ko-. N-- n----- N-, n-k-y- ---------- Ne, nikoy.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…