Ordlista

sv Adverb   »   fa ‫قیدها‬

100 [hundra]

Adverb

Adverb

‫100 [صد]‬

100 [sad]

‫قیدها‬

[gheyd-hâ]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
någon gång – aldrig ‫ تا-ب------–-هر-ز ‬ ‫ ت- ب- ح-- – ه--- ‬ ‫ ت- ب- ح-ل – ه-گ- ‬ -------------------- ‫ تا به حال – هرگز ‬ 0
tâ-onun - h-rg-z t------ - h----- t-k-n-n - h-r-e- ---------------- tâkonun - hargez
Har ni varit i Berlin någon gång? ‫آیا ت- -ه حا- -ر -ر-ین-ب-د- ---؟‬ ‫--- ت- ب- ح-- د- ب---- ب--- ا---- ‫-ی- ت- ب- ح-ل د- ب-ل-ن ب-د- ا-د-‬ ---------------------------------- ‫آیا تا به حال در برلین بوده اید؟‬ 0
âyâ t- -e--âl d-----r-i- b--e-i-? â-- t- b- h-- d-- b----- b------- â-â t- b- h-l d-r b-r-i- b-d---d- --------------------------------- âyâ tâ be hâl dar berlin bude-id?
Nej, aldrig. ‫--،-ه---.‬ ‫--- ه----- ‫-ه- ه-گ-.- ----------- ‫نه، هرگز.‬ 0
n--------z. n-- h------ n-, h-r-e-. ----------- na, hargez.
någon – ingen ‫----–----ک-‬ ‫--- – ه----- ‫-س- – ه-چ-س- ------------- ‫کسی – هیچکس‬ 0
k-si-- -ichkas k--- - h------ k-s- - h-c-k-s -------------- kasi - hichkas
Känner ni någon / några här? ‫----اینجا -سی----می---اسی--‬ ‫--- ا---- ک-- ر- م---------- ‫-م- ا-ن-ا ک-ی ر- م-‌-ن-س-د-‬ ----------------------------- ‫شما اینجا کسی را می‌شناسید؟‬ 0
sh-----nj- ---i--- m---e--s-d? s---- i--- k--- r- m---------- s-o-â i-j- k-s- r- m-s-e-â-i-? ------------------------------ shomâ injâ kasi râ mishenâsid?
Nej, jag känner ingen (a) här. ‫نه- من-ک----ا این-ا نم----ا-م-‬ ‫--- م- ک-- ر- ا---- ن---------- ‫-ه- م- ک-ی ر- ا-ن-ا ن-ی-ش-ا-م-‬ -------------------------------- ‫نه، من کسی را اینجا نمی‌شناسم.‬ 0
na,---n -n-â-kasi -â -e-is-enâ-a-. n-- m-- i--- k--- r- n------------ n-, m-n i-j- k-s- r- n-m-s-e-â-a-. ---------------------------------- na, man injâ kasi râ nemishenâsam.
Ännu längre – inte längre ‫-ک-ک----گر----ه -ی-ی-زی--‬ ‫-- ک- د--- - ن- خ--- ز---- ‫-ک ک- د-گ- - ن- خ-ل- ز-ا-‬ --------------------------- ‫یک کم دیگر - نه خیلی زیاد‬ 0
h-nuz--a--- d---- -a h---- h-- - d---- n- h-n-z h-m - d-g-r n- -------------------- hanuz ham - digar na
Stannar ni ännu längre här? ‫شم- م-ت بیشتر--ا---- -ی‌مان--؟‬ ‫--- م-- ب----- ا---- م--------- ‫-م- م-ت ب-ش-ر- ا-ن-ا م-‌-ا-ی-؟- -------------------------------- ‫شما مدت بیشتری اینجا می‌مانید؟‬ 0
shom- mod--at-e-bish--ri -n-â----â-i-? s---- m-------- b------- i--- m------- s-o-â m-d-d-t-e b-s-t-r- i-j- m-m-n-d- -------------------------------------- shomâ mod-dat-e bishtari injâ mimânid?
Nej, jag stannar inte längre här. ‫ن-، -- --لی--یا--ا-ن---نمی‌ما--.‬ ‫--- م- خ--- ز--- ا---- ن--------- ‫-ه- م- خ-ل- ز-ا- ا-ن-ا ن-ی-م-ن-.- ---------------------------------- ‫نه، من خیلی زیاد اینجا نمی‌مانم.‬ 0
n-, --n----ar--i-d --j- --m---n--. n-- m-- d---- z--- i--- n--------- n-, m-n d-g-r z-â- i-j- n-m-m-n-m- ---------------------------------- na, man digar ziâd injâ nemimânam.
något mer – inget mer ‫-ی- دیگ-- - ه---چ-ز-د--ر‬ ‫--- د---- - ه-- چ-- د---- ‫-ی- د-گ-ی - ه-چ چ-ز د-گ-‬ -------------------------- ‫چیز دیگری - هیچ چیز دیگر‬ 0
meg--â-i diga------s---r--z-in-na m------- d---- - b------ a- i- n- m-g-d-r- d-g-r - b-s-t-r a- i- n- --------------------------------- meghdâri digar - bishtar az in na
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? ‫-ی‌---ه---چی--دی-------ش--‬ ‫--------- چ-- د---- ب------ ‫-ی-خ-ا-ی- چ-ز د-گ-ی ب-و-ی-‬ ---------------------------- ‫می‌خواهید چیز دیگری بنوشید‬ 0
m---a----- -eg---r- d-gar b-nus-id? m--------- m------- d---- b-------- m-k-a-h-e- m-g-d-r- d-g-r b-n-s-i-? ----------------------------------- mikha-heed meghdâri digar benushid?
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. ‫ن-، --گ---ی-ی --ی-خ-اه--‬ ‫--- د--- چ--- ن---------- ‫-ه- د-گ- چ-ز- ن-ی-خ-ا-م-‬ -------------------------- ‫نه، دیگر چیزی نمی‌خواهم.‬ 0
na, -i---az--n -emi-h---m. n-- b--- a- i- n---------- n-, b-s- a- i- n-m-k-â-a-. -------------------------- na, bish az in nemikhâham.
redan något – ännu inget ‫--ل- --ز- - هنوز -ی- چ-ز‬ ‫---- چ--- – ه--- ه-- چ--- ‫-ب-ا چ-ز- – ه-و- ه-چ چ-ز- -------------------------- ‫قبلا چیزی – هنوز هیچ چیز‬ 0
tâ-hâ-â me-h-â-i----anu- -i-h t- h--- m------- - h---- h--- t- h-l- m-g-d-r- - h-n-z h-c- ----------------------------- tâ hâlâ meghdâri - hanuz hich
Har ni redan ätit något? ‫--- چ-----و-د- --د؟‬ ‫--- چ--- خ---- ا---- ‫-م- چ-ز- خ-ر-ه ا-د-‬ --------------------- ‫شما چیزی خورده اید؟‬ 0
sh-------zi k-o-d---d? s---- c---- k--------- s-o-â c-i-i k-o-d---d- ---------------------- shomâ chizi khorde-id?
Nej, jag har inte ätit något än. ‫نه- -نوز -----نخ-ر-- ام-‬ ‫--- ه--- چ--- ن----- ا--- ‫-ه- ه-و- چ-ز- ن-و-د- ا-.- -------------------------- ‫نه، هنوز چیزی نخورده ام.‬ 0
n-,-h--u---i-- ---- na-ho------. n-- h---- h--- c--- n----------- n-, h-n-z h-c- c-i- n-k-o-d---m- -------------------------------- na, hanuz hich chiz nakhorde-am.
någon mer – ingen mer ‫-س د-گ---– ه-چ-س دیگ-‬ ‫-- د---- – ه---- د---- ‫-س د-گ-ی – ه-چ-س د-گ-‬ ----------------------- ‫کس دیگری – هیچکس دیگر‬ 0
k---e di--- ---ich--a----digar k---- d---- - h--- k---- d---- k-s-e d-g-r - h-c- k-s-e d-g-r ------------------------------ kas-e digar - hich kas-e digar
Skulle någon mer vilja ha kaffe? ‫-س-د-گر-------می‌----د؟‬ ‫-- د---- ق--- م--------- ‫-س د-گ-ی ق-و- م-‌-و-ه-؟- ------------------------- ‫کس دیگری قهوه می‌خواهد؟‬ 0
k-s-e --g--i-ghahv- mi-h---a-? k---- d----- g----- m--------- k-s-e d-g-r- g-a-v- m-k-â-h-d- ------------------------------ kas-e digari ghahve mikhâ-had?
Nej, ingen mer. ‫-ه- ه-چ کسی-نم---و-ه--‬ ‫--- ه-- ک-- ن---------- ‫-ه- ه-چ ک-ی ن-ی-خ-ا-د-‬ ------------------------ ‫نه، هیچ کسی نمی‌خواهد.‬ 0
n-,-di-a-----i -emi-h--had n-- d---- k--- n---------- n-, d-g-r k-s- n-m-k-â-h-d -------------------------- na, digar kasi nemikhâ-had

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…