Ordlista

sv Adverb   »   fi Adverbejä

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [sata]

Adverbejä

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska finska Spela Mer
någon gång – aldrig j- -erra- - -----s-aan j- k----- – e- k------ j- k-r-a- – e- k-s-a-n ---------------------- jo kerran – ei koskaan 0
Har ni varit i Berlin någon gång? O-e---ko -o ---r---oll--t-Ber--i-is-ä? O------- j- k----- o----- B----------- O-e-t-k- j- k-r-a- o-l-e- B-r-i-n-s-ä- -------------------------------------- Oletteko jo kerran olleet Berliinissä? 0
Nej, aldrig. En--e--kos-aa-. E-- e- k------- E-, e- k-s-a-n- --------------- En, en koskaan. 0
någon – ingen joku –--- k---an j--- – e- k----- j-k- – e- k-k-a- ---------------- joku – ei kukaan 0
Känner ni någon / några här? Tun--t--k--t--l-- ------? T--------- t----- j------ T-n-e-t-k- t-ä-t- j-n-u-? ------------------------- Tunnetteko täältä jonkun? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. En---n--u-n- -ä---ä--e-ään. E-- e- t---- t----- k------ E-, e- t-n-e t-ä-t- k-t-ä-. --------------------------- En, en tunne täältä ketään. 0
Ännu längre – inte längre vi--ä –-ei--nää v---- – e- e--- v-e-ä – e- e-ä- --------------- vielä – ei enää 0
Stannar ni ännu längre här? Jä--t-k- --e-ä --tk-k-- --k---t-n--? J------- v---- p------- a---- t----- J-ä-t-k- v-e-ä p-t-ä-s- a-k-a t-n-e- ------------------------------------ Jäättekö vielä pitkäksi aikaa tänne? 0
Nej, jag stannar inte längre här. En- ----ää--nä- -it----- -ik----änn-. E-- e- j-- e--- p------- a---- t----- E-, e- j-ä e-ä- p-t-ä-s- a-k-a t-n-e- ------------------------------------- En, en jää enää pitkäksi aikaa tänne. 0
något mer – inget mer v-e-- j----- --e- en-ä m-t-än v---- j----- – e- e--- m----- v-e-ä j-t-i- – e- e-ä- m-t-ä- ----------------------------- vielä jotain – ei enää mitään 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Ha-u-tteko juo-------ä--o--in? H--------- j---- v---- j------ H-l-a-t-k- j-o-a v-e-ä j-t-i-? ------------------------------ Haluatteko juoda vielä jotain? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. E---e- ha-ua-en-- m----n. E-- e- h---- e--- m------ E-, e- h-l-a e-ä- m-t-ä-. ------------------------- En, en halua enää mitään. 0
redan något – ännu inget j-------- - -- mit--n j- j----- – e- m----- j- j-t-i- – e- m-t-ä- --------------------- jo jotain – ei mitään 0
Har ni redan ätit något? Ol-t-e-- -o--yö-eet---tai-? O------- j- s------ j------ O-e-t-k- j- s-ö-e-t j-t-i-? --------------------------- Oletteko jo syöneet jotain? 0
Nej, jag har inte ätit något än. E----n -le -yö-y- viel- -i-ä-n. E-- e- o-- s----- v---- m------ E-, e- o-e s-ö-y- v-e-ä m-t-ä-. ------------------------------- En, en ole syönyt vielä mitään. 0
någon mer – ingen mer v--l--j--u – ----nä- -u---n v---- j--- – e- e--- k----- v-e-ä j-k- – e- e-ä- k-k-a- --------------------------- vielä joku – ei enää kukaan 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Ha---i-iko -----v-el- --h---? H--------- j--- v---- k------ H-l-a-s-k- j-k- v-e-ä k-h-i-? ----------------------------- Haluaisiko joku vielä kahvia? 0
Nej, ingen mer. Ei,--- en-ä -ukaan. E-- e- e--- k------ E-, e- e-ä- k-k-a-. ------------------- Ei, ei enää kukaan. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…