Ordlista

sv Adverb   »   lt Prieveiksmiai

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [šimtas]

Prieveiksmiai

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
någon gång – aldrig ja- (k----) — d-- n-----a jau (kartą) — dar niekada 0
Har ni varit i Berlin någon gång? Ar j-- e---- (k----) b---- B------? Ar jau esate (kartą) buvęs Berlyne? 0
Nej, aldrig. Ne- d-- n------. Ne, dar niekada. 0
någon – ingen ka- n--- — n----s kas nors — niekas 0
Känner ni någon / några här? Ar č-- k- n--- p--------? Ar čia ką nors pažįstate? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. Ne- (a-) č-- n---- n--------. Ne, (aš) čia nieko nepažįstu. 0
Ännu längre – inte längre da- — j-- n- / n--- / n-------- / n------u dar — jau ne / nebe / nedaugiau / neilgiau 0
Stannar ni ännu längre här? Ar d-- i---- b----- č--? Ar dar ilgai būsite čia? 0
Nej, jag stannar inte längre här. Ne- (a-) č-- j-- i---- n------ / b---- č-- n--------. Ne, (aš) čia jau ilgai nebūsiu / būsiu čia nebeilgai. 0
något mer – inget mer da- š--- t--- — n---- d-----u dar šiek tiek — nieko daugiau 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Ar n--------- d-- k- n--- i------? Ar norėtumėte dar ko nors išgerti? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. Ne- (a-) d------ n---- n------ / n---- n--------. Ne, (aš) daugiau nieko nenoriu / nieko nebenoriu. 0
redan något – ännu inget ja- k- / k- n--- — d-- n---o jau ką / ko nors — dar nieko 0
Har ni redan ätit något? Ar (j--) j-- k- n--- v------? Ar (jūs) jau ko nors valgėte? 0
Nej, jag har inte ätit något än. Ne- (a-) d-- n---- n--------. Ne, (aš) dar nieko nevalgiau. 0
någon mer – ingen mer da- k-- (n---) — d------ n----s dar kas (nors) — daugiau niekas 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Ar d-- k-- n--- k----? Ar dar kas nori kavos? 0
Nej, ingen mer. Ne- d------ n-----. Ne, daugiau niekas. 0

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…